Trålfiske dominerar

Fisket i Danmark domineras värdemässigt av fiske med trål. I statistiska sammanhang görs ingen skillnad på flyttrål (pelagisk trål) och bottentrål. Det är synd. Användning av flyttrål är nämligen inte skadligt för bottnar och det fiske som bedrivs med flyttrål är på alla sätt ett hållbart fiske. Flyttrål och snörpvad (not) är de redskap som används av de allra största fiskebåtarna. Några av dem är byggda för att kunna använda både trål och snörpvad (not). Vad och flyttrål är som sagt var inte skadliga för bottnarna och det fiske som bedrivs med dessa redskap är idag ett hållbart fiske. Det betyder att de allra största fiskebåtarna bedriver ett hållbart fiske. Det är dessutom det fiske som innebär lägst bränsleförbukning per volym/vikt fångad eller landad fisk.

Tre fjärdedelar av den landade fiskens värde i det danska fisket härstammar från trålfiske:

Faktisk står de for tre fjerdedele af den samlede bruttoomsætning, som i første halvår af 2014 lød på i alt 1.319 millioner kroner. I kroner og ører stod trawlerne for en bruttoomsætning på 977 millioner kroner i første halvår af i år. Det var ni procent mindre end i fjor. Det viser tal fra NaturErhvervstyrelsen, som også fortæller, at Not- og kombifartøjer stod for 162 millioner kroner af bruttoomsætningen i første halvår. En stigning på 13 procent sammenlignet med i fjor. Snurrevodsfartøjerne kunne også notere sig en stigning i bruttoomsætningen de første seks måneder af 2014. Den var på 10 procent og i kroner og ører på fem millioner kroner til alt 59 millioner kroner. Den samlede bruttoomsætning for garn og krogfartøjerne var på 121 millioner kroner. Det var en reduktion på 13 millioner kroner svarende til 10 procent.

Trålfisket är alltså helt dominerande i Danmark. Men det handlar alltså om flera olika sorters fiske. Sill, skarpsill (brisling) och makrillfiske med pelagisk trål, trålfiske efter tobis och vitlinglyra (spelring) (om jag förstått det rätt används här en slags trål som kan kallas semipelagisk) samt bottentrålning efter fisk, plattfisk havskräftor (jomfruhummer), räkor etc.

Greenpeace Danmark har fler gånger kritiserat fisket i Danmark med utgångspunkt från bidrag och stöd som till stor del går till de största fiskebåtarna. Dessa behöver förstås inget stöd och kritiken är rimlig. Men den lösning som Greenpeace oftast för fram, att stöd bara ska gå till hållbart fiske, kommer inte att ge de resultat som de verkar förvänta sig. De största fiskebåtarna som ägs av fiskare som tjänar mycket bra ägnar sig ju åt hållbart fiske och kommer därmed att fortsätta kunna ta mot stöd. De som skulle bli utan stöd är ju sannolikt en stor mängd mindre bottentrålare som fiskar havskräftor, fisk, plattfisk samt räkor. Dessa fiskare är oftast inte speciellt rika, även om de kanske inte är direkt fattiga heller. Frågan är om det är vad Greenpeace verkligen vill uppnå och om det verkligen är vettigt även om det är så att bottentrålning borde minska.

Argumenten från Greenpeace brister i logiken. De rikaste fiskarna bedriver ett hållbart fiske och kommer att få ett fortsatt stöd med Greenpeace förslag. En del fattiga fiskare, en hel del småskaliga kustfiskare kommer att drabbas av Greenpeace förslag då de inte bedriver ett hållbart fiske med de bottentrålar de använder. För bottentrål är det ekonomiskt redskapet i kustfiskeflottan i Danmark. Därför är påståendet att kustfisket per automatik är mer ekologiskt hållbart och skonsammare än uthavsfiske med stora båtar helt enkelt inte ett korrekt påstående. Ändå är det detta påstående om att kustfisket är mere hållbart som hela Greenpeace kritik av EU:s fiskeripolitik utgår från. Jag har inget mot att ett mer skonsamt fiske med hjälp av sättgarn, snurrevad, backor, burrar och tinor gynnas, men Greenpeace förslag kommer inte att leda till det.

Vad som händer inom danskt fiske har också bäring på svenska fiske då ett antal svenska fiskare främst fiskar med danskflaggade båtar. Dessutom påverkar debatt och beslut i Danmark svenskt fiske som ju i stort sett helt och hållet bedrivs på exakt samma fiskebestånd som danskt fiske. I svenskt fiske dominera också trålning, flyttrål för sill, skarpsill och makrill, semipelagisk trål för tobis, bottentrål för fiskefiske i Västerhavet, torskfiske i Östersjön, för räkfiske och kärftfiske. Snörpvad används till viss del för makrill och skarpsill, bur för kräftor, garn och backor för torsk, snurrevad i liten utsträckning för plattfisk och fisk i Västerhavet.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Trålfiske, Bottentrål, Flyttrål, Pelagisk trål, Hållbart fiske, Greenpeace, Trålfiske, Greenpeace Danmark, Demersalt fiske, Pelagiskt fiske, Kustfiske, Kustnära fiske, EU, Danmark, Politik