Torskfiskarna – de viktigaste matfiskarna i Europa

Sett till fisket i världen är torskfiskar sammantaget de absolut viktigaste matfiskarna efter tonfiskar, makrillar och sillfiskar. Torskfiskar fiskas i stort sett i hela världen men kanske inte så mycket i tropiska vatten. Det viktigaste fisket av torskfiskar finns i Läs mer…

Advertisements

Utkast och bifångst i svenskt och danskt kräftfiske

Danskt och svenskt kräftfiske (jomfruhummerfiske) är i huvudsak ett bottentrålsfiske på mjuka bottnar i Kattegatt och Skagerak. I det svenska fisket förekommer också bottentrålar med rist och burfiske medan det i danskt fiske bara används trål utan rist. Bifångstproblematiken i Läs mer…

Dansk fiskeriminister vill lösa problemen i det danska kräftfisket

Ett välkänt problem i det danska kräftfisket (jomfruhummerfisket) är de stor bifångsterna. 75% av den totala fångsten är bifångst. Detta då danska räkfiskare inte använder ristförsedd trål. Danskt kräftfiske sker i stor utsträckning i Kattegatt. I Kattegatt är det också Läs mer…

Världens största MSC-certifiering

De danska, svenska, tyska och nederländska yrkesfiskarna har slagit rekord när det gäller hållbarhet. Tillsammans har de erhållit världens största MSC-certifiering, något som firades i Bryssel måndagen den 16 december. – Dansk fiskeri fører i forvejen an inden for bæredygtighed, Läs mer…

Fiskeriavtal mellan EU och Norge för 2020 klart

Avtalet mellan EU och Norge är ett viktigt avtal för svenskt fiske såväl som för danskt fiske. Nu är avtalet klart men det har ännu inte godkänts av EU:s ministerråd. Det senare anses dock mest vara en formalitet. Avtalet innebär Läs mer…

Sveriges största fiskelägen genom tiderna – första världskriget

För Sverige finns årlig och tillförlitlig fiskeristatistik uppdelat på fiskelägen för ungefär halva delen av 1900-talet med start 1914 och slut 1960. För Blekinge är dock statistiken dålig fram till 1950-talet vad det gäller enskilda fisklägen. Efter 1960 finns bara Läs mer…

Fjordtorsk – ett projekt för att rädda torsken i Bohusläns fjordar

Fjordtorsk är ett projekt som bedrivs för att förbättra läget för torsk och andra torskfiskar i fjordområdet innanför Orust och Tjörn. Området brukar kallas 8-fjordar efter de större fjordar som ingår i det sen 2010 delvis helt skyddade området. Fjordarna Läs mer…

Nytt svenskt fiske i Västerhavet blir MSC-certifierat

Ett stort fiske i Skagerak, Kattegatt och Nordsjön, där svenskt fiske ingår, är nu MSC-certifierat. Det innebär att svenska fiskare för första gången kan landa MSC-certifierad kolja, kummel, långa, rödspätta, gråsej, tunga och lubb. Det är 10 olika yrkesfisken från Läs mer…

Minskade kvoter för sej, kolja och vitling i Nordsjön

Precis som för torsk rekommenderar Internationella Havsforskningsrådet (ICES) minskade kvoter för andra torskfiskar i Nordsjön och Skagerak inför 2020. De rekommenderade minskningarna är dock mindre än för torsk. Fisket är i stor utsträckning ett blandfiske och en del del sej Läs mer…

Fiskemöjligheter för sej, kolja och vitling 2019

Sej och kolja fiskas i ett riktat fiske i framförallt norsk zon i Skagerak och Nordsjön. Dessutom är det tillsammans med vitling bifångst vid kräftfiske. Huvuddelen av sejkvoten landas men bara en liten del av kvoten på kolja och vitling. Läs mer…

Svenska landningar av sej och kolja 2018

Sej (gråsej) är den viktigaste målarten för de svenska fiskebåtar som ägnar sig åt riktat fiskfiske i Västerhavet. Detta fiske bedrivs huvudsakligen i Skagerak och Nordsjön. Kolja fiskas i samma hav men inte alls i lika stora mängder som sej. Läs mer…

Myter om svenskt fiske – överfiske

En av de mesta utbredda myterna om svenskt fiske är att det förekommer överfiske. Överfiske innebär att det fiskas mer än vad den vetenskapliga rådgivningen anser vara möjligt och hållbart. Läs mer…

Danska landningar av kuller och sej 2018 – båtar och företag

Kuller (kolja) fiskas i Nordsjön och Skagerak av i stort sett samma båtar som fiskar torsk i Nordsjön medan sej fiskas av samma båtar som fiskar torsk i Nordsjön eller Skagerak. Det är också i stort sett samma båtar som Läs mer…

Sälsäkert snurrevadsfiske som alternativ till bottentrålning och garn

Det enklaste sättet att fiska torsk i Östersjön utan att få problem med att säl äter upp fångsten är helt enkelt att börja fiska med bottentrål istället för med garn. Problemet med detta är att bottentrål påverkar havets botten på Läs mer…

Yrkesfiskets största problem – dåligt kvotutnyttjande

Det svenska yrkesfisket mest framträdande problem är dåligt kvotutnyttjande. Problemet förekommer framförallt i det demersala fisket men också till viss del i det pelagiska. De flesta kvoter som svenskt fiske har fiskas inte upp med undantag för inom det pelagiska Läs mer…

Förslag på kraftigt höjda kräftkvoter är meningslöst

EU-kommissionen har planer på att inför 2019 föreslå kraftigt höjda kräftkvoter. Höjningen kan bli så stor som 65% i Skagerak och Nordsjön. Detta är helt i enlighet med de vetenskapliga råden från Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Samtidigt är en sådan höjning Läs mer…

Lågt kvotutnyttjande – inte överfiske – är problemet i svenskt fiske

Utvärderingen av de överförbara fiskerättigheterna i det demersala fisket som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) genomfört har visat att systemet i sig själv inte kan råda bot på det stora problemet i svenskt fiske. Lågt kvotutnyttjande. Genom det låga kvotutnyttjandet får Läs mer…

Svenskt fiskfiske i Nordsjön 2015-2017

Fisket i Nordsjön vid sidan av det pelagiska fisket består av räkfiske och fiskfiske. Enligt SLU Aquas rapport 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015, deltog 9 fiskebåtar i fiskfisket i Nordsjön år 2015. Antalet varierar mellan åren och 2017 Läs mer…

Miljövänligaste fisken att äta – sill och lax

Enligt en undersökning som precis publicerats och vars resultat återges på sajten Sustainable Fisheries så är viss vildfångad fisk och odlade musslor det klart mest miljövänliga sättet att producera mat vid sidan av produktion av vegetabilier. När det gäller miljövänlig Läs mer…

Bottentrålning och skador på bottnarna

De främsta skadeverkningarna på bottnarna vid bottentrålning kommer från trålbordens (tråldörrarnas) kontakt med botten enligt en rapport från SLU Aqua. På sandbotten där rödspätta till stor del fiskas spelar detta i allmänhet ingen roll då dessa bottnar påverkas starkt av Läs mer…