Fiskefria områden – rapport från SLU Aqua med begränsat värde

Ekologiska effekter av fiskefria områden i Sveriges kust- och havsområdenSLU Aqua har undersökt effekterna av fiskeförbud i 5 områden i Sverige. De menar att det fungerar. Men det finns allvarliga problem med rapporten och forskningen och deras slutsatser i två fall är klart tveksamma. Låt oss börja med Kattegatt där det finns ett stort fiskefritt område i södra Kattegatt. Syftet med detta område är att skydda lekande torsk. Studien från SLU konstaterar att torskförekomsten i området ökat. Så långt är det bra.

Torskförekomsten har dock ökat i hela Kattegatt och Skagerak, kanske ännu mer i Skagerak och norra Kattegatt än längre söderut. I Skagerak och norra Kattegatt finns inga större fiskefria områden ute till havs. När yrkesfisket klagar på detta och vill ha större torskkvoter hävdar forskarna att det handlar om nordsjötorsk (leker i Nordsjön) och inte lokalt lekande torsk. Vad är det som säger att det inte är förekomsten av nordsjötorsk som ökat också i Kattegatt och inte lokalt lekande torsk.  Om det är så har ju det fiskefria området inte haft någon som helst effekt. Om det är omvänt, att det handlar om lokalt lekande fiske, varför kan det då inte vara lokalt lekande fisk också i norra Kattegatt och Skagerak? Påståendet i rapporten om att stängningen varit effektiv vad det gäller torsken är därför inte korrekt och forskarna på SLU Aqua påstår saker de faktiskt inte har belägg för. Det är oseriöst av så välrenommerade forskare som Ulf Bergström, Mattias Sköld, Håkan Wennhage och Andreas Wikström.

Den nuvarande forskningen tar ingen hänsyn till nordsjötorsken och det går därför inte att säga att det fiskefria området varit effektivt eller inte när det gäller torskbeståndets storlek. Men sådana uppgifter är på väg och först när de redovisats går det att veta om stängningen av södra Kattegatt varit effektiv eller inte. Det troliga är väl att det haft en viss effekt.

När det gäller skador på bottnarnas fauna har forskarna från SLU Aqua inte funnit några förändringar eller förbättringar i det fiskefria området, men de har kunnat konstatera att bottentrålning minskar den biologiska mångfalden och förändrar bottenfaunan.

I fjordområdet innanför och runt Orust, kallat 8-fjordarområdet, finns det ett par totala fiskeförbudsområden och det råder trålfiskeförbud. Detta för att skydda lokala lekbestånd av torsk, piggvar och rödspätta. Trålfiske har inte bedrivits i området sen början på 1990-talet men fram till 2003 var yrkesfiske med snörpvad tillåtet. 2008 begränsades också möjligheterna att fiska med passiva redskap. Skarpsillsfiske med snörpvad har historiskt varit det viktigaste fisket i området. Kring år 2000 upphörde allt riktat yrkesfiske på torsk som fram till dess varit det näst viktigaste yrkesfisket i området. Det fanns helt enkelt inte tillräckligt med torsk för att fisket skulle löna sig. År 2010 infördes de två fiskefria områdena i Havstensfjorden.

Fiskbestånden har i jämförelse med situationen kring 2010 inte förbättrats i 8-fjordarområdet men det finns lokala lekbestånd av torsk, piggvar och rödspätta. En orsak till detta tror forskarna är att bestånden är så små att det tar mycket lång tid innan de kan återhämta sig. Norska försök på Skagerakkusten har dock gett mätbara resultat av fiskefria områden för ett utarmat torskbestånd över en kort tidsperiod (4 år) i ett litet skyddat kustområde. Det bör tyda på att det är något annat än tidigare överfiske och mycket små bestånd som gör att bestånden i 8-fjordarområdet inte återhämtar sig.

Därför ska forskare nu undersöka den effekt som säl- och skarvpredation har på bestånden i området. Skarv och sälpopulationen har växt till sig kraftigt sen 2010 i 8-fjordar-området som förr inte hade någon säl- eller skarv alls. Studier i Blekinge och Danmark har visat att skarv kan äta så mycket fisk i avgränsade områden att populationstillväxten för fisken helt upphör. Också säl kan kraftigt påverka fiskbeståndens storlek. Mycket tyder också på att torsk- och plattfiskar är viktig föd för både säl och skarv i 8-fjordarområdet men om det påverkar fiskbestånden i området går inte att säga.

Även när det gäller Havstenssfjorden och 8-fjordar tycker jag forskarna från SLU Aqua är oförsiktiga när de slå fast att det främst är beståndens mycket dåliga kondition som gör att inga återhämtningstendenser syns. Analyserna av predation (från främst säl- och skarv) och milföfaktorer (ålgräsförekomst, övergödning, båttrafik och annat) är mycket begränsade och utan sån kunskap kan någon slutsats om vad som är orsaken till att bestånden inte återhämtar sig dras. Forskarna låter som jag ser det förutfattade meningar och fördomar styra sin slutsatser. Det är ovetenskapligt och oproffessionellt.

De andra tre områden som forskarna studerat ska jag återkomma till. Ett av dessa har en omfattande skarvpredation så det har viss likheter med 8-fjordarområdet även om det handlar om helt andra fiskarter.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements