Lättare att byta fisketillståndshavare?

Ett förslag från Havs- och vattenmyndigheten går ut på att införa större möjligheter att byta tillståndshavare för särskilda tillstånd för fiske efter torsk i Östersjön, fiske inom effortregleringen i Skagerak, Kattegatt och Nordsjön, fiske efter havskräfta med bottentrål försedd med art-sorterande rist samt för fiske efter nordhavsräka. Förslaget har lämnats ut på remiss.

Byte av tillståndshavare behöver kunna ske enklare, bland annat eftersom dagens regelverk har lett till att passiva tillståndshavare har uppstått inom svensk fiskerinäring. Passiva tillståndshavare inom fisket innebär i praktiken att en person som inte längre är engagerad i fisket innehar ett särskilt tillstånd och är fiskelicenshavare, medan det egentligen är någon annan som nyttjar tillståndet genom att vara befälhavare ombord på fiskefartyget och i flera fall även ägare av det. Det förekommer i flera fall som jag känner till i räkfisket och sannolikt också i annat fiske som kräver tillstånd i Sverige.

Den svenska fiskerinäringen är även i starkt behov av föryngring men eftersom en fiskare i de flesta fall måste stå i ett förhållande till en passiv tillståndshavare, för att få tillgång till ett särskilt tillstånd, hindrar det yngre personer från att införskaffa sig ett fiskefartyg och börja fiska. Föreliggande förslag innebär också en regelförenkling för svenska fiskeföretag.

Byte av tillståndshavare kommer endast att möjliggöras för de särskilda tillstånden för fiske efter torsk i Östersjön, för fiske inom effortregleringen i Skagerak, Kattegatt och Nordsjön samt för fiske efter havskräfta med bottentrål försedd med artsorterande rist under förutsättning att minst motsvarande kapacitet, mätt i kilowatt, förs ut ur fisket. Detta kommer troligen att innebär en viss minskning av fiskeflottan i de av förslaget berörda fiskena. Vad gäller särskilt tillstånd för fiske efter nordhavsräka föreslås att byte av tillståndshavare endast ska kunna ske inom ett räkfiskeföretag genom generationsskifte eller med ägarkontinuitet i minst tre år i fiskefartyget.

Begränsningen för byta av tillstånd inom räkfisket ser jag som helt onödig. Passiva tillståndsinnehavare förekommer i flera fall i räkfisket och just detta fiske är i behövs av de största förändringarna. I flera av de fall där det idag förekommer passiva tillståndsinnehvarae kommer regelbegränsningen att förhindra förändring av tillståndsinnehavare. Räkfisketillstånd och alla andra tillstånd i fisket bör kunna bytas fritt och också kunnas sälja och köpas inom de begränsningar som behövs för att förhindra en alltför stor ägarkoncentration och samtidigt också förhindra en alltför stor fiskeflotta.

Idag finns det ingen begränsning vad gäller antalet särskilda tillstånd per typ som en tillståndshavare får inneha. För att förhindra att en fiskelicenshavare införskaffar sig flertalet särskilda tillstånd av de ovan nämnda, föreslås en begränsning av att en fiskelicenshavare maximalt får inneha två sådana särskilda tillstånd per typ. Detta kan tänkas vara en rimlig begränsning men det är de inte. I själva verket  förhindrar en sådan begränsning den nödvändiga strukturering som är nödvändig inom framförallt räkfisket där mer än hälften av båtarna på över 12 meter måste bort för att den överkapacitet och överetablering som finns inom fisket ska försvinna.. Det är dock samtidigt nödvändigt med nån typ av regler mot alltför stor ägarkoncentration inom de fisken som berörs av förslagen.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Havs och vattenmyndigheten, Fisketillstånd, Särskilda tillstånd, Fiske, Demersalt fiske, Räkfiske, Kräftfiske, Torskfiske, Skagerak, Kattegatt, Östersjön