ICES rekommenderar halverad torskkvot i östra Östersjön

I det senaste rådet om fiske i Östersjön rekommenderar ICES att torskkvoten halveras i östra Östersjön. Förslaget är inte förvånande och ligger i linje med de minskande fångsterna. Torskkvoten i Östersjön har inte fiskats upp på många år och den har länge legat långt under de rekommenderade nivåerna från ICES.

Förra året beslutade politikerna sig också för att följa ICES råd men miljöorganisationer fortsätter ljuga om saken. Rebecca Hubbard från Our Fish liksom Nils Höglund från Coalition Clean Baltic ljuger så de blir blå. Politikerna har alltså inte alls beslutat om kvoter långt över de vetenskapliga råden som Höglund och Hubbard lögnaktigt påstår. Fisket är inte problemet och orsakar inte problemen utan yrkesfiskarna är offer för problem de inte kan påverka.

Det är mycket riktigt så att huvuddelen av skarpsillen inte längre finns där huvuddelen av torsken finns. Orsaken till detta har inte med fisket att göra som miljörörelserna påstår. Utan det handlar om varmare hav vilket gör att det som skarpsillen äter inte längre finns i de sydligaste delarna av Östersjön medan torsken inte kan leva där skarpsillen numera finns på grund av minskad salthalt och syrebrist som i sin tur främst beror på övergödning.

Att minska fisket på skarpsill som miljörörelserna påstår skulle inte hjälpa, det skulle istället öka problemen med algblomningar och liknande i Östersjön utan att förbättra läget för torsken. Att sluta fiska torsk skulle sannolikt också öka problemen. Det skulle i alla fall inte lösa nånting.

ICES råd för torsk i västra Östersjön lyder:

ICES advises that when the EU multiannual plan (MAP) is applied, total catches in 2019 that correspond to the F ranges in the plan are between 9094 tonnes and 23 992 tonnes. According to the MAP, catches higher than those corresponding to FMSY (15 021 tonnes) can only be taken under conditions specified in the MAP, whilst the entire range is considered precautionary when applying the ICES rule. Depending on the management decision for recreational catches, assumed to be between 1754 tonnes and 3227 tonnes, the corresponding commercial catches are between 5867 tonnes and 22 238 tonnes.

Detta innebär en ökning i förhållande till rekommenderad kvot år 2017. För torskfiskare i Östersjön  är denna ökning välkommen eftersom det samtidigt blir en kraftig minskning av torskkvoten i östra Östersjön.

ICES råd för torsk i östra beståndet är:

ICES advises that when the precautionary approach is applied, catches in 2019 from the eastern Baltic cod stock should be no more than 16 685 tonnes. This advice applies to all catches from the stock in subdivisions 24–32.

Det är, vilket redan nämnts, en halvering jämfört med 2017.

För sill rekommenderar ICES ingen fångst alls i Östersjön för vårlekande Rügensill:

ICES advises that when the MSY approach is applied, there should be zero catch in 2019. This advice applies to the catch of western Baltic spring spawning herring (WBSS) in subdivisions 20–24 and the eastern part of Subarea 4.

Svenska fiskare i Östersjön fångar framförallt Rügensill i Öresund med garn. En nollkvot kan drabba det småskaliga kustnära fisket mycket hårt då sillen fungerar som ett komplement till torsken. För två stora silltrålare i Östersjön som tar en mycket stor del av sin fångst i västra Östersjön skulle ett beslut enligt rekommendationen sannolikt vara katastrofalt. Kanske kan de kompenseras något genom att sill från Östersjön från och med nästa år kommer att få säljs för konsumtion utan restriktioner då gifthalterna numera är under gränsvärdena. Förhoppningsvis kan det innebär mer betalt för sillen.

Vårlekande sill fiskas också i Kattegatt och Skagerak (område IIIa) och rådet om hur mycket som får fiskas där är ännu inte klart. Det innebär en minskning med 17 000 ton jämfört med rekommendationen för 2018. I Kattegatt och Skagerak kommer kvoten med all sannolikhet inte att bli noll. Den vårlekande Rügensillen fiskas där ihop med höstlekande nordsjösill och lokalt lekande Skageraksill. Att minska fisket av Rügensill där är mycket svårt då den inte går att skilja från Nordsjösill vid fisket.

När det gäller sill i östra Östersjön är rådet följande:

ICES advises that when the EU multiannual plan (MAP) is applied, catches in 2019 that correspond to the F ranges in the plan are between 115 591 tonnes and 192 787 tonnes. According to the MAP, catches higher than those corresponding to FMSY (155 333 tonnes) can only be taken under conditions specified in the MAP, whilst the entire range is considered precautionary when applying the ICES advice rule. This advice applies to all catches from the stock, including those taken in Subdivision 28.1.

Detta skulle innebära en mycket kraftig minskning av fisket i östra Östersjön jämfört med 2018 då rådet var ”200236–331510, but catch higher than 267745 only under conditions specified in MAP”. En halvering är vad ICES rekommenderar med andra ord.

För norra Östersjön, dvs Bottenhavet och Bottenviken rekommenderar ICES följande:

ICES advises that when the MSY approach is applied, catches in 2019 should be no more than 88 703 tonnes vilket ungefär motsvarar rådet för 2018 (en liten minskning är det).

För skarpsill i Östersjön rekommenderar ICES:

ICES advises that when the EU multiannual plan (MAP) is applied, catches in 2019 that correspond to the F ranges in the plan are between 225 752 tonnes and 311 523 tonnes. According to the MAP, catches higher than those corresponding to FMSY (301 125 tonnes) can only be taken under conditions specified in the MAP, whilst the entire range is considered precautionary when applying the ICES advice rule. ICES advises that a spatial management plan is considered for the fisheries that catch sprat.

Detta innebär en något större skarspillskvot 2019 än 2018. Något som innebär att de stora sillfiskebåtarna från Västkusten sannaolikt kan klara av minskningen av sillkvoten utan några jättestora problem. För de båtar som är helt beroende av sillfiske i Östersjön är problemet dock betydligt större.

Advertisements