Svag och initiativlös myndighet gör ingen fisk eller fiskare glad

Den myndighet som har ansvar för fisket i Sverige är en svag myndighet, Havs- och vattenmyndigheten, som räddhågset undviker att ta beslut och initiativ på fiskeriområdet. Myndigheten och ansvariga personer på myndigheten stoppar huvudet i sanden, förhåller sig mycket passiva till olika problem och försöker inte ens lösa aktuella problem som de olagliga utkasten i räkfisket eller de alltför låga kvoterna på torsk i Västerhavet osv.

Detta innebär att problem som finns inom det svenska fisket som överkapacitet inom räk-, kräft- och fiskfiske, användning av olagliga metoder som uppgradering som en följd av det och dålig lönsamhet, inte åtgärdas. Havs- och vattenmyndigheten lägger inte ens några förslag om hur problemen ska lösas, trots att detta ingår i deras arbetsuppgifter. Inte heller åtalas uppenbara och bevisade lagbrytare som de 5 fiskebåtar som förra året landade räkor utan att ens ha tillstånd för räkfiske. Det är ett uppenbart och redan bevisat brott som myndigheten bara ser genom fingrarna med.

En enda fiskare har åtalats för olaglig uppgradering av fångsten inom räkfisket, trots att alla vet att det pågår vilket till och med fiskare medgav i ett radioprogram som sändes igår. Dessutom ser det ut som om rättegången mot den ende åtalade fiskaren drar ut på tiden och kanske helt rinner ut i sanden.

Havs- och vattenmyndighetens passiva hållning är inte bra för det svenska fisket. Visserligen producerar de undersökningar som visar hur läget är, men de vidtar inte de åtgärder som behövs för att åtgärda de problem som olika undersökningar faktiskt påvisar. Det gäller oavsett om det handlar om överkapacitet inom fisket (för många fiskare, tillståndsinnehavare och båtar inom räkfisket exempelvis), passiva tillståndsinnehavare (den som fiskar har inget tillstånd utan tillståndet innehas av någon som inte längre fiskar), sälskador (bristen på möjlighet att jaga säl), kvoters storlekar (exempelvis den alltför begränsade torskkvoten i Västerhavet), oegentligheter inom fritidsfisket på hummer (hummer kanske borde reserveras för yrkesfiskare).

Passiviteten leder till att yrkesfiskets förtroende för myndigheten minskar och det bidrar till att allmänhetens förtroende för yrkesfiskare och det svenska fisket förblir låg. Havs- och vattenmyndigheten medverkar på så sätt genom sin passivitet till att fisket får dåligt rykte och att en massa fördomar och rykten utan sanning sprids om svenskt yrkesfiske.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Fiske, Räkfiske, Havs- och vattenmyndigheten, Passivitet, Yrkesfiske, Yrkesfisket, Överkapacitet, Sälskador