Åter till räkfisket – är kustfiskarna verkligen bättre?

Tidigare skrev jag ett inlägg där jag delvis återgav en artikel av Stefan Edman om att kustfisket i norra Bohuslän fiskar räkor på ett bättre sätt än den övriga svenska räkflottan. Efter kontakter med svenska räkfiskare har jag förstått att det kanske inte är så enkelt. Även kustfiskarna i norra Bohuslän uppgraderar räkfångsten enligt en del uppgifter jag tagit del av. Det betyder att skillnaden mellan den större räkfiskebåtarna som fiskar på djupare vatten och längre ut till havs och de små båtarna som fiskar mer kustnära kanske inte är så stor som det ibland verkar.

Alla båtar i Sverige och Danmark använder också ristförsedda trålar men det danska systemet är lite mer flexibelt i dagsläget. Där har flera räkfiskebåtar tillräckliga fiskkvoter för att också kunna sälja bifångster och för de som inte har det går det att vid behov köpa ransoner så att den bifångst som fås uppkan säljas. Även om fisket sker med storleks- och artsorterande risttrålar så behöver selekteringen på storlek bli bättre i framtiden och för det krävs mer utvecklingsarbete vad det gäller trålarna.

De kustnära fiskebåtarna fiskar förmodligen också oftare på områden där räkor leker och tar därmed en större andel yngel liksom många stora räkor som ska lägga rom. Det är dåligt ur hållbarhetsperspektiv. Därmed kanske en del av det lite mer småskaliga kustfiskets fördelar på andra områden motverkas av en del nackdelar. De småskaliga fiskarna i norra Bohuslän, organiserade i Svenska Kustfiskarföreningen Väst (SKV) är också motståndare till det som ibland kallas strukturering, dvs införande av individuella överförbara kvoter (ITQ eller TFC) inom räkfisket. Detta trots att detta är den enda metod som visat sig verksam när det gäller att minska överkapacitet inom fiskeriverksamhet.

De flesta svenska räkfiskare anser nog att det idag finns problem inom räkfisket även om detta fiske enligt forskningen sker på ett långsiktigt hållbart sätt. Många fiskeriföretag har lönsamhetsproblem då det är alltför många båtar som fiskar på en förhållandevis liten svensk kvot. I Sverige fiskar omkring 60 båtar räkor, i Danmark ett tiotal, trots att den danska kvoten är dubbelt så stor som den svenska. Danska och svenska fiskare fiskar i samma områden och även danska fiskare landar en stor del av fångsten i Sverige där marknaden för kokräkor normalt är bättre än i Danmark och Norge. Men lönsamheten i det danska fisket är bättre på grund av att det finns färre båtar och mer flexibla regler för bifångster/fångster av fisk och hanteringen av ransoner/kvoter. I Danmark har individuella överförbara kvoter införts i allt fiske och gäller alltså även räkfisket.

Danska räkfiskebåten S 226 Emmely Pilegaard i Smögen. Fotograf.

Med tanke på hur det gick när ITQ (TFC) infördes i det pelagiska fisket i Sverige så händer säkerligen samma vid ett införande av samma system i räkfisket. Antalet fiskebåtar inom det pelagiska fisket halverades på 3 år. Med samma utveckling inom räkfisket skulle lönsamheten i kvarvarande företag öka och behovet av uppgradering och utkast av för små räkor för att undvika förlust i stor utsträckning försvinna. Det skulle vara bra. Med en mer flexibel hantering av fiskkvoter, framförallt torsk, än vad som finns idag skulle också fisket underlättas för många eftersom de flesta räkfiskebåtar också deltar i fiske efter fisk (dvs den fisk som inte är sill/skarpsill/makrill). För att ytterligare minska mängden utkast av småräkor och uppgradering av fångsten bör också kontrollen av räkfisket skärpas. Idag är den enligt vissa uppgifter undermålig.

Intressant?
Media: SVD1, 2, 3, 4, Havet.nu, Matgiken, Skanskan, Karins, Norsk fisk,
Läs även andra bloggares åsikter om Stefan Edman, Kustfiskare, Räkfiskare, Räkfiske, Räka, Kustfiske, Utsjöfiske, Samhälle, Politik