Det svenska räkfisket och dumpningen av räkor

Färska kokta räkor är populär mat i Sverige. I Sverige fiskar räkfiskare med ristförsedda bottentrålar för att minska bifångsterna av plattfisk och torsk. Räkfisket i Sverige bedrivs i huvudsak av båtar hemmahörande i Bohuslän med en viss koncentration på norra Bohuslän. Det överväldigande flertalet av de danska räkfiskarna är anslutna till den svenska organisationen SFPO. Detta enligt yrkesfiskarnas organisation SFR.  Uppskattningsvis fiskades tio procent av den räka som såldes i Sverige år 2005 av danska fiskare, medan hälften av återstoden fiskades av svenska fiskare (45 procent) och den andra hälften av norska fiskare (import) (45 procent).

Fisket i Sverige idag är ungefär lika stort som fisket var på 1970-talet:

År 1970 landades i Sverige 2 742 ton räka, 1976 2 530 ton, 1982 1 396 ton, 1985 1 506 ton, 1990 1 527 ton, 1995 2 678 ton och år 2000 landades 2 072 ton. År 2005 uppgick de svenska landningarna av räka till sammanlagt 2 124 ton; av denna kvantitet avsåg 1 013 ton kokräka och resterande mängd, 1 111 ton, råräka (industriräka).

Svenska fiskare landar alltså två produkter av räka:

De svenska räkfiskarna landar två olika slags produkter av nordhavsräka (Pandalus borealis), nämligen kok- och råräka. Som nämnts tidigare ovan uppgick för år 2005 de svenska landningarna av räka till sammanlagt 2 124 ton. Av sagda kvantitet avsåg 1 013 ton kokräka, motsvarande 47,7 procent, och resterande mängd, 1 111 ton, råräka, motsvarande 52,3 procent.

Värdet av de svenska fiskarnas landningar av räka uppgick för sagda år till sammanlagt 93 659 000 kr. Härav avser kokräka den överväldigande största delen – 80 352 000 kr, eller annorlunda uttryckt ca 85 procent. Råräka står för blott 12 736 000 kr, motsvarande ca 14 procent. Ett överskott, alltså den kvantitet som återtagits inom ramen för SFPO:s verksamhet, om 571 000 kr registrerades detta år.

Det svenska räkfisket är ett av de fem mest betydelsefulla fiskena i Sverige. I vissa räkfiskeflottor, som t.ex. den grönländska, förekommer infrysning direkt ombord, så är fallet dock ej i den svenska räkfiskeflottan.

2003 fanns 60 fiskebåtar som fiskade räka i Sverige. De sysselsatte då 180 personer, 2006 fanns 68 båtar som sysselsatte 192 personer och idag finns det 65 båtar.

Eftersom råräkor ger väldigt mycket mindre betalt så finns det uppenbarligen en risk för att fiskare slänger ut små räkor för att fiska vidare efter större räkor. Något som Greenpeace och del svenska fiskare anser är fallet.

Nästa vecka röstar EU-parlamentets fiskeutskott om en ny gemensam fiskeripolitik för EU. Under 2013 kommer den nya politiken att fastslås av EU-parlamentet och fiskeministrarna, för att träda i kraft 2014. I förhandlingarna prioriterar Eskil Erlandsson stopp för utkast av fisk och skaldjur. I juni röstade han nej till förslaget på ny fiskeripolitik för EU eftersom det inte förbjöd utkasten.

– Eskil Erlandsson har i EU lagt stor vikt vid dumpning av fisk och skaldjur. Men vår granskning visar att över ett ton räkor dumpas varje dag i Sverige, trots att EU förbjudit sådan dumpning. Mer än 500 ton exklusiv mat slängs i havet och förstörs varje år, säger Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige.

– Den svenska räkflottan är alldeles för stor och olönsam, varför den fuskar för att höja intäkterna. I Sverige fiskar hela 65 fartyg efter räka. Detta ska jämföras med den danska räkflottan som består av endast 12 fartyg, har nästan dubbelt så stor räkkvot som Sverige, men dumpar endast 2 procent av räkfångsterna, menar Annica Jacobsson vidare.

Uppskattningen över hur mycket räkor som dumpas i Sverige har tagits fram av Internationella Havsforskningsrådet (ICES) och varit känd länge. Det tidigare Fiskeriverket publicerade siffror över omfattande dumpning av räkor redan 1988. Trots att dumpningen är förbjuden sedan 2009, är känd för Havs- och vattenmyndigheten och Eskil Erlandsson, har inte en enda fiskare har bötfällts eller dömts för den.

– Regeringen måste sluta blunda för den omfattande, illegala dumpningen som pågår. För att komma till rätta med fusket inom det svenska räkfisket måste minst hälften av den svenska räkflottans fiskekapacitet skrotas, säger Jan Isakson, havsmiljöexpert på Greenpeace.

En svensk fiskare som fiskar räkor är Stig Hansson från Hyppeln. Han fiskr numer med en danskregistrerad båt, S 250 Roxy Lady, som han och hans son äger via Roxy ApS och på danska kvoter.  Han menar att problemet är omfattande:

Svenska räkfiskare fiskar på samma fångstplatser som det danska räkfisket bedrivs och de bedriver detta fiske med samma trålar, samma maskstorlek och levererade från samma tråltillverkare som det danska fisket får sina räktrålar från.

Fångsterna och fångstsammansättningen vad gäller räka är precis den samma för svenska räktrålare som det är för norska och danska räktrålare. För att använda ett framför allt bland forskare, men även bland politiker populärt uttryck ”över tid”… Så kan man enkelt gå in på nätet och kolla det danska fiskets statistik flera år tillbaka och där utläsa att räkfångsterna i snitt per år ligger på ett storleksförhållande som ger ca 62-65 % råräka och 38-35 % kan brukas till kokräka (med några få presents upp och nergång). Det bästa snitt vi fångat under en fiskeresa, det vill säga ca 3-4 dygn, var nu i veckan före påsk då resultatet blev ca 53% råräka och 47 % kokräka, då fiskade vi på 235-250 famnars djup (ca +/- 450 m) där räkan oftast är större, men de är inte alltid så att man får räka där!

Det är bara att konstatera svenskt fiske är allt annat än selektivt, vad gäller ordets rätta bemärkelse, det dumpas tonvis med råräka varje vecka. Råräka och kokräka är samma art! Råräkan, som tas tillvara i danskt fiske, säljs till Launis för förädling och är bara lite mindre och alltså inte fullväxt. Men för att maximera förtjänsten i svenskt fiske dumpas råräkan och endast en ransonbestämd del tas till försäljning, alltså highgrading i ordets rätta bemärkelse.

Vi lyssnar på och använder samma våglängder som svenska räkfisket brukar och vi hör ju vad som fångas. Till exempel hörde vi från en dansk kollega, strax efter att den svenska kvoten i norsk ekonomisk zon var uppfiskad och zonen stängd, att han fått 2 lådor kokräka och ca 25 låder råräka på 10 timmars trålning och hans danska kollega som var på samma fiskeplats fick ut endast 1 låda kogt räka på samma totalfångst, flera svenska räktrålare fiskade på samma ställe. men landade inte samma mängd med råräka som de danska gjorde! Alltså 15 – 30kg kokräka respektive 500kg råräka och vi har hört många samtal där det allmänt klagats över ”onormalt” stora förekomster av ”småräka”. Tilläggas bör att den danska uppköparen och förädlaren av råräka, Launis som tar hand om våra fångster, går med flera miljoner i underskott på grund av brist på råvara… d.v.s att det skulle finnas goda avsättningsmöjligheter för den räka som dumpas i det svenska räkfisket.

Detta fruktansvärda resursslöseri gör våra investeringar mindre värda och våra inkomster mindre och tillväxten på räka hämmas oerhört mycket då den dumpade räkan har mycket hög dödlighet och alltså inte kan växa till i den omfattning som borde vara möjlig utan denna fruktansvärda highgrading.

Andra svenska räkfiskare som numera fiskar i Danmark är familjen Axelsson från Fiskebäck som äger Saron Fiskeri A/S och har räktrålaren S 158 Saron (eventuellt såld). Familjen äger också svenska August Fiskeri AB.

Den svenska räkflottan består visserligen av många båtar som Greenpeace säger, men huvuddelen av räkorna tas upp av de 20 båtar som är längre än 20 meter. Dessa större båtar fiskar oftasta med tvillingtrål (dubbeltrål). Dubbeltrål är inte detsamma som att man partrålar som Greenpeace tror och dubbeltrål anses vara miljövänligt.

I Danmark är två tredjedelar av räkfiskeflottan bestående av båtar som är längre än 20 meter medan de norska båtar som fiskar räkor i Skagerak huvudsakligen är små båtar, men det finns 15 större båtar som fiskar med dubbeltrål. Det är också så att dansk räkkvot är dubbelt så stor som den svenska. Därmed borde naturligtvis den svenska räkflottan minska avsevärt. Överkapaciteten är uppenbar. Resultatet kommer sannolikt att bli att flertalet mindre räkfiskebåtar och några större försvinner.

Danska räkfiskare har i huvudsak alltid fiskat räkor för industriell användning och därför har andelen större räkor inte varit lika viktigt för dem som för norska och svenska räkfiskare som främst fiskar färska kokta räkor direkt för konsumentmarknaden. Fisket har haft olika inriktning och det danska fisket har först på senare börjat närma sig det svenska i sin inriktning. kanske delvis beroende på att flera svenska räkfiskare numera fiskar under dansk flagg.

I det projekt om ekologiskt hållbart räkfiske i Skagerak som finns deltar inte några svenska fiskeriorganisationer, däremot danska och norska. Detta samtidigt som svenska fiskare dumpar stora delar av de räkfångster man drar upp. Så nog har Greenpeace och danska fiskare (inklusive svenskarna Hansson och Axelsson) fog för sin kritik av det svenska räkfisket.

Greenpeace rapport om det svenska räkfisket.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Greenpeace, Räkor, Räkfiske, Stig Hansson, Jan-Erik Axelsson, S 158 Saron, S 250 Roxy Lady, Dumpning räkdumpning, Räkfiske, SFPO, Saron Fiskeri A/S, Roxy ApS, Skagerak, Kattegatt, Hållbart fiske, Partrålning, Dubbeltrål, Fiske, Skagen, Danmark, Hyppeln, Fiskebäck, Samhälle, Politik

Ursprungligen publicerad på Svensson-bloggen.