Redan 2019 slog Länsstyrelsen i Halland larm om att arten drastiskt hade minskat och 2020 fick den rödlistestatus som ”Starkt hotad”. Efter årets inventering bedömer de att det bara finns ett 100-tal lekande vuxna individer i hela landet. Av dessa räknades 60 i halländska vattendrag.
– Vid till exempel kraftstationen Herting i Ätran fanns förr i tiden stora mängder havsnejonögon. Innan fiskvägspassagen vid Herting öppnades upp lyftes över 400 havsnejonögon förbi hindret på ett år. I år har det passerat cirka 35 exemplar i fiskräknaren vid Herting, säger Elisabeth Thysell, fiskekonsulent på Länsstyrelsen Halland.
Parasit
Havsnejonöga är en art som tros ha funnits på jorden 500 miljoner år, det vill säga innan dinosaurierna. Det är en atlantisk art som går upp i vattendrag för att leka på samma platser som laxen leker, men havsnejonögat leker vid midsommartid. Efter kläckningen lever larverna nergrävda i sedimentet i 5-7 år, för att sedan vandra ut i havet och leva som parasit på andra fiskar. Fiskar som havsnejonöga parasiterar på är bland annat torsk, lax och brugd men den kan även angripa sälar och valar. I Sverige förekommer den i vattendrag som mynnar i Kattegatt och Skagerak.
– Havsnejonöga är en paraplyart som rör sig mellan flera olika miljöer under sin livstid, från strömmande vatten, via sedimentbotten ut till havet. Har vi den vet vi att vi både har stor fisk i havet och att lekområdena samt uppväxtmiljöerna för larverna fungerar, säger Elisabeth Thysell.
Havsnejonöga är även en biologisk återställare som gynnar arter som lax och flodpärlmussla. Den flyttar stora stenar, rör om och luckrar upp sedimentet. Finns inte arten finns risk att bottnarna blir kompakta och även andra arter får svårare att klara sig.
Brist på bytesfiskar
Ett allvarligt hot mot havsnejonöga idag är bristen på tillräckligt stora bytesfiskar i havet, till exempel riktigt stora torskar. Att få tillbaka stor fisk i havet är den viktigaste akuta åtgärden för att rädda havsnejonögat, tror Elisabeth Thysell.
– Havsnejonögat kan bli över en meter lång. De fullvuxna individerna behöver bytesfiskar i storleksordningen 40-80 kg att suga sig fast på. Finns det inga sådana har de inget att äta och svälter troligen ihjäl. Och det behövs bytesfiskar i alla storleksklasser, då den byter upp sig varefter den växer, säger Elisabeth Thysell.
Ett annat hot mot havsnejonögat är förstörda lekplatser, och de trappor som är byggda för lax och öring har havsnejonöga svårt att passera då de inte kan hoppa. Till exempel korttidsreglering vid ett kraftverk kan torrlägga eller spola bort de sediment som är uppväxtmiljö för larverna. Andra hot kan vara föroreningar, försurning och klimatförändringen.
Läs mer:
