Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har föreslagit förändringar när det gäller kontroller av fisket och provtagning. Detta då det finns stora problem för kontrollanter/provtagare att följa med ombord. De personer detta handlar om är formellt inte kontrollanter, utan det handlar om provtagning för vetenskapliga ändamål som utförs av SLU Aqua. Dvs, det handlar om forskare. De flesta skeppare på båtar som fiskar med trål utan rist i Skagerak eller efter torsk med bottentrål i Östersjön vill inte ha med dem ombord:
Sverige har problem med att leverera fullständiga data från ombordprovtagningen eftersom många befälhavare på fartyg avvisar eller undviker provtagning. Dessa problem har funnits sedan datainsamlingen startade men har ökat på senare år. Under åren 2013 och 2014 deltog knappt en tredjedel av de tillfrågade befälhavarna i provtagningen och under de tre första kvartalen 2015 deltog endast två befälhavare på trålare i Östersjön.
Problemen har under flera år varit störst i fisken med bottentrål utan rist i Skagerrak. Under 2015 har dock trålfisket efter torsk i Östersjön varit det fiske där det varit svårast att få tillträde för ombordprovtagning, möjligtvis som en konsekvens av implementeringen av landningsskyldigheten. Det bör framhållas att problemen i första hand gäller den ombordprovtagning inom DCF som har till syfte att skatta hur mycket fisk som kastas i svenskt kommersiellt fiske. Inom andra typer av provtagningar ombord, till exempel vid utveckling av fiskeredskap eller inom forskningsprojekt, finns exempel på gott samarbetsklimat mellan forskning och fiske. I dagsläget sker ingen ombordprovtagning inom DCF inom svenskt pelagiskt fiske. Företrädare för detta fiske betonar att det inte finns några hinder för samarbete om en sådan provtagning blir aktuell.
I de nämnda fiskena med problem finns det stora utkast av oönskade fångster för vilka fiskebåten/yrkesfiskarna inte har kvot, på grund av att vissa fiskarter ger dålig betalt och att vissa delar av fångsten är av dålig kvalitet eller har fel storlek. Till stor del beror problemen med provtagningen på att reglerna för utkastförbud/landningsskyldighet inte fungerar ihop med nuvarande kvotsystem och kvotstorlekar. Yrkesfiskare riskerar att alltid göra fel på grund av ett oflexibelt regelverk och förvaltningssystem ihop med för små kvoter och för många fiskebåtar. När en fiskare redan på förhand vet att det inte går att fiska lagligt är det självklart att de inte vill ha med några utomstående ombord, oavsett deras formella uppdrag.
De förslag HaV tagit fram kommer dock inte att lösa dessa problem som i och med införandet av landningskyldighet (utkastförbud) i Västerhavet dessutom kommer att bli större så länge nuvarande små kvoter, oflexibla förvaltningssystem och överetablering av fiskebåtar kvarstår.
Att ge ersättning till de som tar med vetenskapliga provtagare/forskare är naturligtvis en åtgärd som skulle kunna underlätta, men så länge det är ekonomiskt vettigt att slänga fisk överbord för att fånga mer fisk av arter som det finns kvot för eller av en kvalitet och storlek som går att sälja så kommer utkasten att fortsätta. Ersättningen för att ta med dessa forskare kan knappast kompensera för detta med den nivå på ersättningarna som föreslås. Att göra kaptenen ombord på fiskebåten ansvarig för provtagarna har sannolikt ingen som helt effekt i sig. Utan det enda som nog kanske skulle ha en effekt är om en båt/fiskare kan förlora sitt tillstånd eller sin fiskelicens om denne vägrar ta med dem ombord. Det föreslår också HaV.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Fiskerikontrollanter, Fiskekontroll, Provtagning, Ombordprovtagning, Havs- och vattenmyndigheten, HaV, Fiskeriförvaltning, Landningsskyldighet, Utkastförbud, Kvoter, Fiskerättigheter, Demersalt fiske, Torskfiske, Fiskfiske, Östersjön, Skagerak, Kattegatt
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Hej Anders!
Detta handlar inte om kontrollanter utan om vetenskapliga observatörer från SLU som inte har kontrollmandat- eller funktion alls. Alla EU-länder har sådana observatörer. Fångster (inkl ev utkast) är helt centrala för de beståndsbedömningar vi gör inom ramen för ICES-samarbetet. Om vi inte har tillgång till båtarna för ombordprovtagning blir beståndsbedömningarna sämre och därmed kvotförslagen felaktiga (och ofta mer försiktiga pga osäkerhet). Alltså en ond cirkel som behöver brytas och som kan skapa trovärdighet för både forskning och fiske.
Jag ska ändra lite då jag redan var medveten om det du säger (kustbevakningen sköter ju den egentliga fiskerikontrollen), men fiskare uppfattar det sannolikt som kontroll. De blir kontrollerade. Upptäcks olagliga utkast, vilket förekommer, så finns det på papper och det ökar sannolikheten för att det ska rapporteras till andra myndigheter. Ingen tror nåt annat. Det är ju därför Peter Olsson trycker på det med att det ska vara konfidentiellt. Det är av samma anledning som inte en jag skulle få följa med de flesta båtar (förutom de pelagiska då).
Enskilda båtar är helt anonymiserade i databasen och vidare rapportering så det är redan omhändertaget!
Uppenbarligen litar inte folk på det. För då hade ni fått följa med. Ni som personer vet ju dessutom vilka båtar det handlar om.
Anders_S
Det fattar jag väl men vad göra då..
Jag tror förslaget om sanktioner är bra. Men det här är ett långsiktigt arbete. Jag tror det kommer att fungera den dag det blir överförbara fiskerättigheter i allt svenskt fiske, färre fiskebåtar i ett antal som anpassats till fiskemöjligheterna, högre kvoter som kompenserar för bifångsterna och gör det lättare att fiska lagligt och lönsamt samt enklare regler. dag skulle det sannolikt inte vara något som helst problem att få det att fungera i det pelagiska fisket.