EU föreslår kvotökning för att underlätta landningsskyldigheten

Europeiska kommissionen har lagt fram ett förslag om kvoter (total tillåten fångstmängd) för 2016 i Atlanten och Nordsjön. Kommissionen föreslår bibehållna eller höjda kvoter för 35 bestånd, och minskade fångster för 28 bestånd på grundval av vetenskapliga utlåtanden.

Kommissionen föreslår ökade fiskemöjligheter för att hjälpa fiskare under övergången till den nya landningsplikten för alla fångster. Kommissionen kommer nu för första gången att föreslå s.k. tilläggskvoter för alla fångstplatser som från och med 2016 omfattas av landningsskyldigheten. Syftet med tilläggskvoten är att kompensera fiskare för den extra fisk som de måste landa. På grundval av vetenskapliga utlåtanden i mitten av november kommer kommissionen senare i november att föreslå fångsthöjningen och även vilka kvantiteter som måste landas.

Kommissionens mål och en av hörnstenarna i den reformerade gemensamma fiskeripolitiken är att alla bestånd ska fiskas på hållbara nivåer, och inte överskrida maximalt hållbart uttag. Ett fiske med ett uttag på maximalt hållbar nivå ger fiskenäringen möjlighet att ta upp största möjliga kvantiteter fisk och ändå bevara sunda fiskbestånd. Kommissionens förslag går ut på att få upp bestånden på nivåer som möjliggör maximalt hållbart uttag, på grundval av vetenskapliga utlåtanden från Internationella havsforskningsrådet (ICES). I år har utlåtanden lämnats om 34 bestånd.

Karmenu Vella, EU-kommissionär med ansvar för havsfrågor och fiske, har följande att säga:

– Mitt mål är tydligt och långtgående: Jag vill att alla bestånd så snart som möjligt ska komma upp på sunda och hållbara nivåer. Jag är glad att vi för ett antal bestånd kan föreslå höjningar av kvoterna och uppnå ett maximalt hållbart uttag 2016. Våra fiskares ansträngningar har gett utdelning och nu vill vi hjälpa dem att klara av övergången till att alla fångster ska landas. För andra fiskbestånd krävs dock nedskärningar om vi ska kunna säkra framtiden för dem.

Förslaget kommer att läggas fram av kommissionsledamoten Karmenu Vella för diskussion med medlemsstaternas ministrar vid rådsmötet (fiske) i december och det kommer att gälla från och med den 1 januari 2016.

Dagens förslag gäller hur mycket fisk som EU:s fiskare ska få fånga i de viktigaste kommersiella fiskbestånden under nästa år. De bestånd som berörs förvaltas dels av EU själv och dels gemensamt med länder utanför EU, exempelvis Norge eller regionala fiskeriorganisationer för olika världshav.

För många bestånd pågår fortfarande internationella förhandlingar. Dagens förslag innehåller därför siffror bara för hälften av alla TAC:er (totala tillåtna fångstmängder). Heltäckande blir det först sedan förhandlingarna har slutförts med länder utanför EU och regionala fiskeriorganisationer.

Förslaget i detalj

Kommissionen föreslår höjd total tillåten fångstmängd för en del EU-bestånd som redan nu fiskas på en nivå som ger maximalt hållbart uttag, exempelvis glasvar i Nordsjön och taggmakrillar i den atlantiska delen av vattnen kring Iberiska halvön och i västliga vatten.

Samtidigt har vissa bestånd inte förbättrats i någon större utsträckning sedan i fjol. Tillståndet för torskbestånden i Irländska sjön och Keltiska havet är fortsatt dåligt. Bestånden av tunga i exempelvis Irländska sjön, östra delen av Engelska kanalen och i Biscayabukten är mycket sårbara. Utlåtandena om kolja och torsk i Keltiska havet föranleder avsevärda minskningar av den totala tillåtna fångstmängden för att uppnå nivåer som möjliggör maximalt hållbart uttag. För torskbeståndet väster om Skottland – där mycket höga utkastnivåer registrerats – finns fortsatt risk för en kollaps. Också utlåtandet för det nordliga beståndet av havsabborre föranleder betydande nedskärningar av fångstnivåerna. I kommissionens förslag ingår förslag om förvaltningen av havsabborre under 2016.

För många av dessa bestånd finns ett akut behov av ännu mer selektiva fiskemetoder, så att ungfisk inte fångas innan den kan fortplanta sig och fylla på fiskbestånden. Detta gäller särskilt fisket i Keltiska havet och de västliga vattnen, där stora insatser krävs av medlemsstaterna och fiskerinäringen för att genomföra de selektivitetsåtgärder som forskarna rekommenderar. Detta kommer också att hjälpa fiskerisektorn att efterleva den landningsplikt för alla fångster som under kommande år ska omfatta fler och fler bestånd.

För bestånd vars storlek på grund av bristfälliga uppgifter inte kan uppskattas, följer kommissionens förslag utlåtandena från Internationella havsforskningsrådet (Ices), med nedskärningar och höjningar på högst 20 %. Efter rådets beslut i fjol om minskningar grundade på försiktighet föreslås en total tillåten fångstmängd på samma nivå som 2015 för 26 av dessa bestånd.

För några EU-bestånd har de vetenskapliga utlåtandena först nyligen mottagits. Dessa kommer att analyseras ytterligare innan kommissionen senare i höst föreslår en siffra för den totala tillåtna fångstmängden.

För de fiskbestånd som delas med länder utanför EU (Norge, Färöarna, Grönland, Island och Ryssland) förhandlar kommissionen, på EU:s vägnar, mot slutet av varje år om de kvantiteter fisk som får fångas det följande året.

För bestånd i internationella vatten och för långvandrande arter, t.ex. tonfisk, förhandlar kommissionen om fiskekvoter med de regionala fiskeriorganisationerna. Resultatet måste därefter införlivas i EU-lagstiftningen.

Njord/EU-kommissionen

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements