Bojkotta inte räkor!

Denna uppmaning kommer från den kände miljödebattören Stefan Edman som menar att WWF:s rödlistning av räkor från Skagerak och Nordsjön är feltänkt och delvis felriktad. Det menar jag också. Stefan Edman skriver:

1. Internationella Havsforskningsrådet (ICES) i Köpenhamn är världsledande på marina ekosystem och fiskbestånd och gör de mest noggranna analyserna av tillståndet i haven. Deras siffror och rådgivning är beslutsunderlag för EU:s fiskeministrar.

ICES expertgrupp för räka har nyligen meddelat EU-kommissionen att 6 000 ton räka under 2014 kan fiskas långsiktigt hållbart i Skagerrak, Kattegatt och Norska rännan. Det innebär en minskning med 10 procent eller 650 ton jämfört med förra året. Marinbiologen och redskapsutvecklaren Mats Ulmestrand är mångårig medlem av expertgruppen. Han är överens med WWF om att räkornas så kallade lekbiomassa för närvarande ligger på en låg nivå, även om den glädjande nog är på väg uppåt. Samma sak gäller förekomsten av småräkor.

[…]

2. WWF:s rödlistning är också olycklig – och orättvis – på ett annat sätt. Den krisstämplar samtliga fiskare, stora som små. Det anständiga hade ju varit att man i fiskguiden lyft fram och hyllat det småskaliga räkfisket, t ex i Gullmarn och Koster–Väderöfjorden. Sedan sekelskiftet 2000, i fjorton år, har 25-30 båtlag här frivilligt arbetat fram och tillämpat regler för hållbart fiske, unikt i Europa. Metoder som fått politiker från kontinenten att åka på studiebesök till Bohuslän. 2003 fick Kosterfiskarna ta emot Kungsfenan ur kronprinsessans hand, ett internationellt fiskpris.

I Gullmarn finns fyra räkbåtar med selektiva trålar (stora maskor och rist) som sorterar ut fisk och räkor som inte bör tas upp utan stå kvar på tillväxt i havet. Varje båt får bara fiska 25 dagar om året. Koster–Väderöfjordens båtlag har liknande utrustning, delar upp maxtiden som de får fiska och förbjuder räktrålning i ca tio skyddade lekområden. Samtliga räkfiskare tar förstås bara upp den fångstkvot de fått sig tilldelad av myndigheterna.

Huvuddelen av de färska räkor från Skagerak och Nordsjön som säljs i Sverige tas upp av norska fiskare. I Norge förekommer inte utkast eller uppgradering av fångsten. På grund av norskt förbud mot utkast är bifångster inom räkfisket i Norge inte något problem. En stor del av de färska räkor som säljs i Sverige tas upp av danska fiskare. I Danmark förekommer inte uppgradering men eventuellt förkommer utkast av bifångst då de inte fiskar med ristförsedda trålar så som räkfiskare gör i Sverige. Problemet är alltså stora delar av det svenska räkfisket. Ett fiske som bedrivs av mer än 60 båtar trots att kvoten är hälften av den danska där ett bara finns ett tiotal räkfiskebåtar. Uppgraderingen av svenska räkfångster är delvis en följd av detta då det finns klara lönsamhetsproblem i räkfisket. Det finns därför inte heller nån anledning att bojkotta färska räkor som fångats av norska och danska fiskare.

Det småskaliga räkfiske som bedrivs av en del båtar från norra Bohuslän (bland annat av medlemmar i Föreningen Njord och Kustfiskarföreningen Väst) har ansökt om KRAV-märkning och kommer att granskas för MSC-märkning. Några mindre räkbåtar som ingår i föreningen Njord är SD 669 PalermoSD 668 PinnöSD 278 BrattvågSD 748 Odderö och SD 451 Ferder som i alla fall tidigare har haft KRAV-märkning. Det finns anledning att verkligen köpa deras räkor istället för räkor från Barents Hav.

SD 668 Pinnö

SD 668 Pinnö. Foto: Lennart Lööv

WWF har dessutom enligt alla experter fel vad det gäller förvaltningen av räkorna i Skagerak och Nordsjön. Beståndens storlek är välkända och förvaltningen sker hållbart. Det finns utrymme för räkfiske i Västerhavet.

Fiskarna i norra Bohuslän menar själva att de fiskar hållbart och miljövänligt. De tycker att rödslitningen slår orättvist mot dem. De får också stöd från lokala politiker.

– WWF:s bedömning riskerar att slå hårt mot vårt redan pressade kustfiske, säger Sven Moosberg, kommunfullmäktiges ordförande i Strömstads kommun, som vill se en mer nyanserad bedömning. Nu dras allt fiske över en kam.

– Det arbete våra fiskare lagt ner för att utveckla redskapen, minimera bifångst genom en rist (galler) som sorterar bort fisk ur trålen, mindre redskap och större maskstorlek i trålen ska inte behöva straffas på detta sätt, anser Moosberg.

Janne Hellberg, räkfiskare på Resö i grannkommunen Tanum är aktiv i nybildade Kustfiskarföreningen Väst med säte i Strömstad. Han förklarar att räkfiskarna utmed norra bohuskusten länge jobbat för att utveckla och använda selektiva redskap. Merparten av fartygen i området trålar med en större maskstorlek (4,5 cm) än vad EU-kraven anger. Flera har ytterligare utvecklat redskapen för att få den mindre räkan att passera ut ur trålen.

– I vinter har min trålare haft en fördelning på i genomsnitt 70 procent större räka och 25-30 procent småräka per tråldrag. Småräkan skickas inte över bord utan vi tar den i land där den säljs som industriräka, intygar Hellberg och fortsätter:

– Vår förening tar bestämt avstånd från all dumpning, eller så kallad ”up-grading” där småräka skickas över bord för att skapa utrymme för fångst av större och för fiskaren mer lönsam räka.

Sven Moosberg vill att handeln nu uppmärksammar det skonsamma fiske som bedrivs i norra Bohuslän och att man fortsätter att handla med räka från området. Här fiskas cirka en tredjedel av de räkor som får fiskas i svenska vatten.

– Det bör vara fullt möjligt för handeln att göra skillnad på räkor för den handlare som väljer att följa WWFs rekommendationer. Ansvarstagande fiskare ska stödjas, inte stjälpas genom köpstopp, avrundar Moosberg.

Räkfiskare

Åsa Massleberg, Turistchef Strömstads kommun, Sven Moosberg, Kommunfullmäktiges ordförande Strömstads kommun, Robert Olsson och Claes Johansson, räkfiskare norra Bohuslän med båtarna Ferder och Brattvåg, Rune Nielsen, Kustfiskarföreningen Väst och f.d. räkfiskare norra Bohuslän samt Margareta Fredriksson, kommunstyrelseledamot.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements