Syrebrist och svält ger mager torsk i Östersjön

Under de senaste tjugo åren har hälsotillståndet hos torsken i Östersjön försämrats. En ny studie från SLU Aqua visar enligt forskarna på att torskens dåliga kondition har två huvudsakliga orsaker: sämre tillgång på skarpsill och en allt mer utbredd syrebrist.

Försämringen i torskens kondition, dvs kroppsvikt i förhållande till längd, har observerats sedan mitten på 1990-talet och debatterats flitigt eftersom det får stora konsekvenser både för fiskenäringen och för det ekologiska systemet. Allt fler magra och även beniga torskar har hittats under denna period.

Genom analys av biologiska data från standardiserade provfisken och hydrologiska observationer visar nu en forskargrupp ledd av SLU:s institution för akvatiska resurser (SLU Aqua) att syrebrist och sämre tillgång på föda kan förklara varför torsken är i så dålig kondition.

– Skarpsill är torsken huvudsakliga fiskföda och det beståndet har minskat i de områden där torsken nuförtiden finns. Vi ser också en femfaldig ökning av syrefattiga områden, vilket minskar mängden bottenlevande bytesdjur, säger Michele Casini, professor vid institutionen för akvatiska resurser, i ett pressmeddelande.

I och med ökningen av syrefattiga områden minskar också de områden där torsken kan leva, vilket leder till habitatförändringar samt till trängsel och en större konkurrens.

Ur förvaltningsperspektiv är de nya resultaten viktiga eftersom de ger nya insikter om hur olika faktorer påverkar torskbeståndet i Östersjön. För att säkra det framtida torskfisket är det enligt forskarna mycket viktigt att minska tillförseln av näringsämnen i Östersjön för att dämpa övergödningen och motverka syrebrist.

– Vår studie stödjer också det Internationella havsforskningsrådets (ICES) rådgivning. Förslagsvis bör vi kanske begränsa fisket på pelagiska arter som skarpsill i torskens utbredningsområde om torsken inte ska fortsätta att svälta, säger Michele Casini.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Advertisements