Alenäs har inte helt rätt om ålen

Ingemar Alenäs har en blogg och han kallar sig ekologikonsult. I ett inlägg om ålen och flyttning av ål från Severn i England har han missat några väsentliga saker vilket innebär att han vilseleder. Ålen som fångas i Severn är Läs mer…

Advertisements

Yrkesfiske i mindre sjöar och vattendrag

Yrkefisket i mindre sjöar och andra sötvatten är sammanlagt ungefär lika stort som yrkesfisket i Mälaren rent viktmässigt men inte värdemässigt och sammanlagt större än yrkesfisket i Vättern viktmässigt, men inte värdemässigt. De viktigaste arterna för yrkesfiske i andra sötvatten Läs mer…

Yrkesfiske i Hjälmaren

Yrkesfisket i Hjälmaren är större än yrkesfisket i Mälaren och Vättern, men mindre än det i Vänern. Fisket kan bedrivas med yrkesfiskelicens eller med enskild fiskerätt men statistiken gäller bara fiske med yrkesfiskelicens. Gös och signalkräfta är de viktigaste arterna Läs mer…

Yrkesfiske i Mälaren

I Mälaren finns 36 fiskare med yrkesfiskelicens (2015).  I Västmanlands län finns 14 och lika många är aktiva i Sörmlands län. I Upplands län finns fyra yrkesfiskare i Enköpings kommun. Resterande 4 finns i Stockholms län. Dessutom kan yrkesfiske bedrivas Läs mer…

Yrkesfiske i Vänern

Yrkesfisket i Vänern är mer omfattande än yrkesfisket i Vättern. Totalt finns ett 80-tal yrkesfiskare i Vänern. Omkring 60 av dem har yrkesfiskelicens men av dessa är endast 40 stycken egentligen aktiva. De flesta yrkesfiskare finns i Västra Götalands län Läs mer…

Professor: Säl och skarv äter lika mycket fisk som yrkesfisket tar upp

När det gäller kusterna i Östersjön och fisket längs kusten så är det så att skarv och säl äter lika mycket fisk som fisket tar upp. Detta enligt en studie som gjorts av Stockholms universitet, SLU med flera. Professor Sture Läs mer…

Fiske med passiva redskap i norra Östersjön 2015-17

Inlägg nr 12 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017

Inlägg nr 12 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017Fisket med passiva redskap i Bottenhavet och Bottenviken är framföraltl ett garnfiske som bedrivs i södra Norrland och norra Uppland. I rapporten Aqua reports 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske Läs mer…

Fiske med passiva redskap i Östersjön 2015-2017

Inlägg nr 10 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017

Inlägg nr 10 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017Fisket med passiva redskap i egentliga Österjön behandlas separat från fisket med passiva redskap efter torsk i rapporten Aqua reports 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015 från SLU Aqua. Detta Läs mer…

Fiske i Öresund 2015-2017

Inlägg nr 9 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017

Inlägg nr 9 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017Fisket i Öresund särskiljs i rapporten Aqua reports 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015 från SLU Aqua då det är ett fiske som delvis skiljer sig från torskfisket med passiva Läs mer…

Beatrice Rindevall förvillar om ål

Beatrice Rindevall har skrivit en artikel på Supermiljöbloggen om de nya kvoterna i Östersjön. Kvoterna för torsk är högre än vad som rekommenderats av ICES, men det är osäkert om detta egentligen är ett problem. Beatrice Rindevall anser det och Läs mer…

Veckans båt – ÅS 2 Anna Charlotta

ÅS 2 Anna-Charlotta är en mycket liten fiskebåt. 6 meter lång och av plast. I praktiken en eka. Hemmahamn är Åhus. Båten ägs av Ålcompagniet i Åhus-Kärr AB, som i sin tur ägs av Hans Inge (Hånsa) Olofsson och Maria Läs mer…

Varken fisket eller vattenkraften är problemet för ålen

Ålbestånden i världen har nästan totalt utplånats. Den mest troliga anledningen till det är B-vitaminbrist (tiaminbrist). Orsaken till att ål och många andra fisk- och fågelarter på olika håll i världen lider av brist på tiamin (vitamin B1) är okänd, Läs mer…

Pratar inte forskarna på Stockholms Universitet med varandra?

Stockholms Universitets Östersjöcentrum finns till för att samordna forskning om Östersjön inom universitetet och förhållande till myndigheter och förvaltning. Men forskarna inom olika marina områden tycks inte prata med varandra och tycks inte ta intryck av varandras forskning. Forskare som Läs mer…

Ålars vandring tar längre tid än förväntat

Med hjälp av modern teknik har ett europeiskt forskarlag kartlagt märkta ålars färd mot lekområdet i Sargassohavet. Ålar från olika delar av Europa visade sig ha olika vandringsvägar, som tycks stråla samman kring Azorerna. I snitt färdades ålarna 20 km Läs mer…