Överfiskning utanför Västafrika – inte bara industriflottans fel

Överfiskning utanför Västafrika skylls i allmänhet på den stora fiskeflottan från EU och på stora fabriks- och frystrålare. I det sammanhanget finns det många missförstånd. En fabrikstrålare på 10 000 ton fiskar inte nödvändigtvis mer fisk på ett dygn än en pelagisk trålare på 2 500 med RSW-tankar gör. Skillnaden är att en fabrikstrålare inte behöver landa fisken med jämna mellanrum utan den bearbetas, förpackas och fryses ombord. På en frystrålare fryses den bara. Fabrikstrålare ger dock inga jobb i land i de länder man fiskar utanför, men det gör vanliga pelagiska trålare som landar sin fångst i land. Landning i hamn och till lokala fiskberedningsfabriker är därmed att föredra ur den aspekten.

Många tror också att stora pelagiska trålare förstör bottnar. Det gör de inte. De använder inte bottentrål och fiskar inte efter fisk som lever på botten. Den typen av fiske står oftast mindre fiskebåtar och lokala fiskare för. På senare år har också uppmärksammats att lokal fiskare, även i Västafrika, precis som tidigare i Sverige, också överfiskar:

Senegal stopped renewing agreements allowing European fishing vessels in its waters in 2006, but now an expanding artisanal fleet and local industrial boats enjoying exclusivity under lax regulations are being blamed for malpractice and degrading the country’s main economic and food resource.

“In terms of environmental degradation, the responsibility is shared. Artisanal fishermen are responsible for habitat destruction. Although industrial vessels and foreign ships are often blamed, artisanal fishermen contribute hugely to the disappearance of species,” said Moustapha Thiam, the director of Senegal’s Maritime Fishing Authority, a Fisheries Ministry department.

Foreign industrial trawlers are often criticized for overfishing off the West African coast, where some governments are also accused of issuing unregulated licences that overlook the consequences to local economies and livelihoods.

“Industrial fishing has really reduced. Small-scale fishing is quite dynamic,” Thiam told IRIN. Of the 409,429 metric tonnes of fish caught in 2010, artisanal fishermen contributed 370,448 tonnes, according to the Maritime Fishing Authority.

Fishing is Senegal’s foremost economic activity, employing around 15 percent of the workforce – about 600,000 people – and is the main foreign currency earner. Local consumption is 28kg per person per year, twice the world average, and 75 percent of protein in the diet comes from fish.

The UN Food and Agriculture Organization (FAO) estimates that there were around 16,000 small fishing boats in Senegal in 2011, compared to about 5,000 in 1982. [Situation de l’immatriculation des embarcations de type artisanal]

“It is the sector with the biggest socio-economic impact locally,” said Ahmed Diamé, a Greenpeace Africa oceans campaigner. “Among the problems are the use of the wrong net size and dynamite… With free access to the resource, [artisanal] fishing has significantly increased. We have noted a reduction in catches since 2000. There is also a decline in the quality of fish caught – they are smaller,” he noted.

To boost the sector, the government subsidizes fuel and equipment for the local fishermen. “What needs to be revised is the quest for short-term profit. This is what drives the sector and what kills it. There is free access to the resource because fishing is not regulated,” said Papa Gora Ndiaye, secretary general of West Africa Fishing Policy Network (REPAO), a regional NGO.

“When we were kids, we could see big fish caught. But nowadays, we need to go very far to catch anything,” said Yakhya, a fisherman in Soumbédioune, one of the fishing ports along the shores of Senegal’s seaside capital, Dakar.

De lokala fiskarna säljer förstås sina fångster till lokal fiskberedningsindustri. Den byggs ofta upp av västerländska företager och spekulanter. De är inte alltid ägare, men kan vara det.  I Marocko och Västsahara förekommer ofta svenska och norska intressenter i denna verksamhet. Men även i Senegal och Mauretanien deltar svenskar på detta sätt indirekt i överfiskningen av havet:

Efter att ha gjort upp med gangstern tog han sig ner till Västafrika där han sysslat med fiskaffärer och skrothandel.

Nu leder han bygget av en fabrik som ska producera fiskmjöl och fiskolja för en rysk investerare i kuststaden Nouadhibou i Islamiska republiken Mauretanien.

I det i ovanstående nämnda exemplet handlar det om en förrymd brottsling och affärsman från Sverige, Conny Jacobsson, som fortsatt att leva ett liv med tvivelaktiga affärer och direkta brott. Han har genom mutor och annat hållt sig borta från Sverige så länge att hans straff numer är preskriberat. Just det, att straff preskriberas, har jag inget problem med, men det är sannerligen inte okej att svenskar genom att begå brott på olika sätta kan delta i och tjäna pengar på utfiskningen av fiskevattnen utanför Senegal och Mauretanien.

Conny Jacobsson säger också att de företag han driver (Atlantic Seafood Sarl), arbetar för eller samarbetar med (MFM Fishmeal, Bacre Ltd) hyr fiskebåtar på det sätt som beskrivits i en rättegång mot två svenskar som fiskat utanför Västsahara. Han ska till Norge och Göteborg för att diskutera om de kan hyra båtar:

– I december hoppas jag. Jag har faktiskt inte hunnit tidigare men jag ska till Norge och förhandla om fiskebåtar. Vi köper dem inte men hyr dem. Då kommer jag nog förbi Göteborg också.

I Västafrika samarbetar Conny Jacobsson med Lasse Larsson. Man undrar ju om det inte är samme man som tidigare var inblandad i fiffelföretaget Gardera (numera i konkurs i likhet med företaget Tripelator som nämns på Bacres hemsida, men det finns inget företag med namnet Tripelator AB, bara ett med namnet Tripelator Fastighets AB). I nuläget så finns dock inget som visar på att det skulle vara samme man. Lasse Larsson uppges på flera sajter som ägare till Bacre Trading Ltd i Storbritannien.

Läs mer:

Värna freden – erkänn Västsahara
EU:s fiskeavtal med Marocko är en skandal
EU:s fiske i Marocko, Mauretanien och Västsahara
EU:s fiskebåtar är borta från Västsahara – kvar är bara svenskarna
Den sista Salénbåten – Snow Drift
Rättegång mot svenska fiskare som fiskat utanför Västsahara
Svag bevisning om olagligt fiske
Marockos fiskeprogram och svenska fiskare

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Preskriberade brott, Preskriberade straff, Brottslingar, Conny Jacobsson, Fiskeriföretag, Fiske, Senegal, Mauretanien, Marocko, Västsahara, EU, Brott, Samhälle, Politik

Ursprungligen publicerat på Svensson-bloggen.