Östersjöns fiskekvoter för 2019 klara

Vid ett möte i EU:s ministerråd den 15 oktober beslutade EU:s fiskeministrar om kvoter för fisket i Östersjön för 2019. De arter som omfattas av beslutet är torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta.

Beslutet innebär minskade kvoter för fyra bestånd, bland annat det östra beståndet av torsk. Däremot blir det stor ökning av kvoten för västra beståndet av torsk. Det blir också stora sänkningar av kvoten för det västra och det centrala östersjöbeståndet av sill/strömming.

I diskussionen har EU:s fiskeministrar utgått från rekommendationer från Internationella Havsforskningsrådet (ICES) som också baseras på nationell data och information och EU-kommissionens förslag om fiskemöjligheter. Beslutet är enligt EU:s fiskeministrar i linje med fastställda mål om ett långsiktigt hållbart fiske baserat på inriktningen i den gemensamma fiskeripolitiken och den fleråriga förvaltningsplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön.

Den svenska delegationen leddes av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har under processen som föregått rådsmötet bidragit med underlag till förhandlingarna.

– För att vi ska kunna fiska och äta fisk från vårt närmsta hav även i framtiden krävs det att Östersjöns bestånd är livskraftiga. Sverige arbetar alltid för ett långsiktigt hållbart fiske i alla havsområden, men det är klart att Östersjön ligger Sverige och mig varmt om hjärtat, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, i ett pressmeddelande.

Regeringen anser att fiskemöjligheter ska beslutas i enlighet med EU:s gemensamma fiskeripolitik (inklusive MSY-målet) och Östersjöplanen och menar beslutet helt ligger i linje med detta. Östersjöplanen är en flerårig förvaltningsplan för bestånden av torsk, sill och skarpsill i Östersjön.

– Vad gäller utfallet för lax i hela Östersjön är jag riktigt nöjd med resultatet, då vi för första gången tar ett helhetsgrepp om laxförvaltningen och får med oss de andra länderna på en försiktigt TAC och dessutom tar itu med det ”tjuvfiske” som enligt ICES förekommer i vissa länder. Detta är något som jag, tillsammans med min finska kollega, har jobbat för i många år och jag är särskilt glad att vi kunde få det på plats under vårt svenska ordförandeskap i det regionala forumet Baltfish, fortsätter landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

– Beslutet i samband med ministerrådet innebär ett helhetsgrepp för att komma åt felrapporteringen av lax i Östersjön, säger Gry Sagebakken, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Kvoten för torsk i västra Östersjön sänktes kraftigt från 2016 till 2017. Under 2018 var kvoten för västra torskbeståndet oförändrad, men då man har haft en god rekrytering ökar beståndet i storlek och fiskemöjligheterna ökas på grund av ökningen i beståndets storlek. För att inte ha ett för högt fisketryck gick man inte fullt ut på det vetenskapliga rådet och man kommer också fortsätta med en bag-limit på sju torskar per dag per person under 2019 i västra Östersjön. Det östra beståndets tillstånd är bekymmersamt och fiskemöjligheterna sänks med 15 procent, man lägger också in en lekstängning i juli för att skydda lektorsk i område 25 och 26.

– Tyvärr kom vi inte helt i mål med torsk i östra Östersjön, men jag kommer fortsätta göra vad jag kan för att komma till rätta med den problematik och de utmaningar som vi har med det beståndet, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Kvoten sänktes för flera av sillbestånden, (Bottniska havet, den centrala sillen och den västra sillen) för att kunna nå målet om ett maximalt hållbart fiske inom ramarna för den fleråriga planen. Kvoten för sillen i Rigabukten, rödspättan i hela Östersjön och för skarpsillen i hela Östersjön kunde ökas i enlighet med rådgivningen från forskarna.

– Det var långa och intensiva förhandlingar där medlemsländerna stod långt ifrån varandra i flera frågor. Vi ser med tillförsikt på att ländernas lyckades nå ett resultat och att förutsättningarna för 2019 års fiske nu är klara, säger Gry Sagebakken.

Beslutade fiskemöjligheter för Östersjön för 2019 (i procent, jämfört med 2018)

  • Torsk, östra Östersjön: en sänkning av TAC med ca 15 %
  • Torsk, västra Östersjön: en ökning av TAC med ca 70%
  • Lax, centrala Östersjön: oförändrad TAC +/- 0 %
  • Lax, Finska Viken: en sänkning av TAC med ca 3 %
  • Skarpsill: en ökning av TAC med ca 3 %
  • Sill, västra Östersjön: en sänkning av TAC med ca 48 %
  • Sill, centrala Östersjön: en sänkning av TAC med ca 26 %
  • Sill, Rigabukten: en ökning av TAC med 7 %
  • Sill, Bottenhavet och Bottenviken: en sänkning av TAC med ca 7 %
  • Rödspätta: en ökning av TAC med 43 %

Aktuell svensk TAC (kvot) 2019

Art Område (ICES-delområde) Svensk kvot 2019 EU kvot 2019
Sill/Strömming Bottenhavet (30-31) 15 979 ton 84 703 ton
Sill/Strömming Centrala Östersjön (25-27, 28.2, 29, 32) 56 979 ton 170 360 ton
Sill Västra Östersjön (22-24) 1 601 ton 9 001 ton
Lax Östersjön (22-31) 25 526 st 91 132 st
Skarpsill Östersjön (22-32) 51 635 ton 270 700 ton
Torsk Västra Östersjön (22-24) 1 479 ton 9 515 ton
Torsk Östra Östersjön (25-32) 5 612 ton 24 112 ton
Rödspätta Östersjön (22-32) 547 ton 10 122 ton
Advertisements