Kvoterna i Nordsjön för plattfisk är stabila

Den mest fiskade plattfisken i Nordsjön och Skagerak är rödspätta. Samtidigt är kvoten långt mycket större än fisket. 2018 rekommenderade Internationella Havsforskningsrådet (ICES) en kvot på 142 000 ton i Nordsjön och Skagerak. Beslutad TAC var 128 000 ton. Av Läs mer…

Advertisements

Fiskemöjligheter för rödspätta 2019

Den enda plattfisk som omfattas av systemet med fiskemöjligheter är rödspätta. Fiske av rödspätta verkar dock inte vara lukrativt då en mycket liten del av fiskemöjligheterna tillvaratas. Huvuddelen av kvoten förblir ofiskad. En enda båt och ett enda företag dominerar Läs mer…

Varför finns det så lite fisk på Västkusten?

För ungefär 40 år sen försvann torsk och andra torskfiskar från den svenska Västkusten. Framförallt försvann den i innerfjordarna. Idag finns bara små lokalt lekande bestånd kvar i fjordområdet runt Orust, i Gullmarsfjorden och Bottnafjorden. Frågan är varför de försvann Läs mer…

Svenska landningar av rödspätta och rödtunga 2018

Rödtunga och rödspätta är två plattfiskar som fiskas i Kattegatt, Skagerak och Nordsjön. Rödspätta fiskas också i Östersjön. Svenska yrkesfiskare fiskar främst i Skagerak, Kattegatt och Östersjön. Rödspätta är en kvoterad art i bägge haven medan rödtunga är kvoterad i Läs mer…

Danska rödspättelandningar 2018 – båtar och företag

Rödspätta fiskas framförallt i Nordsjön och Skagerak men även i Kattegatt och Östersjön. I Kattegatt och Östersjön finns ingen båt som fiskar mer än 100 ton. Viktiga fiskelägen och hamnar för rödspättefisket i Nordsjön och Skagerak är Hvide Sande, Thorsminde, Läs mer…

Sälsäkert snurrevadsfiske som alternativ till bottentrålning och garn

Det enklaste sättet att fiska torsk i Östersjön utan att få problem med att säl äter upp fångsten är helt enkelt att börja fiska med bottentrål istället för med garn. Problemet med detta är att bottentrål påverkar havets botten på Läs mer…

Yrkesfiskets största problem – dåligt kvotutnyttjande

Det svenska yrkesfisket mest framträdande problem är dåligt kvotutnyttjande. Problemet förekommer framförallt i det demersala fisket men också till viss del i det pelagiska. De flesta kvoter som svenskt fiske har fiskas inte upp med undantag för inom det pelagiska Läs mer…

Östersjöns fiskekvoter för 2019 klara

Vid ett möte i EU:s ministerråd den 15 oktober beslutade EU:s fiskeministrar om kvoter för fisket i Östersjön för 2019. De arter som omfattas av beslutet är torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta. Beslutet innebär minskade kvoter för fyra bestånd, Läs mer…

Både upp och ner för torskkvoterna i Östersjön

EU-kommissionens förslag om torskkvoterna (TAC) för Östersjön innebär att torskkvoten i västra Östersjön ökas med 31% till 7 340 ton vilket är helt i linje med den vetenskapliga rådgivningen från ICES. Förbudet mot fiske under lekperioden i februari-mars föreslås också Läs mer…

Lågt kvotutnyttjande – inte överfiske – är problemet i svenskt fiske

Utvärderingen av de överförbara fiskerättigheterna i det demersala fisket som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) genomfört har visat att systemet i sig själv inte kan råda bot på det stora problemet i svenskt fiske. Lågt kvotutnyttjande. Genom det låga kvotutnyttjandet får Läs mer…

Fiske med passiva redskap på Västkusten 2015-2017

Inlägg nr 6 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017

Inlägg nr 6 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017Enligt SLU Aquas rapport 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015, bedrevs fiske med passiva redskap på Västkusten i framför allt Bohuslän och kustnära, men även ute till havs i Kattegatt Läs mer…

Svenskt räkfiske 2015-2017

Inlägg nr 2 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017

Inlägg nr 2 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017Efter det pelagiska fisket är räkfiske och kräftfiske de viktigaste fiskena i Sverige. Räkfisket bedrivs nästan enbart i Skagerak, men i viss mån också i Nordsjön och vissa år i Läs mer…

Kustnära och småskaligt fiske i Östersjön – landningar 2017

Kustnära och småskaligt fiske i Östersjön omfattar fiske i egentliga och södra Östersjön samt Öresund som sker med passiva redskap inklusive långrevsfisket efter torsk som dock kan ske långt från kusten. Även pelagiskt fiske på kustkvoten och regionalkvoten är inkluderat. Läs mer…

WWF:s fiskguide – delvis en märklig produkt

WWF har återigen gett ut sin fiskguide med rekommendationer om vilken fisk som de tycker är bra att äta och vilken de inte tycker är bra. Det mesta i den verkar rimligt och vettigt, men det finns som vanligt ett Läs mer…

Bottentrålning och skador på bottnarna

De främsta skadeverkningarna på bottnarna vid bottentrålning kommer från trålbordens (tråldörrarnas) kontakt med botten enligt en rapport från SLU Aqua. På sandbotten där rödspätta till stor del fiskas spelar detta i allmänhet ingen roll då dessa bottnar påverkas starkt av Läs mer…

Svenska landningar av rödspätta och rödtunga 2017- båtar och företag

När det gäller rödspätta är det en art där svenska fiskar inte på mycket länge fiskat upp sin kvot. Fisket bedrivs med bottentrål, garn och snurrevad i Östersjön, Kattegatt och Skagerak. Endast en båt i Sverige fiskar med snurrevad, och Läs mer…

Danska rödspättelandningar 2017 – båtar och företag

Rödspätta fiskas framförallt i Nordsjön och Skagerak men även i Kattegatt och Östersjön. I Kattegatt och Östersjön finns ingen båt som fiskar mer än 100 ton. Viktiga fiskelägen och hamnar för rödspättefisket i Nordsjön och Skagerak är Hvide Sande, Thorsminde, Läs mer…

Mest landade fiskarter i Sverige

Några få arter dominerar det svenska fisket. Viktmässigt är det sill som ligger i en klass för sig själv med 103 654 ton år 2017 följt av skarpsill (56 575 ton) och tobis (41 125 ton). Därefter handlar det om Läs mer…