I Bohuslän ökar befolkningen kraftigt under sommaren på grund av fritidsboende, fritidsbåtar, turism och rekreation. Den unika havsmiljön är en viktig källa för marin föda, den har en stor dragningskraft för besökande och boende och är därmed en viktig inkomstkälla och arbetsmarknad för regionen. Samtidigt påverkas skärgården och havsmiljön på negativa sätt av att vi använder den.
I ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs universitet, Länsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Transportstyrelsen, Umeå Universitet, Västra Götalandsregionen och flera kustkommuner deltar, ska det undersökas hur fritidsbåtarnas giftiga avgasutsläpp direkt i vattnet påverkar havsmiljön.
– Bland annat undersöker vi hur blåmusslor och ostron tar upp föroreningarna. Genom att kombinera projektgruppens unika kompetenser kan vi på så sätt stärka arbetet med ett hållbart nyttjande av havsmiljön så att olika näringar ska kunna samexistera, säger Kjell Nordberg, projektledare och professor vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs Universitet.
Sannäsfjorden är en liten skyddad äkta tröskelfjord strax norr om Grebbestad med begränsat vattenutbyte där det i stort sett saknas utsläpp från industri, biltrafik och stadsmiljö. Den största föroreningskällan i fjorden är fritidsbåtarna. Fjorden utgör därför ett naturligt laboratrium för att kunna studera föroreningseffekter från just fritidsbåtar. Forskare har också redan tidigare upptäckt en tydlig koppling mellan fritidsbåtarnas antal längs fjordsträckningen och de föroreningar som kommer från båtavgaser och hamnar i bottensedimenten.
I juni, innan båtsäsongen tagit fart, sattes burar med ostron och blåmusslor ut längs Sannäsfjorden och i Grebbestad, på sammanlagt 14 platser. På några av dessa platser eller mätstationer finns också instrument som registrerar vattenströmmar, temperatur, salthalt och syrgas. Grebbestad är beläget bara 7 kilometer från Sannäs och är utsatt för ett betydligt mer föroreningar från både båtar, biltrafik, asfalterade ytor, oljespill med mera.
De ämnen forskarna har specialiserat sig på är de så kallade polycykliska aromatiska kolvätena (PAH), vilka är mycket giftiga och några av dem är dessutom starkt cancerframkallade.
– Umeå universitets roll i projektet är att bidra med kemiska kunskaper om PAHer såsom bildning och spridning samt att göra analyserna av PAH i musslor, ostron och sediment på vårt miljökemiska laboratorium. Naturligtvis ska vi också utvärdera data som vi erhåller från analyserna, säger Lisa Lundin, förste forskningsingenjör på Kemiska institutionen vid Umeå universitet.
– Genom att koncentrera oss på ett litet område med en tydlig signal från just fritidsbåtar hoppas vi kunna använda denna signal för att dechiffrera de betydligt mer brusiga signalerna från mer urbana och industrialiserade områden och större hamnar. Här utnyttjar vi Grebbestad som försöksområde. Vi använder alltså Sannäs och Grebbestad som modellområde för att få ny unik kunskap och skapa verktyg som sedan är användbara för hela Sverige och Skandinavien, säger Kjell Nordberg vidare.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Fritidsbåtar, Gifter, Giftiga utsläpp, PAH, Miljö, Kjell Nordberg, Lisa Lundin, Havs- och vattenmyndigheten, HaV, Göteborgs Universitet, Umeå Universitet, Grebbestad, Sannäs, Sannäsfjorden
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.