Större kvoter för stora norska fiskebåtar

Den norska regeringen har ökat antalet basiston för de pelagiska snörpvadsbåtarna i den norska fiskeflottan. Dessutom har de antalet kvotfaktorer för torsktrålare. Basiston och kvotfaktor används för att bestämma hur stor andel av den norska kvoten på en viss fiskart som en enskild båt kan ha:

– Det vil medverke til effektivisering og sikre lønnsemd over tid for desse fartøygruppene. Teknologiske framsteg, endringar i dei årlege kvotane og kostnads- og prisutviklinga gjer dette naturleg og nødvendig, seier fiskeriminister Elisabeth Aspaker.

Kvotetaket for ringnot aukar frå 650 til 850 basistonn, og kvotetaket for torsketrål går opp frå tre til fire kvotefaktorar. Basistonn og kvotefaktor er grunnlaget for å berekne den del av den samla kvoten til gruppa som vert tildelt det enkelte fartøy. Dette inneber ein auke i kvotetaket på vel 30 prosent i begge gruppene. For ringnot har kvotetaket vore uendra sidan 1996.

– Det er frivilleg om ein vil bruke ordningane. Ingen blir pressa ut av næringa sjølv om kvotetaka aukar, og det er reiarlaga som er nærast til å vurdere lønnsemd og finansiering i verksemda. Endringane får heller ikkje noko å seie for dei andre fartøygruppene i norsk fiskeri, seier Aspaker.

Jag tycker det hela verkar vara en rimlig åtgärd i väntan på att Norge inför en modern, obyråkratisk och effektiv metod för att förvalta sitt fiske. Förslagen påverkar bara de stora fiskebåtarna. Organisationen Fiskebåt som representerar många av de stora fiskebåtarna och fiskeriredarn är nöjda med den norska regeringens förslag:

–Dette er gledeleg, seier styreleiar Tore Roaldsnes i Fiskebåt i ein kommentar.

Roaldsnes viser til at avgjerda er i samsvar med eit samrøystes vedtak på årsmøtet i Fiskebåt i februar i fjor.

– No har dei fartøyeigarane som finn det formålstenleg fått høve til å auke kvotegrunnlaget sitt, seier Roaldsnes. Han legg til at strukturering ikkje er noko mål i seg sjølv, men eit nødvendig verkemiddel for å oppnå tilfredsstillande lønsemd.

–Fiskebåt arbeider kontinuerleg for gode rammevilkår som reduserer behovet for strukturering. Gode strukturordningar er likevel nødvendig for å kunne fornye flåten og delta i kampen om den beste arbeidskrafta. Det ligg dessutan ein miljøgevinst her, i form av reduserte utslepp, understrekar Roaldsnes.

En annan organisation,  Pelagisk Forening, som organiserar andra större fiskbåtar och fiskeriredare, dock enbart inom det pelagiska fisket är inte lika nöjda:

Pelagisk Forening finner det overraskende at Aspaker overkjører støtteparti og flertallet av høringsinstansene. Dette er første steg fra kysteid til børseid fiskerflåte.

Inte heller den norska fiskeritidningen Fiskeribladet Fiskaren är nöjd, trots att de brukar uttrycka stöd för en ändrad norsk fiskeriförvaltning:

Etter vår mening tilsier ikke den økonomiske situasjonen i næringen behov for en endret politikk. Flåten gjør det svært godt, og det er få skyer på himmelen. Råstoffprisen er gode og bunkersprisen er lav. Og med fortsatt lave oljepriser vil rederiene gjøre god butikk. Vi tror også økningen vil fører til endrede konkurransebetingelser for de minste.

Vi frykter dessuten at vedtaket vil få store konsekvenser for mange arbeidsplasser på kysten. En økning fra 650 tonn til 850 basistonn vil gi 29 færre båter. I dag er det 79 ringnotbåter. I praksis utgjør dette mange hundre arbeidsplasser. Den økonomiske situasjonen til noen få redere er ikke så prekær at det forsvarer kutt i gode og sikre arbeidsplasser.

[…]

Vi synes derfor konklusjonen til Elisabeth Aspaker & Co på ingen måte er et vedtak for å gjøre en samlet sjømatnæringen mer lønnsom. Det eneste hun gjør er å gjøre noen få redere enda rikere. Det er alt annet enn samfunnsøkonomisk bra for hele det norske samfunn.

Det är klart att det leder till färre arbetsplatser om båtar försvinner. Men så är det nu fisket. Det krävs färre och färre båtar för att fiska samma mängd fisk. Den utvecklingen har pågått i över 100 år. Den kan inte stoppas med byråkrati och stela regler. Inte heller genom vägran att förändra. Fiskebåt menar dessutom att Fiskeribladet Fiskaren inta kan räkna och hävdar att det bara innebär en minskning med 15 båtar.

Knester

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Basiston, Kvotefaktor, Pelagisk Forening, Fiskeribladet Fiskaren, Fiskeriförvaltning, Elisabeth Aspaker, Fiskebåt, Tore Roaldsnes, Pelagiskt fiske, Ringnot, Snörpvad, Ringnotsbåtar, Snörpvadsbåtar, Torskfiske, Torsktrålare, Norge