Fiskebäcksfiskare vill ta över och bygga ut hamnen

Idag har fem stycken representanter för det storskaliga pelagiska yrkesfisket i Fiskebäck skrivit en debattartikel i GP om det dåliga intresse för fiskerinäringen som finns bland Göteborgs politiker.

Det finns idag i praktiken ingen hamn i Göteborg där de stora fiskebåtarna kan ligga. Fiskebäcks hamn är för grund och Frihamnen som de utnyttjat ett tag står snart inte till förfogande. Det gör att det finns stor risk att fiskebåtarna kommer att flytta till Skagen för gott. Något som innebär att arbetstillfällen kommer att försvinna från Fiskebäcks hamn med omnejd. Även idag är det problem när underhåll måste läggas i Skagen och i andra danska hamnar istället för i Fiskebäck på grund av att hamnen i Fiskebäck inte kan ta emot de stora båtarna.

Yrkesfiskarna i Fiskebäck, Högen och Önnered har sju riktigt stora båtar, GG 158 Sunnanland, GG 203 Ginneton, GG 204 Tor-ön, GG 206 Ahlma, GG 207 Torland och GG 505 Polar, 5 mellanstora, GG 150 Bravik, GG 208 Ganthi, GG 210 Vera C, GG 683 Rön och GG 690 Vingasand samt ett stort antal små båtar varav GG 1 Grimskär är lite större och aktivare. De små och medelstora båtarna kommer in i Fiskebäcks hamn men de kan inte utgöra basen för en underhållsverksamhet. För att skapa ett tillräckligt stort underlag behövs de större båtarna.

En fördjupad och utbyggd hamn i Fiskebäck skulle skapa en möjlighet för verksamheter som sysslar med underhåll och stödverksamhet för fisket att växa. De fem yrkesfiskarna från Fiskebäck är beredda att stå för en del av kostnaderna för en utbyggnad av hamnen, förutsatt att de får ta över ägandet. Det verkar väl också vara en rimlig och vettig utveckling. De har ägt hamnen förut och i flera andra fiskelägen är det yrkesfiskarna eller lokalbefolkningen som äger hamnen.

Med en djupare hamn och bättre möjligheter till underhåll och service av och för de stora fiskebåtarna skulle yrkesfiskarna i Fiskebäck även kunna ta hem sina utlandsflaggade båtar till hamnen när det är dags för service och lättare underhåll. Yrkesfiskare i Fiskebäck, Högen och Önnered har tre danskflaggade aktiva fiskebåtar (L 421 Cadiz, S 158 Saron och S 205 Ceton) en med finsk flagg (FIN 1125 T Windö), samt en båt som fiskar i Marocko och Västsahara (Nordic).

De danska båtar som ibland ligger på Donsö som de 5 yrkesfiskarna tar upp ägs av yrkesfiskare på Donsö vilket visar på hur det kan bli med djupare hamn och fler kajplatser. Det handlar alltså inte om att danska yrkesfiskare kan lockas till Sverige. Det handlar om att svenska yrkesfiskare låter sin utlandsflaggade båtar köpa en del varor och lättare underhåll i Sverige. Det handlar om att ge svenska yrkesfiskare bättre villkor och möjligheter för sin verksamhet.

De 5 yrkesfiskarna skriver också om den begränsade svenska fiskindustrin. Det är en korrekt iakttagelse men det kommer inte att förändras med en djupare hamn i Fiskebäck. Landning av pelagisk fisk för konsumtion (sill, makrill) sker till mycket stor del i Skagen och så har det varit mycket länge, betydligt längre än 20 år. Förutom i Skagen landas sill för konsumtion i Ellös, Mollösund och Rönnäng. Fiskebäck har aldrig varit en viktig landningshamn.

En mycket stor del av svenskt pelagiskt fiske sker i Östersjön. Den sill och skarpsill som fångas där används nästan helt uteslutande för tillverkning av fiskmjöl då det funnits restriktioner när det gäller att sälja den. Landningarna sker i Skagen, Västervik, Ronehamn och Norrsundet till eller för vidarebefordan till fiskmjölsfabriken i Skagen. Den har inte varit tillåten att äta. En djupare och utbyggd hamn i Fiskebäck kan inte och kommer inte att ha nån betydelse för det. Om sillen i framtiden får säljas för konsumtion är det främst hamnar längs Östersjökusten som kommer att få ta emot landningar.

I norra Bohuslän, främst i Kungshamn, finns fortfarande en lite större fiskbearbetningsindustri. Den är idag främst inriktad på att vidareförädla odlad norsk lax och ägs av norska fiskindustri- och laxodlingsföretag. Industrierna i Ellös, Mollösund och Rönnäng liksom fiskmottagningsanläggningarna i Ronehamn och Västervik ägs av svenska yrkesfiskare som i praktiken också äger huvuddelen av sillbearbetningsindustrin i Skagen med omnejd och hela fiskmjölsindustrin i Skagen och Hanstholm.

Var fiskindustrin (sillbearbetningsindustrin och fiskmjölsfabrikerna) ska ligga på lång sikt är därför helt upp till svenska yrkesfiskare att besluta om. Det pelagiska fisket sker, förutom i Östersjön, huvudsakligen i Nordsjön men också i Skagerak och Nordatlanten. Det är i det fisket närmare att landa på Shetland, i Norge eller Danmark. Det är därför inte sannolikt att fiskindustrin nånsin kommer att flytta från Skagen eller hamna i Sverige. Betydelsen av en djupare och större hamn i Fiskebäck ska inte överdrivas.

Sett utifrån yrkesfiskarnas behov och deras debattartikel kan det ändå tyckas rimligt att bygga ut Fiskebäcks hamn. Det är rimligt att svenska fiskare kan ha sina fiskebåtar i sina hemmahamnar eller nära sin hemmahamn. Det är också rimligt att ett visst underhål ska kunna utföras på båtarna i hemmahamnen. Därför är det helt klart att en fördjupning och utbyggnad av Fiskebäcks hamn är ett alternativ som måste beaktas. Det är billigare än att skapa en helt ny fiskehamn någon annan stans. Samtidigt finns det miljöhänsyn som måste beaktas. De blir dock inte mindre om en ny hamn ska anläggas.

Göteborgs politiker har under lång tid nonchalerat svenskt yrkesfiske trots att staden har Sveriges största fiskauktion och Sveriges största fiskeläge (Fiskebäck). Fiske och fisk utgör också en symbol för Göteborg så det är väldigt märkligt att politikerna så länge helt ignorerat branschen och dess behov. Det är hög tid för politikerna att fatta beslut som ger yrkesfisket bättre möjligheter att leva och frodas.

Advertisements