I Sverige är havsnejonöga (Petromyzon marinus) utrotningshotad. SLU kallar arten för Sveriges mest hotade fisk. I de stora sjöarna i USA betraktas arten som invasiv. Utrotningshotad och invasiv alltså.
Havsnejonöga. Illustration: Wilhelm von Wright.
Komplex livscykel
Havsnejonöga har en komplicerad livscykel. Den sträcker sig över sju till tio år. De första fem till åtta åren lever de blinda larverna nedgrävda i mjukbottnar i åar och älvar. De livnär sig på att filtrera alger och fint nedbrutet växtmaterial.
När larverna nått en längd av cirka 15 centimeter sker en fullständig metamorfos (omvandling). Från att ha varit en fridfull filtrerare övergår havsnejonögat till att vara ett parasitiskt rovdjur. I samband med metamorfosen vandrar havsnejonögat ut i havet där sedan huvuddelen av tillväxten sker. Under denna tid lever de som en parasit på större fiskar genom att bita sig fast och suga blod.
Efter ett till tre år i havet vandrar de lekmogna fiskarna upp i ett vattendrag för att leka. Uppvandringen sker under försommaren när vattennivåerna börjar sjunka. Det är i god tid inför leken i slutet av juni och början av juli.
Havsnejonögat kan inte hoppa som lax och öring. Traditionella fisktrappor utgör därför definitiva vandringshinder. Havsnejonögat utnyttjar samma lekmiljöer som laxen, men larvernas uppväxtmiljöer ser helt annorlunda ut. Det krävs därför varierade vattendrag med en naturlig flödesdynamik för att larverna ska kunna överleva.
Under de senaste 30 åren har det genomförts många åtgärder för att gynna lax i vattendrag längs västkusten. Laxens lekbottnar kan dock inte alltid utnyttjas då havsnejonögon inte kan ta sig tillräckligt långt upp i vattendragen. Larverna behöver bakvatten och lämpliga mjukbottnar. Det är miljöer som ofta försvunnit när vattendragen rensats eller helt enkelt ”städats bort”. Ligger lekplatserna nära havet finns dessutom en risk att de små larverna spolas ut i havet i samband med höga vattenflöden.
De nymetamorfoserade nejonögonen ska sedan ta sig ut i havet där de ska hitta lämpliga bytesfiskar. Något som inte är helt enkelt på grund av avsaknaden av stor fisk i havet.
Havsnejonöga i Sverige
Havsnejonöga förekommer längs västkusten samt sällsynt i södra Östersjön längs Skånes och Blekinges kuster. Arten förekommer tillfällig i övriga Östersjön. Regelbunden lek sker endast längs västkusten.
Större delen av det svenska beståndet finns i Halland och vid inventeringar 2015 och 2016 hittades arten i 20 vattendrag. Populationsnedgången har dock varit dramatiskt och under 2023 års inventering förekom lek i 2 vattendrag i Halland samt 2 vattendrag i Västra Götaland. Under 2023 observerades endast 41 lekmogna individer. Preliminära siffror för 2024 visar på observationer av färre än 20 lekmogna individer. Med stor sannolikhet består lekbeståndet i Sverige av betydligt färre än 100 individer under de senaste åren.
Havsnejonöga klassas som Starkt hotad (EN) i den senaste svenska nationella rödlistan. från 2020. De senaste årens kraftiga tillbakagång gör att arten riskerar att hamna i kategorin Akut hotad (CR). Men arten är inte hotad i världen.
Havsnejonöga som invasiv art
För den ökar på andra håll och betraktas i de stora sjöarna i USA som ett hot mot de ursprungliga fiskbestånden. Där sprider myndigheterna gift i åarna där de leker för att utrota dem. I de stora sjöarna lever havsnejonöga som parasit på stora fiskar istället för att de tar sig till havet. De leker i åar och floder som mynnar ut i sjöarna.
Havsnejonögon nådde de stor sjöarna genom de slussar och kanaler människan byggde. De orsakade efter en tid en kraftig decimering av öringsbestånden i sjöarna. Så om mänsklig aktivitet orsakata katastro för havsnejonöga i Sverige har det inneburit en kraftig ökning av havsnejonögon i de stora sjöarna.
Så kanske försvinner havsnejonöga från Sverige. Men det är inet på något sätt de sist av sitt slag och riskerar inte att försvinna från jorden.
Läs mer:
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.