Olagligt fiske i skyddade områden?

Sveriges Radio menar i ett radioprogram att Havs- och vattenmyndigheten inte sköter sitt arbete när de inte anmäler alla misstänkta fall av trålfiske i skyddade områden:

Miljöjuristen Anna Christiernsson vid Stockholms universitet forskar kring skydd av marina områden. Enligt henne kan det vara ett allvarligt fel att en kontrollmyndighet inte anmäler överträdelser.

– Vid misstanke om brott så finns det ju en skyldighet för tillsynsmyndigheter att anmäla överträdelser till polis eller åklagare. Att inte anmäla kan vara tjänstefel, säger hon och pekar på att Havs- och Vattenmyndigheten inte heller behöver utreda ärendet först:

– Det är viktigt komma ihåg att det räcker med misstanke om brott. Myndigheten ska inte själv avgöra om det kan bli en fällande dom eller inte, eller hur allvarligt brottet är eller om det är uppsåt eller oaktsamhet. Det är upp till åklagare eller polis att göra den utredningen, säger Anna Christiernsson, miljöjurist som forskar om biologisk mångfald och havsförvaltning vid Stockholms universitet.

Havs- och vattenmyndigheten har det övergripande ansvaret för fiskerikontroll och övervakar bland annat fiske i realtid i områden där trålfiske är förbjudet. Ute till havs är det Kustbevakningen som ansvarar för kontroll och övervakning på plats.

Enligt EU:s fiskerikontrollförordning ska alla fiskefartyg som är 12 meter eller längre vara utrustade med satellitsändare (VMS) för bland annat geografisk övervakning av fiskeaktiviteten. Medlemsstaterna får även använda positionsuppgifter från ett annat system (AIS, automatiskt identifieringssystem) i kontrollsyfte. I svensk lagstiftning finns krav på AIS för fiskefartyg som fiskar i de skyddade områdena vid Koster och i Bratten. I Koster-Väderöfjorden finns det fiskebåtar som får lova att tråla efter räka. För det krävs särskilt tillstånd. I några mindre områden är dock trålfiske helt förbjudet. I större delen av Bratten är trålfiske tillåtet, men det finns mindre skyddade områden där trålfiske inte är tillåtet och i allmänhet inte ens möjligt. Det vanligaste fisket på Bratten är trålfiske efter räka.

Trålare har rätt att passera igenom skyddsområdena och alla sådana passager noteras. I dagsläget finns ett 100-tal noteringar där fiskefartyg passerat gränsen till ett skyddat område och HaV bedömer att fartygen kan ha fiskat i området.

– De 100 noteringarna är resultatet av en arbetsmetod vi håller på att utveckla för att förbättra övervakning och bedömning av observationer av fiskefartyg i skyddade områden. Metoden måste dock kvalitetssäkras innan vi kan tillämpa den fullt ut i myndighetsutövningen, förklarar Ingemar Berglund, chef för avdelningen för fiskförvaltning.

Om HaV misstänker att någon fiskar i ett skyddat område, tar HaV direkt kontakt med fartyget och meddelar samtidigt Kustbevakningen, om de har fartyg i närheten. Därefter utreder HaV ärendet närmare. När HaV har underlag som visar att det är troligt att en fiskebåt fiskat på skyddat område görs antingen ett föreläggande, ibland vid vite, eller en anmälan till åklagarmyndigheten.

HaV har överlämnat flera fall av fiskebrott till allmänna åklagarmyndigheten. De som fått fällande domar påförs prickar av HaV, och myndigheten förelägger fiskare att följa bestämmelserna och att inte fiska i skyddade områden:

  1. HaV informerar
  2. HaV förelägger
  3. HaV åtalsanmäler
  4. HaV påför ”prickar” när någon fälls för brott, eller begår en allvarlig överträdelse. Efter 18 prickar förlorar man sitt tillstånd att fiska.

Det förefaller mig uppenbart att Anna Christiernsson som uttalar ig i radioprogrammet inte har rätt när det gäller polisanmälan. Allt måste inte polisanmälas. Ett föreläggande med eller utan vite räcker uppenbarligen. Det kräver ingen polisanmälan och lagstiftningen kräver det inte heller:

– I fiskerilagstiftningen finns inte en strikt skyldighet att åtalsanmäla så som vid misstanke om brott enligt miljöbalken. HaV åtalsanmäler överträdelser, men för att få ärendet att gå till åtal krävs ofta att åklagaren får ett väl underbyggt underlag, säger Ingemar Berglund.

Radioprogrammet påstår också att det finns 100 fall av olagligt trålfiske i skyddade områden. Det är ett felaktigt påstående. Det handlar om 100 fall där myndigheten haft anledning att gå vidare och undersöka om det kan röra sig olagligt fiske. Det kan även handla om att deras nya metod ger för många fall av misstankar om olagligt fiske. Hur många förelägganden och polisanmälningar det blivit eller kommer att blir är mer oklart liksom hur många fall det skulle blivit om deras metod var färdigutvecklad.

De svenska yrkesfiskarna är för sin del ganska upprörda över påståendena om olagligt fiske:

Om Ekots reporter hade tittat närmare på dem skulle man lätta ha sett att det absolut inte rör sig om att någon skulle ligga och tråla rakt över ett förbjudet område, som det lätt låter i rapporteringen. Snarare är det så att när fisket bedrivs nära, men utanför, de skyddade områdenas gränser kan ibland båten driva över den där osynliga gränsen i havet i samband med att man t.ex. sätter i eller tar upp trålen. Att HaV inte har åtalsanmält några förseelser bör väl rimligen betyda att det är korta tider som båtar har befunnit sig på fel sida om, men nära gränserna för de otillåtna områdena, vilket också myndigheten säger i inslaget.

Ekot och P1 gör en höna av en fjäder och hela rapporteringen av Annika Digréus, som gjort granskningen, är undermålig. Man har t.ex. inte bemödat sig att över huvud taget prata med yrkesfiskets organisationer.

Advertisements