Rossö Fiskeri AB är Rörös tredje fiskeriföretag i storleksordning. Ägare idag är Sterner Lundgren, hans två söner Niklas Lundgren och Mattias Lundgren samt bröderna Henrik och Anders Olausson. De två sernare är söner till Folke Olausson som tidigare var delägare i Rossö Fiskeri. Familjen Lundgren har en lång historia på Rörö och i fisket.
Johan Åke Lundgren
En av Rörös mer kända släkter är Lundgren. Den förste Lundgren som kom till Rörö var Johan Åke Lundgren (1784-1847). Sannolikt bosatte han sig på Rörö 1810 eller 1811. Han föddes på Eckerö Salteri i Mollösund (ägt av Johannes D:son Wetterling) där hans far Olaus Lundgren (1746-99) var bokhållare vid den tidpunkten. Johan Åke Lundgren var gift med Sara Helena Jern (1792-1860) från Västervik.
1804 tycks Johan Åke Lundgren ha fått anställdning som bokhållare på Brömsedammens stora trankokeri på Tjörn (ägt av Jonas Kjellberg). 1810 fick han anställning på Kjellbergs salteri Pjunken på Björkö. Sillperioden var dock slut och istället började Johan Åke Lundgren investera i fartyg. Han köpte också in sig i salteriet Linneviken på Källö (Källö-Knippla). Investeringarna gjordes med lånade pengar, en hel del lånades av svågern Gustaf Palm.
År 1818 gick dock Johan Åke Lundgren i konkurs och familjen flyttade till Göteborg. Sonen Carl Otto Lundgren (1813-1890) blev dock kvar som fosterbarn hos systern Anna Christina Lundgren (gift Palm).
Gustaf Palm
Anna Christina Lundgren (1779-1853), syster till Johan Åke Lundgren, var gift med Gustaf Palm (1778-1854). De två var från 1805 bosatta i Bovik på Björkö där Gustaf Palm arbetade på salteriet Flyberget i vilket Wetterling också hade ägarintressen. Palm hade dessförinnan arbetat på salteriet i Mollösund där Johan Åke Lundgren också hade arbetat. På Flyberget avancerade Palm snart till bokhållare, men 1809 bytte han anställning och började arbeta som bokhållare på Blidbergs salteri i Abbelvi (Apelvik) på Rörö.
På grund av bristande lönsamhet eftersom som sillen försvunnit gick Blidberg i konkurs år 1815. Gustaf Palm köpte in hela anläggningen på konkursauktionen för en relativt billig pening. Trots det så fick han låna penagrna till köpet, bland annat från en handlare Serenius i Göteborg. Palm fortsatte driva salteriverksamhet, men rev snabbt ner trankokeriet och sålde det i delar. Kopparkitteln lär ha inbringat en stor summa pengar.
Krog
1816 öppnade Gustaf Palm också krog i samband med att krogen vid det gamla sillsalteriet Westra Rammen (på ön Rammen innanför Rörö) stängde när innehavaren Anders Andersson dog. Krogen inrättade Gustaf Palm i salteriets mangårdsbyggnad. Det är denna byggnad i Apelvik som idag kallas ”krogen” och som innehas av en kusin till min mor (egentligen fosterkusin, då mamma var fosterbarn).
Gustaf Palm lyckades också under 1820-talet göra sig till en av Rörös större markägare genom att i två omgångar (1822 och 1827) köpa den mark som en Bryngel Andersson tidigare ägt. Bryngel Andersson fick betala skulder till Gustaf Palm med marken och Palm blev ägare till en åttondel av all mark på Rörö. Palm började driva lantbruk, odla spannmål och från 1826 drev han också kvarnverksamhet. Denna upphörde dock efter 15 år. Mellan 1822 och 1825 hade Palm hjälp i verksamheten av den danske handelsmannen Balthazar Christian Grönbeck.
Förutom salteri, jordbruk och kvarn var Gustaf Palm även redare. Han var Öckerös socken störste skattebetalare under många år.
