Foto: Martin Almqvist/Azote
Utbredningen av syrefria bottnar i Östersjön ligger fortfarande på rekordhöga nivåer.
Det visar de mätningar som SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, gjort under hösten.
– Det är allvarligt eftersom syrebristen är ett av de viktigaste måtten på hur Östersjön mår. Syrebristen är framförallt ett hot mot torskens utveckling i exempelvis östra delarna av Bornholmsbassängen, säger Bertil Håkansson på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
SMHI har analyserat syresituationen i Östersjön sedan 1960-talet på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Perioder med syrefria bottnar är inget nytt för Östersjön, det finns bevis för att bottnar varit syrefria på 1600-talet och fram till 1999 kunde utbredningen variera från år till år. Under 2000-talet har andelen syrefria bottnar ökat markant och befinner sig numer på en konstant förhöjd nivå. Under senare år har man även påträffat låga syrehalter och svavelväte högre upp i vattenmassan än tidigare.
Mätningarna under hösten visar att omkring 15 procent av bottnarna är döda och att cirka 30 procent lider av akut syrebrist.
– En av förklaringarna är att vi inte haft tillräckligt stora inflöden av syrerikt vatten i Östersjön de senaste åren. Några stormiga dagar räcker inte för att få bestående förbättringar, säger Bertil Håkansson, chef för enheten för miljöövervakning på HaV.
– Men syrebristen är också starkt kopplat till belastningen av närsalter till Östersjön, det vill säga utsläppen av kväve och fosfor. Övergödningen leder bland annat till ökad algblomning.
Ökningen av syrebristen sammanfaller med den tid som Öresundsbron har existerat. Born öppnades år 2000 och det är inte utan att man undrar om det är så att Öresundsbron påverkar inflödet av syrerikt vatten till Östersjön.
Utbredningen av helt syrefria bottnar är störst i västra och östra Gotlandsbassängen och i östra delen av Bornholmsbassängen. Syrebristen har stor inverkan på torsk eftersom torskäggen måste flyta i vattnet under en period tills ynglen utvecklats. För att äggen ska kunna flyta och överleva krävs en viss salt- och syrehalt. Området öster om Bornholm är den viktigaste lekplatsen för torsk i Östersjön. Men ofta är det syrebrist i det djupvatten som har tillräcklig hög salthalt för att torskäggen ska flyta.
– Syrebrist i ett havsområde kan leda till att fisken flyr eller dör. Även andra bottenlevande djur som maskar och musslor försvinner, säger Bertil Håkansson.
– Den enda långsiktiga lösningen för att få ner syrebristen till normala eller naturliga nivåer är att fortsätta minska utsläppen av kväve och fosfor.
Utbredning av syrebrist och helt syrefria förhållanden i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten. Resultat från 1961 och 1967 har tagits bort då tillräckligt med data saknas från djup bassängerna saknas dessa år.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om HaV, Havs- och vattenmyndigheten, SMHI, Syrebrist, Övergödning, Algblomning, Öresundsbron, Östersjön, Bottenhavet, Rigabukten, Finska viken, Torsk, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
2 svar på “Syrebristen ett fortsatt hot mot torsken i Östersjön”
Kommentarer är stängda.