Laxproblem i Västsverige

I Västsveriges älvar tycks det vara dåligt med lax i år. I alla fall om läget i Örekilsälven är symptomatiskt. I älven har extremt få laxar fångats så här långt. Orsakerna till detta är flera. Mycket låga vattenflöden på grund av den varma och torra sommaren är en. Födobrist i Atlanten kan vara en annan orsak, väldigt få laxar återvänder nämligen idag till den älv den fötts och anledningen är låg överlevnadsgrad i Atlanten.

Tidigare återvände 10% av alla laxar till den älv de fötts i, idag handlar det snarare om 2 procent.  Detta trots att laxfisket i Atlanten idag är mycket mindre än för 20-30 år sen:

Förutom låga vattenflöden, konstateras även att återvandringen av lax och öring från havet är svagare 2014 än prognos. Det är när laxungarna, smolten, vandrar ut från sina ursprungsälvar första gången som de är mest sårbara. I allt högre utsträckning klarar de inte jakten på föda.

– I Atlanten har laxen nu väldigt dålig överlevnad. Ungefär tio procent brukade förr komma tillbaka till sina ursprungliga vattendrag för att leka. Numera är det bara två procent. Sedan början av 1990-talet har det gått utför, säger Erik Degerman, forskare vid SLU.

Han påminner om att detta har skett trots att fisket ute på Atlanten var betydligt mer omfattande för 20-30 år sedan än vad det är i dag.

Forskarna är mycket övertygade om att födobrist är orsaken till den sämre överlevnaden. Orsakerna till födobristen är de därmed inte helt klara över. En av teorierna till födobristen är alltså klimatförändringarna som kan ha lett till förändrat liv i haven som i sin tur gett brist på det laxen äter i olika stadier i sitt liv:

– Det är komplext, men troligen beror det på födobrist som är kopplat till klimatet. När det blir varmare i havet kommer andra arter och tar över. Då minskar laxens födomöjligheter, säger Erik Degerman.

En annan orsak kan vara att det industriella fisket av arter som laxen normalt äter ute till havs leder till brist på föda. Dessa fiskarter används i stor utsträckning för att tillverka foder till lax i odlingar:

En annan teori har varit att laxodlingsindustrin har en inverkan, eftersom annan fisk, som kunde ha blivit föda åt vildlaxen, i stället används för att producera foder (pellets) åt den odlade laxen.

Sannolikt kan väl båda förklaringarna till födobristen vara sanna och samverkar för att minska födotillgången för den vilda laxen. En del av lösningen kan vara att foder till fiskodlingar istället görs av musselmjöl. Musselmjöl som kan framställas från odlade musslor som dessutom kan användas för rening av havsområden. En omställning av fiskodlingen och produktionen av foder för fisk på detta sätt kan alltså leda till renare hav, mer förda för rovfiskar i haven, mer vildlax att fånga osv. Detta utan att minska tillgången till odlad lax.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Advertisements