Det demersala fisket behöver kapitalisering

I det förslag som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) lagt fram om överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket understryks att de vill undvika kapitalisering. Det är ärligt sagt helt bakvänt. Det demersala fisket präglas idag av underkapitalisering som en följd av dålig lönsamhet vilken i sin tur beror på överkapacitet. Ingen har råd att köpa en nybyggd båt och den demersala fiskeflottan blir allt mer ålderstigen. Detta innebär flera följdproblem. Dålig arbetsmiljö bevaras, gammal energislösande teknik används och det är svårt att byta redskap. Pengar till investeringar saknas helt enkelt.

Det som verkligen skulle behövas är med andra ord en permanent minskning av antalet fiskebåtar vilket skulle möjliggöra tillväxt av kapital i de fiskeriföretag som blir kvar. Lönsamheten skulle snabbt öka och den kapitaltillväxt som följer därav skulle göra det möjligt med nyinvesteringar. Det skulle också bli möjligt för äldre fiskare att lämna fisket utan att stå kvar med skulder och riktigt usla pensioner intill sin död. För utan bra löner och lönsamma företag blir även pensionen dålig vilket gör att många fiskare måste fortsätta långt upp i åren. Sådant underlättar inte för nya unga fiskare att etablera sig.

Det förslag som HaV lagt fram kommer trots det att leda till lönsammare företag. Detta genom att lönsammare demersala fiskeriföretag köper upp fiskebåtar så att de äger flera, varefter alla utom en båt används som kvotbåtar, dvs de läggs vid kaj och används aldrig mer än att stå för/fiska den miniminivå som gäller för de fiskerättigheter båten har tillgång till. Kvotbåtarna är bundet kapital som på grund av reglernas utformning inte kan realiseras och därför inte kan användas till nyinvesteringar. Systemet som föreslås av HaV bromsar därför ändå en snabb positiv ekonomisk utveckling i det demersala fisket.

Dessutom öppnar det upp för att kapitalstarka pelagiska företag köper (hela eller andelar i) kvotbåtar och andra båtar för att sen hyra ut dem till den som står som innehavare av licensen. Det är en problematiskt effekt och beror på underkapitalisering i det demersala fisket. Den hade kunnat undvikas med permanent överförbara fiskerättigheter och ett förbud för de pelagiska fiskeriföretagen att köpa upp demersala fiskerättigheter och fiskebåtar de första 5 åren med systemet. De 5 åren hade troligen varit tillräckligt för de demersala fiskeriföretagen för att bygga upp en tillräckligt stor kapitalbas för att klara av att köpa fiskerättigheter och göra nyinvesteringar i båtar och annat.

Liknande regler kanske borde finnas med i det system som HaV nu föreslår men de löser ändå inte problemet med underkapitalisering av det demersala fisket på grund av att permanenta överföringar av fiskerättigheter genom försäljning inte är tillåten. Det betyder att problemet med nuvarande system i denna bemärkelse skulle kvarstå och dyka upp igen efter de första 5 åren. Genom brist på kapital skulle de demersala företagen inte heller då ha råd att köpa båtar och nyinvestera.

Ett totalförbud för pelagiska fiskare att också ägna sig åt demersalt fiske är inte heller genomförbart. Det finns ett antal mindre och mellanstora båtar som fortfarande fiskar traditionellt, dvs både pelagiskt och demersalt. Det vore helt felaktigt att ta bort sådana möjligheter. Dessutom är det bra för yrkesfisket i Östersjön om  yrkesfiskare kan fiska både med pelagiska och demersala tillstånd.

Uthyrningar av båtar förekommer dock egentligen redan idag, exempelvis hyrs GG 70 Marie (ägd av Astrid Fiske AB) ut till Göte Lundgren som förr hade en egen båt, GG 732 Viken, för det fisket.

rörö_båtar_vår_2016 - 23 (1)

Kräfttrålaren GG 70 Marie

Göte Lundgren och GG 70 Marie illustrerar också en annan sak, hur lätt det är att kringgå en av reglerna i HaV:s förslag. Han har nämligen också en mindre båt och med den kan han fiska på kustkvoten som föreslås om det inte är han som har licensen på GG 70 Marie. HaV föreslår att de som har demersalt tillstånd inte ska få fiska på kustkvoten, men det kan alltså ganska lätt kringgås. Detta också genom att två demersala fiskare samarbetar. De fiskar ihop, dels på en större båt där den ene fiskaren har demersala fiskerättigheter och licens och dels på en mindre båt där den andre har licensen som fiskar på kustkvoten som de två nyttjar gemensamt. Detta går naturligtvis inte att göra nåt åt och det är självklart att det förekommer redan idag där en person kan vara anställd på en stor pelagisk trålare och samtidigt ha en mindre båt som han fiskar på den pelagiska kustkvoten med.

Regeln i förslaget från HaV om kustkvoten och demersala fiskerättigheter kan knappast skrivas på nåt annat sätt än de gjort men jag ser å andra sidan inte att detta är ett problem utan anser att det är något som alla får leva med. Det är helt enkelt rimligt att en anställd på en stor båt under snörpvadsfiske (som kräver fler ombord än trålfiske) också måste få fiska med en liten båt på kustkvoten eller ha en egen fiskebåt med demersala rättigheter. På samma sätt är det rimligt att en som arbetar på en demersal trålare också har möjlighet att fiska på kustkvoten då han inte arbetar på den större båten av någon anledning. Mångsyssleri är ofta nödvändigt för att överleva som yrkesfiskare.

Genom att äga två eller flera båtar och ha olika fiskelicensinnehavare kan dessutom vilket fiskeriföretag som helst fiska både demersalt och pelagiskt. Med tanke på att detta är viktigt för östersjöfiskare är det märkligt att ingen yrkesfiskare eller yrkesfiskeföretag i området gjort på detta sätt. På västkusten finns det flera, exempelvis Astrid Fiske AB, Bryngeld Fiskeri AB och Fiskeri AB Ginneton.

Kapitalbrist i det demersala fisket är idag ett av de grundläggande problemen. Underkapitalisering kan vi också kalla det. Det försvårar nyinvesteringar, modernisering, ekonomisk lönsamhet och utveckling. HaV:s förslag permanentar problemen och löser dem inte utan är aktivt utformat för att motverka en lösning på problemen genom att det motverkar kapitalisering.

Kapitalisering av det demersala fisket vore egentligen bra, något som behövs då det skulle gynna nyinvesteringar, utveckling, modernisering och lönsamhet.  Saker som alla behövs i det demersala fisket.

Enligt förslaget från HaV skulle det krävas ett regeringsbeslut för att införa permanent köp- och säljbara överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket, men ett sådant förslag kan bli nödvändigt i framtiden då det nu liggande förslaget inte löser all de problem som behöver lösa. Det enda problem,som förslaget försöker lösa är egentligen de problem som uppstår i och med landningsskyldigheten. De grundläggande problemen i det demersala fisket med överkapacitet och olönsamhet adresseras egentligen inte då förslaget inte syftar till en omstrukturering eller minskad överkapacitet.

Samtidigt bidrar förslaget så som det är formulerat ändå till att ekonomin kan förbättras, dels genom byten av fiskerättigheter vilket gör att de ekonomiskt mest effektiva båtarna främst används, dels genom att det underfiske som idag förekommer på flera arter genom att kvoterna inte utnyttjas till viss del kommer att försvinna.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Advertisements