Grönbeck
Gustaf Palm och hans fru hade inga egna barn, däremot en rad fosterbarn, Carl Otto Lundgren var ett av dem. Mariana Grönbeck, dotter till den danske handelsmannen ett annat. Hon gifte sig med Andreas Ryberg, son till ovan nämnde Bryngel Andersson och stamfar för släkten Ryberg på Rörö. Ryberg kom alltså genom fruns arv i besittning av en del av den mark som fadern tvingats överlämna
Mariana Grönbecks bror Hans Petter Grönbeck (1818-1890) som inte blev kvar flyttade som vuxen tillbaka till Rörö. 1875 kom han till Rörö, sannolikt efter att ha varit sjökapten och skeppare i många år. Han öppande en affär i Abbelvi, i det hus bredvid ”krogen” som ibland brukar namnges efter honom. I det huset bodde en annan av min mors ”kusiner”, i många år. En kvinna hos vilken jag bodde ett långt tag (några veckor) på den tiden hon bodde i Ljungskile med sin man och jag kanske var 4 eller 5 år gammal. Det hela gjorde i alla fall starkt intryck på mig och jag kommer än idag ihåg vistelsen hos dem i Ljungskile. Mellan krogen och Grönbecks finns ett litet hus. Det var en sommarstuga när jag var liten. Där bodde vi när jag föddes.
Carl Otto Lundgren
Carl Otto Lundgren är för sin del stamfar till släkten Lundgren på Rörö. Som ung var han skutskeppare på Vänern. När Palm dog blev han också ägare till en del mark. Han hade många barn med sin fru Anna Britta Eliasdotter (1814-1889) som var född på Björkö. Däribland Gustav Lundgren (1845-1923), Johan Lundgren (1847-73), Martin Lundgren (1849-1919), Carl-August Lundgren och Janne Lundgren (1856-1947).
Gustav Lundgren
Gustav Lundgren (1845-1923) var gift med Anna Charlotta Johannesdotter som föddes 1859 men det är okänt var. När hon dog är också okänt. De hade bland annat sönerna Gustav Adolf Lundgren (Lilla-Gustav, 1891-1962), Amandus Lundgren (1893-1938) och Sigfrid Lundgren (1900-1933).
Gustav Adolf Lundgren fick tre barn med sin fru Ada (Adelina) Bryngelsson (1891-1957). Sonen Gösta Lundgren (1921-2011) och två barn till. Ada Bryngelsson var dotter till August Bryngelsson (1854-1941) från Öckerö och Amanda Lovis Andersdotter (1860-1905) som var dotter till lotsen Anders Christansson Scherman (1824-1907) som föddes i Krossekärr på Tjörn och Charlotta Eliasdotter (1822-98) som föddes på Björkö. Gösta Lundgren var gift med Sally Elise Lundgren (1923-2012). Sune Lundgren är ett av deras barn.
Amandus Lundgren som var gift med Blenda Oskaria Hansson (1896-1972) hade sönerna Alf Lundgren (1927-2003) och Henry Lundgren (1932-2016) och två döttrar. Den ena dotterna var Amy Birgit Linnéa Lundgren (1921-2011) som var gift med Yngve Konrad Villiam Olausson (1915-?). Den sistnämnde hade brodern Armand Olausson (1917-2011) som var gift med Alva Emma Bernardina Karlsson från Öckerö. De hade bland annat sonen Folke Olausson.
Sigfrid Lundgren var gift med Amanda Sofia Jansson från Hönö. De fick bara en son, Gustav Karl Sigurd Lundgren (1927-97) som var gift med Anna-Lis Lundgren (1926-2018). Göte Lundgren är förmodligen deras son.
Alf Lundgren
Alf Lundgren arbetade på livräddningskryssaren Wilhelm R Lundgren (Wilhem R.Lundgren var inte från Rörö) när jag var liten Han började arbeta på livräddningskryssaren 1957. 1982 ersatte han Eric Westerström som skeppare på livräddningskryssaren som då förstås inte längre var Wilhelm R Lundgren.
