Sveriges största tidning om yrkesfiske
Sveriges största fiskebåtar 2026 är i stort sett de samma som 2025. GG 505 Lövön har sålts utomlands. Istället har ägarna Bryngeld Fiskeri AB köpt en större båt som fått namnet GG 505 Polar. Carmona har fått tillbaks det ursprungliga numret GG 330. Av de 10 största svenskägda båtarna finns ägarna av 6 stycken i Fiskebäck, 3 stycken på Rörö samt 1 på Donsö. Läs mer…
Sveriges största fiskelägen efter landad mängd fisk. Det handlar inte om hur mycket som landas i varje hamn för i de flesta fiskelägen landas inga större mängder. Utan det handlar om hur mycket fisk båtarna från ett visst fiskeläge landar. Dessutom är bara de viktigaste fiskarterna medtagna, dvs sill (strömming), skarpsill (brisling, vassbuk), makrill, tobis, kolmule (blåvitling), räka, kräfta, torsk, kolja, sej, siklöja, lax och sik. Läs mer…
Jämfört med de största fisklägena efter antalet båtar så blir dominansen för Västkusten större om vi ser till tonnage. De stora fiskelägena i Göteborgsområdet dominerar totalt när det gäller tonnage. Det beror på att det pelagiska fiskets centrum är Göteborgsområdet och i det fisket finns flera stora båtar. Läs mer…
De allra flesta stora fiskelägen finns i Bohuslän följt av Norrbotten. Mellan Norrbotten och Blekinge finns det väldigt få liksom i Skåne. Det finns dock fortfarande ett par stora fiskelägen i Blekinge och Halland. Läs mer…
Tillsammans med Öckerö kommun och lokala fiskare har Vi Svenska Fiskare (VSF) satt igång ett pilotprojekt för att få mer svensk fisk på tallrikar i äldreomsorgen. Satsningen visar att det går att korta vägen från hav till tallrik för att stärka lokal livsmedelsförsörjning. Läs mer…
Rörö är den enda plats i Sverige där fisket är huvudnäring. På den lilla ön finn de två största fiskeriföretagen i Sverige och ytterligare två medelstora fiskeriföretag. Antalet fiskebåtar som ägs av fiskeriföretag och yrkesfiskare på ön håller sig normalt kring 10-15. Läs mer…
Var är den pelagiska fiskeflottan i april 2026? De stora båtarna befinner sig lite överallt och tobisfisket tycks inte ha kommit igång ännu då bara två båtar befinner sig på Dogger bank i Nordsjön. Många av de större båtarna ligger fortfarande still i hamn. De som ligger norr om Skottland borde rimligtvis ägna sig åt makrillfiske. I Bottenhavet fiskas sill (strömming) och de stora båtarna i Östersjön fiskar skarpsill. Läs mer…
Svenskägda fiskebåtar fångade mellan 20% och 100% av alla pelagiska danska kvoter av väsnetlig betydelse. Fisket av brisling (skarpsill) och sill var det som främst dominerades av svenska fiskare. Läs mer…
Precis som när det gäller brisling (skarpsill) så är koncentrationen av fisket av tobis på ett fåtal företag inte lika stor som när det gäller sill och makrill. Men precis som för brisling dominerar de svenska yrkesfiskarna. Faktiskt ännu mer än när det gäller brisling. Läs mer…
När det gäller fisket av brisling som heter skarpsill på svenska är koncentrationen till några få företag inte alls så tydlig som när det gäller sill- och makrillfiske för konsumtion. Läs mer…
Fisket av blåvitling (kolmule), hästmakrill och havgalt (trynfisk) är i Danmark enbart ett fiske för fiskmjölsimdustrin, ett så kallat industrifiske. I en del andra länder som Färöarna, Tyskland och Nederländerna förekommer också ett konsumtionsfiske. Läs mer…
Det danska fisket av makrill domineras av samma sex företag och samma båtar som också dominerar sillfisket. Astrid Fiskeri A/S, Rederiet Isafold A/S, Asbjørn A/S, Beinur A/S, Cattleya A/S och Themis Fiskeri A/S. Läs mer…
6 fiskerikoncerner dominerar fisket av sill som i huvudsak sker i Nordsjön och för konsumtion. De sex företagen är Asbjørn A/S, Beinur A/S, Rederiet Isafold A/S, Astrid Fiskeri A/S, Themis Fiskeri A/S och Cattleya A/S. Läs mer…
Nordöleden är Trafikverkets namn på färjeleden mellan Burö färjeläge på Hälsö och öarna Knippla, Hyppeln och Rörö. Trafiken sköt idag av de ordinarie bilfärjorna Linda (färja 302) och Ulrika (färja 308) som tar 20 bilar var samt 198 passagerare. Dessutom finns den äldre bilfärjan Nordö 3 som tar 14 bilar och som bilarna måste backa på. Idag är den reservfärja och används om de andra färjorna är sönder. Läs mer…
FN 267 Emilie byggdes 2017 på Jobi Værft A/S i Strandby. Skrovet byggdes i Gdynia, Polen. Trålaren var på 203 bruttoton som nybyggd och det är den än. Längden är 23,95 m och bredden 7,2 meter. Läs mer…
Skrovet för GG 39 Rossö byggdes på Specialmontage i Huddinge AB. Färdigutrustades på Ö-varvet på Öckerö för Fiskebåten Rossö HB (Sterner Lundgren och Folke Olausson) år 1995. Trålaren var på 116 bruttoton när den levererades. Läs mer…
GG 840 Svanen byggdes på Westers Mekaniska Verkstad i Jordfall vid Gullmaren. Idag har företaget flyttat till en plats i närheten av Oxevik längre ut på Bokenäset. Beställare var Jan Larsson och hans två söner Stefan Larsson och Roger Larsson på Rörö. Läs mer…
En tisdag i februari 2026 innebär att isen ligger i Rörö hamn. Det är till stora delar isfritt söder om Rörö och förstås helt isfritt väster om Rörö. i hamnen återfinns ett antal mindre fiskebåtar och några båtar med målat GG-nummer på sidorna som faktiskt inte är registrerade fiskebåtar. Läs mer…
S 264 Astrid är den i särklass största svenskägda fiskebåten. Med hemmahmna i Skgen är den också byggd i Skagen. Närmare bestämt på Karstensens Skibsværft A/S år 2022 på ett skrov som byggdes på Karstensen Shipyard Poland Sp.zo.o. i Gdynia i Polen. Läs mer…
S 144 Themis byggdes på Stadyard AS i Norge år 2015 som SF-4-V Torbas med Måløy som hemmahamn. Ägare var Torbas AS med familjerna Lyng och Kvalsvik som ägare. Den användes främst till fiske av sill, makrill och kolmule (blåvitling). Läs mer…