Sillfisket i Nordsjön är ett fiske som bedrivs av fiskebåtar från EU, Norge, Färöarna och Island. Totalt tillåten fångst (TAC) bestäms utifrån vetenskapliga rapporter och har fördelats mellan olika länder i enlighet med vad som historiskt fiskats. Under senare år har Färöarna och Island varit missnöjda med den fördelning som finns vilket lett till ett överfiske från deras sida. När det gäller tilldelningen av kvoter på olika länder så är Nordsjön uppdelad i olika zoner.
Skagerak och Kattegatt är en zon som kallas för III A, Nordsjön från norska västkusen till Skottland och strax öster om Färöarna är zon IV A, Nordsjön mellan Danmark och England är zon IV B, söder om det och ner till engelska kanalen är zon IV C. III A och IV A innefattar även norska fiskevatten. Utöver detta har fiskebåtar från EU inklusive svenska båtar också kvoter i norskt och internationellt vatten i Nordatlanten (zon II). Danska båtar har också kvoter i engelska kanalen (zon VII D).
Fördelning av kvoter på länder år 2013, zon, total TAC i ton, ton sill per land.
III A, 55 000, SE 24 180, DK 23 115, NO 7335, DE 370
Bifångster III A, 6 659, DK 5 692, SE 916
Int. och norskt vatten zon I och II, 619 000, NO, IS, FØ, DK 13 186, UK 8 827, SE 5 116, NL 4 941, IE 3 574, DE 2 418, PL 699, FR 596, FI 214, PT 46, ES 46, BE 14
EU-vatten zon II A plus IV och VII D, 14 400, DK 13 787, UK 262, NL 71, DE 71, FR 71, SE 69
EU och norskt vatten IV plus IV C och VII D, 478 000, NO, FØ, IS, NL 83 721, DK 83 132, UK 70 965, DE 51 365, SE 5 785
Utöver detta finns EU-vatten även runt de brittiska öarna medan i de vattnen finns inga kvoter för nordiska fiskebåtar. När det gäller Östersjön kommer jag att skriva separat om det.
Totala sillkvoter för EU-länder i ton (inklusive Östersjön, länder med TAC på över 10 000 ton), 2013
Danmark (DK), 145 133
Finland (FI) 106 897
Storbritannien, (UK) 100 837
Nederländerna (NL), 92 553
Sverige (SE), 89 911
Tyskland (DE), 72 298
Frankrike (FR), 39 274
Polen (PL), 26 524
Irland (IE), 25 253
Estland (EE), 24 251
Lettland (LV), 18 956
Huvuddelen av Sverige och Polens kvoter finns i Östersjön liksom hela Finland, Estland och Lettlands kvoter och en mindre del av Tyskland och Danmarks. Danmarks kvot kontrolleras till 80% av nio fiskebåtar varav svenskar, familjen Johansson och familjen Ryberg på Rörö, äger två, Rockall respektive Themis. Ytterligare en svenskägd båt är sannolikt nummer tio på listan över danska kvotägare då den tillhör Danmarks tio största pelagiska fiskebåtar, nämligen Ceton som ägs av familjen Claesson i Fiskebäck. Familjen Johansson äger dessutom ytterligare en större dansk pelagisk trålare, Thingholt och dessutom finns den Fotöägda trålaren Stella Nova (familjen Bryngelsson).
De svenska fiskekvoterna är inte knutna till nån båt som i Danmark utan istället knutna till personer med yrkesfiskarlicens och fartygstillstånd i Sverige. Därmed är det inte möjligt för danskar eller norrmän att köpa svenska kvoter. Ingen får heller äga mer än 10% av kvoten. Liknande begränsningar för hur stor andel av kvoten som enbåt får inneha finns också i Danmark.
Den danska pelagiska fiskeflottan är till stor del kontrollerad av personer som inte är danskar, många av dem bor dock i Danmark. Likadant är det med den tyska pelagiska flottan. Isländska Samherji och de stora nederländska fiskeriföretagen Parlevliet & van der Plas, Willem van der Zwan samt Jaczon/Cornelis Vrolijk äger alla båtar och fiskeriföretag i Tyskland. Dessa företag äger också ofta brittiskregistrerade fiskebåtar.
När det gäller de pelagiska fiskeflottorna som fiskar i Nordsjön kan man säga att den är indelad i fyra grupper vad det gäller sillfisket. Dels de stora pelagiska snörpvadsbåtar och trålare som främst fiskar i Nordsjön med riktat fiske efter sill, dels mindre båtar, kustbåtar som fiskar riktat efter sill med i huvudsak pelagisk trål. De senare fiskar i huvudsak i Skagerak och Kattegatt om vi pratar om svenska förhållanden. Representanter för den typen av båtar i Sverige inkluderar Röröbåtarna Svanen och Rossö. I Norge såväl som i Danmark finns många liknande båtar. I Skagerak och Kattegatt fångas periodvis också den del vårlekande östersjösill.
Utöver det så får många båtar sill som bifångst vid fiske med mindre maskor (mindre än 32 millimeter) än vad som används i storsjöfisket och det riktade kustfisket efter sill. Även de båtarna kan sägas bestå av en storsjö-(högsjö)-flotta och en kustflotta.
På filmen är det Ginneton (familjen Claesson) och Astrid Marie (familjen Johansson) fiskar maatjes i Nordsjön. Maatjes är höstlekande Nordsjösill som normalt fiskas från maj till slutet av juli. Familjen Johanssons fiske med de svenska båtarna Astrid och Astrid Marie (ska enligt uppgifter i dansk media vara såld) är MSC-märkt. 2011 omfattade detta fiske nästan 5 000 ton sill vilket ju är nästan hälften av den svenska kvoten i Nordsjön. Astrid och Astrid Marie är medlemmar i SPF (också SPFPO).
Även det sillfiske som bedrivs av medlemmar i Danmark Pelagiske Producentorganisation (DPPO) i Nordsjön är MSC-märkt. 8 båtar är medlemmar i DPPO, bland annat familjen Johanssons Rockall. Däremot är inte familjen Rybergs Themis, familjen Bryngelssons Stella Nova eller familjen Claessons Ceton medlemmar i DPPO. Övriga medlemmar är de andra stora danska pelagiska båtarna, Isafold, Ruth, Gitte Henning, Cattleya, Asbjørn, Ariadne och Beinur. Även andra delar av det silfliske som DPPO:s medlemmar bedriver är MSC-märkt så som fisket efter vårlekande sill (NVG-sill) i Nordatlanten. MSC-märkningen innebär att det är ett ekologiskt hållbart fiske vad det gäller målarten för fiske, i detta fall sill.
Norskt sillfiske i Nordsjön och Skagerak är även det MSC-märkt i likhet med det norska fisket efter vårlekande sill såväl som motsvarande fisken utförda av de ovan nämnda tre stora nederländska fiskeriföretagen (inklusive dotterbolag) som ju är medlemmar i Pelagic Freezer Trawler Association (PFA) och det fiske efter sill som bedrivs av medlemmar i Scottish Sustainability Group Ltd.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Sill, SIllfiske, Höstlekande sill, Vårlekande sill, NVG-sill, Nordsjön, Västerhavet, Kattegatt, Skagerak, Maatjes, MS, MSC-märkt, SPF, DPPO, PFA, SSG, Fiske, Miljö, Samhälle, Politik
Ursprungligen publicerat på Svensson-bloggen.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Ett svar på “Sillfisket i Nordsjön”
Kommentarer är stängda.