Sveriges största tidning om yrkesfiske
Läser en artikel om det kustnära fisket I Göteborgs-Posten. Min farfar är en av de sista fiskargubbarna är rubriken. Vacker att läsa men med en del felaktigheter och missuppfattningar. Skriven av ett barnbarn till en fritidsfiskare som en gång i tiden varit yrkesfiskare. Förmodligen har den gamle mannen kvar sin yrkesfiskelicens trots sin avsevärda ålder på 93 år. Läs mer…
Michael Johnsson i Böda på Öland äger trålaren KR 210 Solana på 51 bruttoton med Byxelkrok som hemmahamn och trålaren KR 59 Solana på 99 bruttoton med Böda hamn som hemmahamn. Förmodligen ska väl den förstnämnda säljas eller skrotas. Läs mer…
Två representanter för Sportfiskarna stod på Östersjöfiske 2020 och hävdade att de hade gemensamma intressen med kustfiskarna. Samtidigt sa de att eftersom fisket för nöjes skull omsätter mer pengar än det småskaliga kustfisket så måste nöjesfisket (sportfisket) prioriteras om det Läs mer…
Småskaliga yrkesfiskare säger att säl och fientliga myndigheter med krångliga regelverk är de stora problemen. Det är svårt att börja med nytt fiske och svårt att byta fiske, svårt för nya osv. Politiker, byråkrater och lobbyister från särintressen som sportfiske Läs mer…
Sillfisket eller kanske mer korrekt strömmingsfisket i Bottenhavet har i år varit lyckat även om PO Kustfiskarna Bottenhavet påstår att det inte varit så. 94% av kustkvoten på 1 300 ton har fiskats upp, dvs totalt cirka 1 225 ton. Läs mer…
Enligt all forskning så är sillbestånden i Östersjön och Bottenhavet inte hotade på något sätt. Beståndsstatusen är enligt Internationella Havsforskningsrådet (ICES) god och fisket är långsiktigt hållbart. Att en länsfiskekonsulent i Stockholm tycker nåt annat förändrar ingenting. Hans uppfattning är Läs mer…
Tidningen Fiskejournalen har intervjuat Fredrick Federley, centerpartistisk EU-parlamentsledamot känd för att prata först och tänka sen. Han är Sveriges ledamot i EU-parlamentets fiskeriutskott. Han säger det han tro att han måste säga. Det är förutsägbart och till stor del felaktigt. Läs mer…
Kustnära fiske längs Norrlandskusten består av siklöjefiske med trålare, strömmingsfiske med trål, strömmingsfiske med garn (skötar) samt fiske efter lax och sik med fällor eller garn. Siklöjefisket har jag tidigare redovisat liksom det pelagiska kustnära fisket efter strömming (sill). Här Läs mer…
I det demersala fisket i Sverige fördelas kvoterna med hjälp av årliga fiskemöjligheter. Dessa kan bytas, säljas och hyras ut på årsbasis. De arter som omfattas av detta system är torsk i Östersjön, torsk, kolja och havskräfta i Öresund, Kattegatt, Läs mer…
Flera fiskeriorganisationer har haft åsikter inför Havs- och vattenmyndighetens (HaV) remiss om det pelagiska fisket. De som svarat är Swedish Pelagic Federation PO (SPF), Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO), Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation (HKPO), Gävlefisk PO (GFPO) och Sveriges Yrkesfiskares Ekonomiska Läs mer…
All teknik för att bygg elektriska småfiskebåtar, båtar för kustnära fiske, finns idag. En ombyggnad av mindre fiskebåtar till eldrift och eldrivna nybyggda kustfiskebåtar skulle ge mindre klimatfarliga utsläpp, bättre miljö och sannolikt ge ökad lönsamhet. Detta enligt en norsk Läs mer…
När det gäller kusterna i Östersjön och fisket längs kusten så är det så att skarv och säl äter lika mycket fisk som fisket tar upp. Detta enligt en studie som gjorts av Stockholms universitet, SLU med flera. Professor Sture Läs mer…
Det finns två små fiskesamhällen vid var sitt lands västkust. De är både två på sitt sätt exempel på hur en lokal fiskerikultur kan stärkas och bevaras. De kan beskrivas som på många sätt mycket lika. Cirka 200 invånare, aktivt Läs mer…
Fisket med passiva redskap i Bottenhavet och Bottenviken är framföraltl ett garnfiske som bedrivs i södra Norrland och norra Uppland. I rapporten Aqua reports 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015 från SLU Aqua har laxfiske som till stor del bedrivs Läs mer…
Fisket i Öresund särskiljs i rapporten Aqua reports 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015 från SLU Aqua då det är ett fiske som delvis skiljer sig från torskfisket med passiva redskap i Östersjön då villkoren är annorlunda. Fisket regleras dock Läs mer…
Med pelagiskt fiske menas fiske på arter som lever fritt i vattnet och inte vid bottnen. I svenska vatten och svenskt fiske handlar det om fiskarter som sill, skarpsill, makrill, blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), lax, sik och siklöja. Fisket av Läs mer…
SLU Aqua har nyligen gett ut rapporten ”Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015” (Aqua reports 2018:3). Det är en kartläggning av hur det svenska fisket ser ut. Jag ska skriva om rapporten i en serie inlägg och ge kött Läs mer…
Fisket på kustkvoten på Västkusten bedrivs av ett mycket stort antal båtar. Men några få fiskar huvuddelen av kustkvoterna. Det fiske som bedrivs på kustkvoterna i Skagerak och Kattegatt är garnfiske på sill, burfiske på hummer och krabba där krabba Läs mer…
Varje gång det uppstår en kris för ett fiskbestånd så är det alltid nån okunnig journalist, forskare eller miljövän som yrar om storskaligt industrifiske. Nu gäller det torsken i Östersjön som uppges ha försvunnit från Ålands Hav. Orsaken till att Läs mer…
En stor del av de talare som ska framträda på Östersjöfiske 2020 i Simrishamn den kommande veckan är personer som pläderar för att totalt slå ut fisket i Östersjön. Framförallt de som talar under fredagen. Detta genom att de vill Läs mer…