Albacora

Albacora SA är Spaniens största tonfiskföretag och därmed sannolikt också Europas största. Bolaget bildades 1974 och ägdes då av familjen Uria. Redan 1957 började de fiska utanför Senegals kust tillsammans med andra fiskebåtar från Bermeo. PÅ 1960-talet började de fiska i Guineabukten och de första specialiserade tonfiskbåtarna byggdes. 1961 diversifierade företaget genom att köpa konservföretaget Salica Industria Alimentaria SA.  2002 startade detta bolag i sin tur ett dotterbolag i Ecuador.

Likt många andra tonfiskföretag var bolaget till en början hemmahörande i Bermeo. Numera har företaget sitt huvudkontor i Madrid. De företag som fortfarande har kontor i Bermeo är medlemmar i föreningen ANABAC, medan de andra spanska tonfiskföretagen är medlemmar i OPAGAC. En större delägare i Albacora är livsmedelsföretaget Jealsa Rianxeira med huvudkontor i La Coruna. Detta företag äger också fiskebåtar, numera endast en snörpvadsbåt för tonfiskfiske, Sant Yago Uno på 2 109 ton med Guatemalaflagg och tidigare också båten (sannolikt en trålare) Urpeco Uno på 446 ton och med Panamaflagg.

Albatun Tres

Idag fiskar företagets båtar i Atlanten, Indiska Oceanen och Stilla Havet. I jämförelse med andra tonfiskföretag har Albacora mycket tråkiga och enformiga namn på sina stora snörpvadsbåtar. Albacora Uno är på 3 584 ton, Albacora Cinco (1 148 ton), Albacora Nueve (1 904), Albacora Caribe (2 058), Albacora Quince (2 336) , Albacora Diez (1 904), Albatun Dos (4 406), Albatun Tres (4 406), Albacan (2 347), Guayatuna Uno (2 165), Guayatuna Dos (2 165), Draco (3 296) och Mar de Sergio (2 767). De listade båtarna är sannolikt inte alla som företaget äger men det är inte lätt att hitta alla företagets båtar och dotterbolag. Utöver fiskebåtar äger företaget också kylbåtar för fisktransporter.

Albacorakoncernen använder en rad olika dotterbolag och flaggländer i vad som verkar vara ett försök till att dölja vilka båtar de har tillgång. De redovisar inte heller sina båtar på hemsidan på det sätt som många andra tonfiskföretag gör. Av de båtar jag redovisat ovan är 7 flaggade i Spanien, två i Ecuador, en i Curacao, en på Seychellerna och två i Panama.

En anledning till att företaget kanske försöker dölja ägarförhållanden och båtar kan vara att företaget tycks vara det spanska tonfiskföretag som oftast förekommer i samband med olagligt fiske av tonfisk och annan fisk. Åren 2000-2008 underrapporterade Albacora Dos sina fångster i seychelliskt vatten. De dömdes till böter för detta tillsammans med flera andra båtar tillhörande medlemmar i OPAGAC. 2007 fiskade Guyatuna Dos, då ägd av ett dotterbolag till Albacora, olagligt i vatten tillhörande Kiribati. Båten seglade med Ecuador-flagg.

Albacora Diez lastar över fisk till kylbåten Albacora Frigo Dos i Abidjans hamn, 2009.

År 2009 togs båten Furabolos för illegalt hajfiske och den troliga ägaren till båten var Albacora. Snart efter 2010 publicerade USA uppgifter om att Albacora Uno fiskat olagligen på US-amerikanskt vatten i Stilla Havet åren 2007-2009. Företaget menade först att anklagelserna var falska men betalade sedan böter innan ärendet hamnade i domstol. På så sätt undveks officiell svartlistning. 2011 misstänks Albacora Uno för att olagligen ha dumpat skipjack. Samma år togs fem Albacora-båtar, Albacora Quince, Nueve, Diez, Seis and Caribe på liberianskt vatten där de inte hade giltiga fiskelicenser. Även i detta fall gjord man upp innan det hela hamnade i rätten och företaget betalade återigen böter, men alltså ingen svartlistning denna gång heller.

2013 var det dags för Albacora Uno att åka fast för illegalt fiske igen:

But it doesn’t end there. Cross the Pacific to the Marshall Islands, whose entire EEZ has been declared a shark sanctuary. The Marshall Islands Journal report that in July 2012 this same Spanish vessel was discovered inside the shark sanctuary with 18 shark carcasses on board, and the Marshall Islands Marine Resources Authority fined the Spanish vessel USD 55,000 for violating their sanctuary.

Most recently the Albacora Uno and some of its crew have been fined one million USD by the Nauru District Court for six counts of illegal fishing within Nauru’s EEZ. The master and the fishing master pleaded guilty of this accusation. But yet again, a financial settlement has meant the vessel escaped blacklisting procedures at the Pacific Tuna Commission this year.

So how can a tuna company afford to operate on this basis, and continue paying these massive fines? First of all, tuna is a very valuable fish, and with current high prices some vessels are allegedly making up to USD 10 million annual profit. Then factor in subsidies, like the 3.7 million euro the company received for building the Albacora Uno. They also pocketed another 10 million euro in subsidies for the Albatun Dos and Albatun Tres.

Greenpeace is demanding that Albacora S.A. and OPAGAC come clean on all the IUU incidents and settlements they’ve been involved in since receiving EU subsidies for vessel building.

Europeiska skattepengar har som ni kan utläsa av citatet finansierat Albacoras tonfiskeflotta som i ganska stor utsträckning verkar ha ägnat sig åt illegalt fiske, IUU-fiske.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Albacora SA, Madrid, Bermeo, OPAGAC, Jealsa Rianxeira, La Coruna, Sant Yago Uno, Albacora Uno, Albacora Cinco, Albacora Nueve, Albacora Caribe, Albacora Quince, Albacora Diez, Albatun Dos, Albatun Tres, Guayatuna Uno, Guayatuna Dos, Mar de Sergio, Illegalt fiske, IUU-fiske, Greenpeace, Spanien, Tonfisk, Haj, Ecuador, Panama, Guatemala, Curacao, Seychellerna, Kiribati, Marshallöarna, Fiske