Alf Lundgren var också en av dem som körde livräddningskryssaren när en av mina bröder skulle födas år 1963. Enligt min mor ska han och resten av besättningen ha varit mycket nervösa för att födseln skulle starta och ske ombord på båten. Men de hann till ambulansen i stan och min bror föddes på Mölndals lasarett.
Jag som var 7 år hade en nyckelroll på morgonen när värkarna började, jag fick går runt på ön och väcka dem som skulle passa oss barn och hjälpa mamma. Det var bland annat en då tonårig flicka vid namn Ethel Lundgren och en annan som hette Solveig vars efternamn jag inte minns. Ethel kommer jag ju mycket väl ihåg, mycket på grund av att hon sen bodde på Orust, i Långelanda och besökte oss i Stenungsund ibland.
Hon och hennes man tog även hand om oss syskon en gång när mamma var bortrest till Medelhavet ihop med pappa på den båt han arbetade, Timmerland. Varför denna bror skulle födas på sjukhus vet jag inte, de två syskon som är mellan mig och honom föddes hemma i den lägenhet där vi bodde, mitt på ön i det hus som kallas cafét.
Martin Lundgren
Martin Lundgren var gift med Matilda Sofia Bryngelsdotter (1858-1944). Hon var dotter till Bryngel Olsson (1831-85) från Hönö-Heden och Charlotta Johanna Åberg (1831-92) från en Rörö-familej som funnits på ön sen 1700-talet. Martin och Matilda Sofia Lundgrens dotter Maria Fredrika Lundgren (1880-1962) var gift med Olof Bernhard Olsson (1879-1941). De hade sönerna Manfred Olofsson (1908-85) och Bror Arnold Olofsson (1912-97). Martin Lundgren hade även sonen Karl Lundgren (1882-1956).
Manfred Olofsson var gift med Ingrid Margot Karola Olofsson (1907 – 1992) och Bror Arnold Olofsson var gift med Sonja Ninni Birgit Olofsson (Olsson)(1919 – 1995).
Janne Lundgren
Janne Lundgren hade sonen Hjalmar Lundgren (1891-1974) tillsammans med Josefina Kristina Persdotter (1858-1937) från Torsby utanför Kungälv. Hjalmar Lundgren var gift med Josefina Agneta Johansson (1908-2000) från Brunskär.
Åke Lundgren som föddes 1935 borde vara son till Hjalmar Lundgren, En syster till honom är den Ethel Lundgren som passade mig som litet barn och som jag nämnt ovan. Åke Lundgren är far till Sterner Lundgren.
Vadlaget Lundgrenarna
Med tiden övergick han från fraktfart till fiske och 1887 grundade han tillsammans med sönerna Gustav Lundgren, Johan Lundgren, Martin Lundgren, Carl August Lundgren och Janne Lundgren, Olof Johansson samt Teodor, Alfred och Hilmer Hansson öns första vadlag. På den tiden fiskade man med landvad. Kring 1900 började de istället fiska från båt med snörpvad.
I vadlaget ingick vid övergången till snörpvadsfiske John Johansson, Martin Lundgren, Gustav Lundgren, Janne Lundgren, August Lundgren, Johan Lundgren och Karl Lundgren som var son till Martin Lundgren, Teodor, Alfred, Hilmer och Olof Hansson samt Oskar Bryngelsson. GG 400 Äran, som ägdes av Alfred Ryberg, Alfred Hansson och August Olofsson var vadbåt.
Den första båt som hade en lundgrenare som ägare tycks ha varit GG 401 Skandia som var följebåt. Delägare i Skandia var Oskar Bryngelsson, Sven Bryngelsson och Karl Lundgren.
Vadlaget Themis Nordpol
Från 1910 ingick tre lundgrenare i vadlaget Themis-Nordpol (”Di gamle”) som alltså bedrev snörpvadsfiske. Det var bröderna Gustaf Adolf Lundgren och Amandus Lundgren som var söner till Gustav Lundgren och Hjalmar Lundgren som var son till Janne Lundgren. I övrigt dominerades detta vadlag av familjen Ryberg. Vadlaget Themis upphörde 1938. Trolig vadbåt de första åren var GG 440 Ärna, men från 1912 var GG 506 Themis vadbåt. GG 357 Nordpol var följebåt men ersattes 1919 av GG 841 Polen.
Vadlaget Milly-Kasty
Även i vadlaget Milly-Kasty som bildades 1922 och ombildades 1929 ingick en lundgrenare, John Lundgren. Båten GG 573 Milly på 30 ton som inköptes 1919 var vadlagets vadbåt. Den ägdes av Hjalmar Lundgren, James Olofsson, Arvid Bryngelsson och Gustav Bryngelsson för att så småningom ha Arvid Bryngelsson som ensam ägare. 1922, i samband med bildandet av vadlaget Milly-Kasty inköpte Amandus Lundgren, Sigfrid Lundgren, Knut Karlsson och Olof Karlsson fiskebåten GG 899 Kasty på 28 bruttoton som var följebåt.
Vadlaget Kasty-Ebba
Efter 1929 tycks alla från familjen Lundgren ingått i det nybildade vadlaget Kasty-Ebba som upphörde 1952. De som ingick i detta vadlag i början var Olof, Knut och Edgar Karlsson, bröderna Gustav Adolf Lundgren, Amandus Lundgren och Sigfrid Lundgren, John Lundgren, Olof Hansson, Rickard och Erik Olsson, Manfred och Bror-Arnold Olofsson, Erik, Karl och Sixten Nilsson samt Bertil Johansson. GG 899 Kasty var vadbåt i det nya vadlaget. .
1927 köpte några ur släkten Lundgren båten GG 115 Ebba på 33 ton som från 1929 ingick i vadlaget Kasty-Ebba som följebåt. Delägare i denna båt var John Lundgren, Gustav Lundgren, Edgar Karlsson och Manfred Olofsson. Den såldes 1950 och ersattes med GG 115 Enskär på 44 ton med samma delägare. Men Enskär ingick inte i vadlaget utan var en trålare. Istället var GG 515 Althea (I) vadbåt de sista två åren. GG 115 Enskär såldes 1956. Edvard Edvardsson, Evert Ryberg och Rangvald Johansson var ägare av GG 515 Althea (I). 1947 köpte Gösta Lundgren Rangvald Johanssons andel.
Snörpvadsfiske
GG 899 Kasty såldes 1931 då delägarna istället köpte GG 192 Roiny på 40 ton.
Snörpvadsfisket bedrevs till en början på dagtid, men redan 1914 började man fiska med ljus på natten. Lysfiske bedrivs än idag i begränsad utsträckning med några få båtar som fiskar skarpsill under en kort period på vintern. På 1950-talet minskade snörpvadsfisket och ersattes med flyttrålsfiske efter sill. Det var också vi denna tid man började fiska med snörpvad och flyttrål i Östersjön och använda tillfälliga hamnar.
GG 192 Roiny var en av de sista Röröbåtarna som fiskade med snörpvad på västkusten innan snörpvadsfiske återigen togs upp i slutet av 1960-talet med en modernare variant av snörpvad som också kallas ringnot. Snörpvadsfisket bedrevs från höst till vår och ersattes av garnfiske under våren och hösten samt markillfiske med dörj och vad under sommaren. Roiny var också en av de första Röröbåtarna som fiskade i Östersjön på vintern.
Trålning
1954 ersattes GG 192 Roiny av GG 315 Elise på 56 ton som var en trålare. I denna var ägarna Knut Karlsson, Olof Karlsson och Gustav Lundgren. GG 315 Elise såldes 1962, men jag minns båten trots att jag bara var 5 år gammal då. Den partrålade nämligen ihop med den båt på vilken min far arbetade i nåt år ungefär, trålaren GG 515 Althea (II) på 60 ton. I den senare båten var Edvard Edvardsson och hans två svärsöner Bert-Arnold Olofsson och Bror-Helmer Olofsson delägare. De två sistnämnda var även bröder.
