Många svenska missuppfattningar om Danmarks fiskeriförvaltning

På årets upplaga Östersjöfiske 2020 i Simrishamn framkom att det florerar en mängd märkliga missuppfattningar om dansk fiskeriförvaltning. Den första är att individuella överförbara fiskerättigheter (TFC) orsakat en krasch för det småskaliga danska fisket. Det är en total missuppfattning om läget.

Antalet fiskebåtar har minskat med omkring 30-40 % i Danmark sen TFC infördes gradvis åren 2003-2007. Minskningen bland de mindre fiskebåtarna har varit i exakt samma storleksordning, dvs 30-40 %. Det finns alltså inga belägg för att det varit en kraftigare minskning bland de små. Antalet små fiskebåtar som försvunnit är självklart mycket stort då de flesta fiskebåtar är små. Men minskningen av antalet små är inte större än minskningen av antalet fiskbåtar i stort. TFC har med andra ord inte slagit ut det småskaliga och kustnära fisket i Danmark.

En så kraftig minskning av mängden fiskebåtar som 30-40% märks naturligtvis och eftersom minskningen varit ojämnt fördelad har det naturligtvis också inneburit att många hamnar förlorat alla sina fiskebåtar. Det senare har främst skett i södra Danmark, på Fyn och öarna söder därom samt på Själland. På Västjylland slogs många små fiskelägen ut tidigare då hamnarna i Skagen, Hirtshals, Hanstholm, Thyborøn, Thorsminde och Hvide Sande byggdes för att ge fisket säkrare förhållanden och minska antalet dödsfall och allvarliga olyckor. TFC har inte inneburit någon större utslagning av hamnar på norra eller västra Jylland förutom att Esbjerg förvandlats från en viktig fiskehamn till en obetydlig.

Minskningen av antalet fiskebåtar har varit nödvändig för att rädda fisken i havet. Innan TFC infördes hade Danmark för många fiskebåtar, dvs kraftig överkapacitet. Fisket var därför också mycket olönsamt och svartfiske var vanligt. Många metoder prövades för att få bort överkapaciteten. Allt misslyckades.

Till slut infördes TFC vilket löste problemen. TFC var alltså nödvändigt för att få bort överkapacitet, svartfiske med mera. Det innebar inte att det småskaliga fisket gynnades på det storskaliga fiskets bekostnad. Människor i Sverige som tror det har helt enkelt inte läst på. De har låtit sig förföras av falsk propaganda som till stor del presenteras av miljövänner som faktiskt vet att det inte är sant. Dvs miljövänner som medvetet ljuger. Den typen av agerande är vanligt bland Greenpeace-aktivister och jag upplevde det också på konferensen i Simrishamn där Christian Tsangarides från miljöorganisationen Fishsec medvetet ljög om TFC i Sverige (det pelagiska systemet).

En annan missuppfattning som också finns är att stora fiskebåtar innebär att små fiskebåtar inte får nåt att fiska. Det är främst okunskap som leder till denna missuppfattning. Små fiskebåtar fiskar nära kusten och ofta på grunt vatten. De fiskar efter konsumtionsarter som kräfta, räka, torsk, rödspätta, kolja, sill, skrubba, gös, abborre, gädda med mera beroende på vilket hav det handlar om.

Stora fiskebåtar i Sverige och de största i Danmark fiskar främst sill, skarpsill och tobis. Detta fiske bedrivs nästan enbart långt ute till havs och inte i närheten av kusten. Det storskaliga fisket är inriktat på arter som det småskaliga fisket inte fångar och dessutom bedrivs det på helt andra platser. De konkurrerar inte.

I själva verket är det istället så att det storskaliga fisket ofta hjälper det småskaliga att överleva. Detta på två sätt. Storskaligt fiske innebär att infrastruktur för fiskförsäljning och liknande kan upprätthållas. På många håll (exempelvis Bohuslän och västra Jylland) är det svårt att bedriva småskaligt fiske under vintern på grund av dåliga väderförhållanden. De småskaliga fiskarna måste då ha andra arbeten och många arbetar därför periodvis på de stora båtarna. Utan denna möjlighet skulle de kanske få sluta med fisket helt.

När TFC införs innebär det i allmänhet en snabb minskning av antalet fiskebåtar. Något som är nödvändigt i de flesta länder, på de flesta platser och i de flesta hav. En minskning av antalet fiskebåtar innebär ökad ägarkoncentration. Det följer av sig själv. Men då förvaltare, dvs staten, oftast inte vill ha för stor ägarkoncentration regleras hur mycket en enskild fiskare/fiskebåt/fiskeriföretag etc får inneha. Ofta åtskiljs det pelagiska fisket från det demersala fisket för att inte ge de kapitalstarka pelagiska yrkesfiskarn fördelar över de mindre yrkesfiskarna i det demersala fisket på konsumtionsarter. För att sånt här ska fungera krävas att yrkesfisket accepteras och följer inte bara lagens bokstav utan också lagens intentioner.

I Danmark infördes inga koncentrationsregler när systemen infördes. De infördes i efterhand när problem uppdagats. En enskild yrkesfiskare i Danmark, Henning Kjeldsen, har också valt att inte följa lagens intentioner utan han har på olika sätt kringgått regelverket så att han blivit dominerande ägare av fiskerättigheter även för konsumtionsfisk på det demersala området. Detta är naturligtvis ett problem, men det finns lösningar som kan minska problemen med sådant. Antalet fiskebåtar en yrkesfiskare eller ett företag kan inneha bör begränsas. Koncentrationsgränser bör finns för såväl fiskebåtar, enskilda personer och företag. Allt för att göra det svårt att skaffa sig dominerande inflytande i flera olika fisken. Dessutom bör personer som lever i samma hushåll räknas som en enhet och den som majoritetsäger fiskebåtar och fiskelicenser bör också vara aktiv fiskare, dvs arbeta ombord.

Observera dock att det inte är ett generellt problem i Danmark att stora pelagiska fiskare skaffat sig stora fiskerättigheter för demersalt fiske (vilket många i både Danmark och Sverige tror) utan det handlar bara om en enda person, Henning Kjeldsen. Jag vill dock påpeka att Kjeldsen så vitt det är känt inte brutit mot nån lagstiftning och alltså inte begått nåt brott. Problemet har istället varit att lagstiftningen i Danmark är dåligt skriven och inte tillräckligt bra. Dessutom har det uppdagats att kontrollen varit undermålig och kraftigt eftersatt. Ett problem som inte har med yrkesfiskarna i sig att göra.

Andra källor: Dansk Fiskeristatistik, Landbrugsstyrelsen, IFRO, CVR, Proff.dk, Dansk Skibsregister, Dansk Fiskerilagstiftning, Rigsrevisionen, DFPO, DPPO

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Advertisements