Svenska fiskebåtar som fiskar MSC-certifierat

De flesta större svenska fiskebåtar fiskar i stor utsträckning fisk med MSC-certifiering. Det gäller också de flesta stora båtar som fiskar under danska flagg. Allt fiske de bedriver är dock inte MSC-certifierat och ibland råder uppenbarligen en viss förvirring.

MSC

På MSC:s hemsida tas det svenska fisket efter sill i Nordsjön upp. Där nämns det att bara fiske med snörpvad efter nordsjösill månaderna maj till juni. Denna sill kallas maatjes. Det finns idag bara två svenska båtar som fiskar med snörpvad, GG 794 Astrid från Rörö och GG 205 Ginneton från Fiskebäck. Det är två båtar om under många år fiskat tillsammans på olika fiskeplatser och hav. Men på den hemsida i Sverige som handlar om certifierade fisken och som drivs av Swedish Pelagic Federation Producentorganisation (SPFPO eller SPF) listas alla medlemsfartyg i SPF (utom Carmona som idag inte finns) som delaktiga i MSC-certifierat fiske plus ytterligare några båtar som inte är medlemmar i SFP (GG 39 Rossö, GG 158 Sunnanland, GG 562 Randi, GG 690 Vingasand, GG 204 Tor-ön och GG 207 Torland). Förklaringen till skillnaderna i beskrivning är att MSC inte uppdaterat sina sidor. Tidigare var allt svenskt ssillfiske i Nordsjön MCS-märkt separat från Astrids MSC-märkning för Maatjes. Numera har de två certifieringarna slagits ihop till en. SIllfiske bedrivs ofta som partrålning om det inte handlar om snörpvadsfiske. Men också med pelagisk enkeltrål.

I Danmark är det 26 båtar som tas upp på hemsidan för Danmarks Pelagiske Producentorganisation (DPPO) som båtar som fiskar sill med MSC-märkning. Av dem är 9 båtar med i DPPO, varav två svenskägda, S 144 Themis och E 532 Rockall. Totalt är fyra av de 26  dansk båtarna som fiskar MSC-märkt ägda av svenskar, förutom de två redan nämnd är det S 205 Ceton och AS 464 Stella Nova. PÅ MSC:s hemsida tas däremot bara 8 båtar upp när det gäller nordsjösillen, dvs medlemmarna i DPPO minus Themis som är ny medlem. Samma 8 båtar tas upp när det gäller MSC-märkt NVG-sill (atlanto-skandisk sill) från danskt fiske. Även på DPPO:s hemsida är det 10 båtar som är upptagna när det gäller detta fiske som bedrivs väster om Norge. Dvs 9 medlemmar i DPPO plus HG 365 Asbjørn Senior. Två är svenskägda, Rockall och Themis.

Makrillfisket i nordostatlanten inklusive Nordsjön och Skagerak har tidigare varit MSC-certifierat men på grund av att inga överenskommelser om kvoter kunnat träffas mellan samtliga fiskerinationer inblandade i detta fiske inte kunnat träffas innebär det att MSC-certifieringen är suspenderad. På svensk sida är det 7 båtar som finns upptagna som delaktiga i detta fiske på den hemsida som drivs av SPF. De 7 båtarna är GG 203 Ginneton, GG 206 Ahlma, GG 218 Västfjord, GG 229 Bristol, GG 438 Clipperton, GG 764 Astrid och GG 778 Lövön. Samtliga är medlemmar i SPF. Sammanlagt har 10 svenska båtar kvoter för makrill,men bara 7 är medlemmar i SPF. De båtar som har makrillkvot och inte är med i SPF är GG 158 Sunnanland, GG 204 Tor-ön och GG 207 Torland. På MSC:s hemsida är dock hela 26 båtar upptagna, vilket är lite bisarrt med tanke på att det bara finns 10 båtar som har fiskerättigheter (kvoter) till makrill. Makrillfisket bedrivs i huvudsak som partrålning.

Det danska MSC-märkta makrillfisket har precis som det svenska en suspenderad MSC-märkning. På MSC:s hemsida tas 8 båtar upp som delaktiga i det MSC-märkta danska makrillfisket, men på DPPO:s hemsida räknas 11 båtar upp. De 8 tidigare medlemmarna i DPPO (E 349 Cattleya, E 532 Rockall, HG 62 Beinur, HG 264 Ruth, HG 265 Asbjørn, HG 333 Isafold, L 303 Ariadne och S 349 Gitte Henning) den nya medlemmen S 144 Themis samt S 105 Sebastian och S 456 Anne Mie. Två svenskägda båtar deltar alltså i detta MSC-märkta fiske.

Det sista kvarvarande MSC-märkta svenska fisket som bedrivs i havet är torskfisket i Östersjön i vilket ett stort antal fiskebåtar uppges delta. I huvudsak trålare (43 stycken enligt svenska sajten Certifierat Fiske, men också sex backebåtar (långrevsbåtar). De flesta större trålare är hemmahörande på den svenska västkusten, varav 11 i Göteborgsområdet, 8 i Varbergsområdet (Träslövsläge och Bua) och fem i Falkenbergsområdet (Glommen). 8 stycken har SImrishamnsområdet som hemmahamn (Skillinge, SImrishamn och Kivik). Backebåtarna hör alla hemma i Blekinge, främst i Nogersund (Sölvesborgsområdet). 18 stycken, främst större västkustbåtar, uppges vara medlemmar i Sveriges Torskfiskares Producentorganisation (STPO) som dock idag bara har 17 medlemmar, tre båtar är medlemmar i Hallandsfiskarnas Producentorganisation (HFPO) och resten uppges vara i Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO). SFPO finns dock inte längre utan har slagits samma Sveriges Fiskares RIksförbund (SFR).

Även det danska torskfisket i Östersjön är MSC-märkt. Vad jag vet deltar inga svenskägda båtar i det fisket. Även det tyska torskfisket i Östersjön är MSC-märkt men om svenskägda NC 315 Victoria finns med i det fisket eller inte är oklart.

Dessutom finns det ett antal svenska fisken som är föremål för utvärdering inför eventuell MSC-märkning. Räkfisket i Skagerak och norska rännan, skarpsillsfisket i Skagerak och Kattegatt, det svenska fisket av NVG-sill väster om Norge, sill och skarpsillsfisket i Östersjön,, danskt och svenskt kräftfiske i Kattegatt och Skagerak samt siklöjefisket i Bottenviken.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!