Värden i svenskt yrkesfiske

Värden i svenskt yrkesfiske är en rapport som skrivits av Staffan Waldo och Ida Lovén för AgriFood. Det är en intressant rapport som visar att fisket har värden långt utöver det ekonomiska värde som fisket skapar men även större ekonomiska värden än vad som syns vid en första anblick:

Det finns ett antal möjliga positiva externa effekter av yrkesfisket men de är dåligt förankrade i den ekonomiska vetenskapliga litteraturen och studier för att fastställa dess värde saknas. Genom sin påverkan på miljön, individer och fiskesamhällen skapas positiva externa effekter – värden utanför yrkesfisket som yrkesfisket inte får betalt för via den fångst de säljer.

Litteraturen indikerar att det kan finnas positiva externa effekter på turism då yrkesfisket bidrar till en orts attraktionskraft samt effekter på kulturella och sociala värden. Vissa av dessa värden kan upprätthållas även om yrkesfisket inte längre är aktivt. Att yrkesfisket är aktivt kan dock underlätta för att bevara yrkesfisket som sådant för framtiden, likväl för att bevara fiskeflottan och yrkeskunskaper om livsmedelsproduktionen behöver öka i framtiden. Därutöver finner vi att yrkesfisket kan ha positiva externa effekter på miljön genom att bistå med exempelvis miljöövervakning.

Samtidigt är dock vissa grundförutsättningar fel.

Antalet yrkesfiskare uppges i rapporten vara 1 385 stycken (2017, motsvarar 755 heltidsekvivalenter). Detta är sannolikt en underskattning då en person som arbetar ombord på en fiskebåt inte behöver vara en registrerad yrkesfiskare. Framförallt förekommer detta på större båtar. Antalet båtar anges till 1 200 samma år. Det skulle innebära strax över en person per båt. Det är en alltför låg siffra. Det finns cirka 10 båtar med ungefär 5 anställda var, cirka 30 båtar med 3 anställda var, och kanske 200 båtar med 2 anställda var. Det blir cirka 550 anställda. Lägg till 950 enmansfiskare på resten av båtarna så blir det ungefär 1 500 anställda ombord på svenska fiskebåtar.

Därtill ska läggas de cirka 70 yrkesfiskare som arbetar på utlandsflaggade svenska båtar. Dessa personer tar ut sina löner i Sverige genom att det vanliga är att de är anställda i ett svenska företag som hyr ut dem till ett utländskt dotter- eller systerföretag. De utlandsflaggade fartygen bidrar till möjligheterna att bo och arbeta i skärgårdssamhällen samt direkt till den svenska ekonomin. Eftersom det i stort sett handlar om stora och mycket stora pelagiska båtar handlar det också om höga löner och mycket stora värden. Detta räknas aldrig i beräkningar av värdet inom svenskt fiske

Med yrkesfiskare på en ort finns det möjligheter att upprätthålla en skola, en förskola, en affär med mera. När yrkesfiskarna försvinner läggs dessa saker ofta ner om det handlar om mindre orter. Detta kan vara helt katastrofalt. Platserna upphör att vara levande.

Andra felkällor är sådant som att det i stort sett bara är danska fiskebåtar som landar i Smögen medan svenska båtar i stor utsträckning landar i Skagen. Landningarna i Skagen går dessutom huvudsakligen till företag, FF Skagen och Scandic Pelagic, som kontrolleras och ägs av svenska yrkesfiskare. Detta bidrar till de värden som svenskt fiske skapar men räknas aldrig.

Dessutom skulle det vara intressant att få veta hur stora värden som går förlorade genom dåligt kvotutnyttjande vilket är ett stort problem i svenskt fiske. Vidare finns det sannolikt inom vissa fisken olagliga landningar som inte redovisas. Dessa har ju också ett värde men räknas inte.

Beredningsindustrin är ett annat problem. Genom att delar av den enbart vill ha MSC-märkt fisk finns det ingen marknad för viss svensk fisk. Detta gör att värdet av det som fiskas i Sverige blir lägre än vad det borde vara. I detta sammanhang är svårigheten för småskaligt kustnära fiske att få MSC-märkning ett problem.

Rapporten avslutar med att säga att det är mycket svårt att mäta värdet av yrkesfiskets effekter och värden vid sidan av de rent ekonomiska resultaten:

Fler studier behövs som fokuserar på att verifiera och kvantifiera de olika externa effekterna om vi ska kunna komma närmare värdet av yrkesfiskets positiva externa effekter. Det är dock svårt att mäta individers preferenser då dessa inte går att observera. De är dessutom föränderliga och kan vara väldigt olika för olika personer. Ytterligare en aspekt som försvårar studier är att det är svårt att avgöra vad som ger upphov till vad. Dessutom kan effekter gå in i varandra samt förstärka eller försvaga andra effekter. Exempelvis är det problematiskt att avgöra om det är fiskets kulturmiljöer som i sig är den stora lockelsen för boende och turister eller om det är kombinationen av ett aktivt yrkesfiske i en vacker miljö.

Advertisements