GG 760 Ran
Gösta Lundgren köpte för sin del sen en annan båt efter att Althea (I) sålts 1957, nämligen GG 760 Ran på 59 ton. Detta tillsammans med Rolf och Ingmar Karlsson. 1961 såldes den och ersattes av en ny båt med samma tre ägare, samma namn och nummer men större, 84 ton. 1970 byttes denna båt mot en tredje GG 760 Ran, ännu större på 97 ton och 1977 byttes denna i sin tur mot GG 791 Biscaya, en båt på 147 ton. I GG 791 Biscaya var även Sune Lundgren delägare. GG 791 Biscaya pratrålade med GG 144 Themis. 1987 såldes båten igen och två år senare skaffades en ny GG 791 Biscaya. Den ägdes av Rolf Karlsson, Ingmar Karlsson och Sune Lundgren. Efter att den andra GG 791 Biscaya sålts tycks Sune Lundgren ha blivit delägare i GG 144 Themis. Han sålde sin andel år 2007.
GG 360 Roine
1954 köptes GG 360 Roine på 48 ton av Alf och Henry Lundgren. Båten såldes redan 1956. I Hembygdsboken om Rörö står det GG 360 Astrea men i Fiskebåtarna & varven GG 360 Roine. Fiskebåtarna & varven använder dessutom Henry Lundgrens två andra förnamn Georg Brynolf istället för Henry.
GG 732 Viken
1978 köpte Göte Lundgren och Lennart Johansson GG 965 Florens. Den såldes 1985 varvid Göte Lundgren skaffade den lilla fiskebåten GG 732 Viken. År 1990 sålde han den och skaffade en ny GG 732 Viken tillsammans med Ingmar Karlsson. Den såldes 1991.
1994 köpte han ytterligare en annan båt som fick samma namn. Den skrotades 1996 och en ny GG 732 Viken införskaffades. 2003 köpte han ytterligare en GG 732 Viken. Den såldes 2015 igen. Göte Lundgren har också en mindre båt, GG 250 Viken,
GG 39 Rossö
Hjalmar Lundgren ägde en period en mindre fiskebåt vid namn GG 139 Tristan.
Åke Lundgren, Bo och Leif Hansson köpte år 1959 GG 162 Montana som var på 34 ton. Det var faktiskt samma båt som den ovan nämnda GG 841 Polen. Den såldes 1962. Samma år köpte Åke Lundgren GG 167 Birmaland men den båten såldes redan 1963. 1973 köpte han GG 115 Sjöfågel som såldes 1975 igen. 1981-82 ägde han GG 1024 Västern. År 1984 köpte han GG 39 Toscana som dock såldes redan samma år.
Den första båten som hette GG 39 Rossö ägdes av Åke Lundgren, Sterner Lundgren och Folke Olausson. Förmodligen köptes den 1985 då Fiskebåten Rossö HB grundades detta år med i all fall de två senare som delägare. Denna båt såldes 1988. Då köpte de istället en större båt som fick samma nummer och namn. Köpare var Åke Lundgren, Sterner Lundgren och Folke Olausson. Den överläts i augusti 1995 på Fiskebåten Rossö HB men såldes strax därefter för att ersättas av den nuvarande GG 39 Rossö.
Den första Tristan, GG 29 Tristan, byggdes för Fiskebåten Rossö HB är 2003. Den Ägare av bolaget vid denna tid var Sterner Lundgren och Folke Olausson. Fiskebåten Rossö HB var också hälftenägare i den andra Tristan, GG 32 Tristan av Rörö (tidigare Danavik), på 55 ton. De tog sedan över hela ägandet i GG 32 Tristan från den andra delägaren som var Svanen Fiskeri AB.
2017 bildades Rossö Fiskeri AB med Sterner Lundgren, hans söner Niklas Lundgren och Mattias Lundgren samt bröderna Henrik och Anders Olausson som ägare. Detta bolag tog över de två fiskebåtarna.
Läs mer:
Andra källor: Hembygdsboken om Rörö, Träbiten, Fiskebåtarna & varven
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.