Fiskefria områden – meningslös samhällsekonomisk utvärdering

Det har vid sidan av den biologiska utvärderingen av fiskefria områden också gjorts en samhällsekonomisk utvärdering. Efter en genomläsning kan jag konstatera att det handlar om en enda kolossal gissning med 100-tals för att inte säga 1000-tals felkällor. Det gör att värdet av utvärderingen egentligen är noll. Den kommer fram till att det samhällsekonomiska värdet av alla fiske är tveksamt utom när det gäller södra Kattegatt och troligen också Storjungfrun/Kalvhararna i Bottenhavet. Men eftersom det hela handlar om en mängd gissningar, antaganden, påhitt och teorier så vet vi faktiskt inte om något av det utvärderings äger är sant. Det är en mycket tveksam rapport och utvärdering.

Dessutom jämför den läget när det fiskefria området infördes kring 2010 med dagens läge. I fallet Havsstensfjorden och 8-fjordar är det ju befängt. Fisken i området försvann långt innan dess liksom fisket och analysen blir därmed mycket begränsad. Historiskt har dessutom sillfisket (sill och skarpsill) varit det viktigaste fisket under långa perioder och det är också borta idag. En analys som inte tar hänsyn till detta fiske är meningslös och faktiskt utan värde.

Det finns mängder av andra invändningar som också kan göras. En analys av fisket i södra Kattegatt som bara tar upp torsken är också meningslös då de stora värdena som eventuellt förlorats finns i fisket av havskräfta. Skulle dessa också beräknas kanske gissningarna inte skulle ge ett så positivt resultat som utvärderingens gissningar ger idag. Det finns inte heller fog för den ekonomiska utvärderingens antagande om att det är fiskeförbudet som lett till ökade torskbestånd. Som helhet är den samhällsekonomiska analysen av södra Kattegatts fiskefria område därför egentligen meningslös.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Analys, Utvärdering, Ekonomi, Samhällsekonomi, Fiskefria områden, Trålfiskeförbud, 8-fjordar, Havsstensfjorden, Fiske, Kattegatt, Skagerak, Bottenhavet, Samhälle