Satsning på selektiva fiskeredskap ger mer hållbart fiske

Under fyra år har Havs- och vattenmyndigheten, HaV, delat ut 38 miljoner kronor till projekt för att utveckla ett mer selektivt och skonsamt fiske. Projekten har utförts i samarbete mellan yrkesfisket och Sveriges lantbruksuniversitet, genom SLU:s sekretariat för selektivt fiske. Satsningen presenterades på Havs- och vattenforum i Göteborg.

Bild: Hans Nilsson

– Fisket har haft många goda idéer kring hur de ska kunna fiska mer selektivt, och många av deras idéer har också visat sig fungera väl i vår vetenskapliga utvärdering, säger Hans Nilsson, projektledare för SLU:s sekretariat för selektivt fiske, i ett pressmeddelande.

Regeringen avsatte under 2014 – 2017, genom ett uppdrag till HaV, 38 miljoner kronor för att utveckla selektivt och skonsamt fiske. Syftet är att underlätta yrkesfiskets omställning till den landningsskyldighet som började införas i EU:s fiskeripolitik den 1 januari 2015 och som ska vara fullt införd 2019. Satsningen fortsätter även 2018, med ytterligare åtta miljoner kronor till flera nya projekt, tre projekt är under upphandling.

– Att minska bifångster i linje med landningsskyldigheten är en stor utmaning för yrkesfisket. Det är väldigt positivt att flera av de projekt som genomförts kan bidra till ett mer selektivt fiske och att vi har finansiering för att kunna fortsätta satsningen även för 2018, säger Karin Linderholm, utredare på enheten för fiskereglering på HaV.

SLU:s sekretariat för selektivt fiske har samordnat arbetet med att samla in intresseanmälningar och förslag från näringen, dvs från enskilda fiskare och fiskeriföretag på olika projekt. HaV, SLU och Jordbruksverket har gemensamt bedömt projekten.

– Vi tycker att det här är ett bra arbetssätt, där vi tillsammans med yrkesfisket och vetenskaplig expertis arbetar för ett mer selektivt fiske. Arbetet bygger på de behov och idéer som yrkesfisket fört fram, säger Karin Linderholm.

I första hand har finansiering prioriterats till de fisken som bedömts ha störst utmaningar med införande av landningsskyldighet; fiske efter bottenlevande arter som kräfta, räka, torsk och plattfisk i Östersjön och Västerhavet och fiske efter pelagiska arter som sill. Hittills har totalt 34 projekt genomförts, och SLU har sammanställt erfarenheterna från satsningen i en rapport som presenterades på Havs- och vattenforum i Göteborg.

Till de projekt som hittills genomförts hör en selektivt torsktrål (T90) som nu används för fiske i Östersjön. Andra exempel på genomförda projekt är:

  • galler (rist) som sorterar ut små räkor ur trålarna
  • trålar som kan undvika bifångster av sej vid fiske efter sill
  • trålar som separerar olika arter
  • fasta redskap för torskfiske och burar för sälsäkert fiske.

För några av de selektiva redskap som utvecklats har det krävts regeländringar, men många av redskapen är redan tillåtna att använda.

– Trots att redskapen fungerar rent tekniskt används tyvärr alltför få av dem. Ska vi få till en bredare spridning av idéerna kring att utveckla ett mer hållbart fiske och få en större användning av selektiva redskap behövs både morötter och krav. Förvaltningen bör verka för att de nya redskapen verkligen används, säger Hans Nilsson.

Landningsskyldighet innebär att all fisk och skaldjur som fångas och har en kvot inom EU ska tas ombord och landas i hamn. Landningsskyldigheten har införts inom EU för att minimera utkast och oönskade fångster samt för att påskynda utvecklingen av ett mer selektivt fiske. Alla fångster av kvoterade arter ska registreras, landas och räknas av kvoterna oavsett storlek. Landningsskyldigheten införs stegvis för olika havsområden, arter och fisken inom EU och ska vara helt införd 2019.

– Baserat på de erfarenheter vi har av landningsskyldigheten hittills i EU så ser vi att ett förbudet mot utkast av fisk inte följs fullt ut. För ett mer selektivt fiske krävs inte bara redskap som endast fångar det som fiskarna vill ha utan också styrmedel så att de används. Det kan vara åtgärder som ger yrkesfiskare med mer selektiv utrustning vissa fördelar, till exempel en större kvottilldelning, säger Hans Nilsson.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements