Minskade fågelbifångster genom ändrade fiskemetoder

Albatross är den fågel som har störst vingspann av alla fåglar. Den lever i all hav på södra halvklotet. En mängd albatrosser och andra sjöfåglar blir bifångst inom fisket i stora delar av världen. Det vanligaste är att de fastnar i garn och på backelinors krokar.

Det förekommer också bifångst av fågel inom trålfisket på olika håll i världen, men det är inte så att trålfisket är det stora problemet när det gäller bifångst av fåglar som Agnes Bondesson på supermiljöbloggen tycks tro. Det är istället backefiske (långrevsfiske, linfiske) och garnfiske som är problemet. Garnfiske runt världen beräknas döda 400 000 fåglar medan backefisket och trålfisket kombinerat dödar 300 000 fåglar.

Organisationen Birdlife International har genom sina projekt Albatross Task Force (ATF) och Seabird Taskforce (STF) provat olika metoder som minskar fågelbifångsten. De har bl.a. valt att fokusera på områdena kring Sydafrikas och Namibias kuster där problemet har varit som störst. I huvudsak har arbete varit inriktat på backefiske, men även på bottentrålning.

Huvuddelen av fågelbifångsten har försvunnit sedan försöken inleddes vid år 2006 enligt organisationen Birdlife International. I kummelfisket med trål i Namibia och Sydafrika har 99% av bifångsterna av fågel försvunnit. Insatserna handlar i huvudsak om åtgärder vid backefiske (återigen har Bondesson missuppfattat). Samtidigt har de åtgärder som satts in för att undvika bifångster av fågel i trålfisket varit effektivare.

Skrämsellinor

Skrämsellinor, försök

Metoderna som används är varken dyra eller svåra att få till. Den effektivaste metoden är att spänna upp linor efter båtarna med färgglada flärpar som skrämmer fåglarna. Skrämsellinor helt enkelt. En annan är att fiska nattetid när albatrossen inte är aktiv. Den tredje metoden är att sätta tyngder på krokarna så att de snabbt kommer utom räckhåll för fåglarna. Sistnämnda metod är dock inget som utvecklats i de projekt som drivs av Birdlife International. Metoder för att nå det syftet har använts i norskt backefiske i 20 år. Den främst av dessa är användandet av så kallad ”moonpool”, kanske vi kan säga linbrunn eller backebrunn, ett hål mitt i båten som används för att sätta ut linor genom båtens botten istället för via aktern. Även fler av de andra metoderna Birdlife International provat har använts och utvecklats i det kommersiella norska backefisket.

Moonpool

Linlucka (moonpool)

Bäst resultat för att minska bifångsterna av fågel i backefisket fås om flera metoder används samtidigt, Skrämsellinor kombinerat med snabbare sjunkande linor eller linor som sätts ut en bit under vattnet samt nattfiske ger bättre resultat än var och en av metoderna för sig.

Men arbetet i Sydafrika och Namibia har haft stor effekt för bifångsternas av fågel där. De har minskat rejält och omkring 30 000 fåglar per år räknar Birdlife International med att projekten räddat i Namibia. För 20 albatrossarter, varav 19 tidigare utrotningshotade, menar Birdlife International att det nu ser ljusare ut. Idag har antalet hotade albatrossarter reducerats till 15, mycket tack vare de senaste årens projekt.

Andra länder där Birdlife International har drivit projekt är Brasilien, Chile, Argentina, Uruguay,  Peru och Ecuador. Även där handlar det i huvudsak om backefiske, både bottenbackor (demersalt backefiske) och flytbackor (pelagiskt backfiske) men även om bottentrålning. I trålfisket har i stort sett all bifångst av fågel eliminerats medan projekten inom backefisket inte varit lika framgångsrika.

Varken Birdlife International eller någon annan har dock försökt åtgärda problemet med garnfiske och fågelbifångster. När det gäller miljövänlighet anses ofta garnfiske vara det bästa, men bifångsterna av fåglar är stor i detta fiske och faktum är att de kanske inte av den anledning längre ska anses vara det mest miljövänliga fisket. Även på våra breddgrader är bifångst av fågel i garn ett problem. På våra breddgrader är bifångster av fåglar vid trålfiske inget problem och vid backefisket (långrevsfisket) är problemen förhållandevis små, till stor del på grund av åtgärder som vidtagits redan för 20 år sen och teknisk utveckling i det kommersiella fisket.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!