Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har gjort en utvärdering av fiskefria områden som tar sin utgångspunkt i en biologiska utvärdering som gjorts av SLU Aqua och den samhällsekonomiska utvärdering som gjorts av Centre for Environmental and Resource Economics (CERE). CERE drivs av SLU Aqua och Umeå Universitet. Båda värderingarna är på olika grunder tveksamma. Främst gäller det den samhällsekonomiska analysen som egentligen bara är en ren gissningslek, men även den biologiska där forskarna drar slutsatser utifrån vad det förväntar sig att miljöopinion och beställare kan tänkas vilja ha för resultat.
Trots dessa svagheter i de olika utvärderingarna väljer HaV i sin rapport ändå att dra långtgående slutsatser av de två utvärderingarna/analyserna.
Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har på uppdrag av HaV följt upp de biologiska effekterna av de fiskefria områdena sedan de inrättades. Den biologiska utvärderingen visar enligt HaV att det i fyra av fem områden går att se en positiv utveckling med fler eller större fiskar och kräftdjur.
– I Havstensfjorden går det däremot ännu inte att se några positiva effekter på det lokala torskbeståndet. Det kan bero på att det behövs längre tid för återhämtning när bestånden är så låga eller att ytterligare åtgärder krävs, säger Ulrika Gunnartz, utredare på enheten för fiskereglering på HaV, i ett pressmeddelande.
Den biologiska utvärderingen visar att fiskefria områden kan vara viktiga för förvaltning i synnerhet av blandfisken och fiske på lokala kustbestånd, samt för att motverka negativa effekter på ekosystemen av fiske. Fiskefria områden kan också ge vidare kunskap om hur fiske påverkar ekosystemen genom att fungera som referensområden.
Jag tror att lite mer försiktighet hade varit av godo, framförallt när det gäller södra Kattegatt men även till viss del när det gäller Havstensfjorden. Skarpsillfisket med ljus har aldrig någonsin varit stort i det på olika sätt fredade området vilket rapporten försöker ge sken av. Däremot i Hakefjorden, Älgöfjorden och utanför Marstrand. Skarpsillsfisket var dessutom mycket mer omfattande innan lysfisket startade på 1960-talet.
Det är klart att fiskefria områden kan leda till en snabb återhämtning av fiskbestånd som HaV skriver i sin rapport. Detta gäller dock sannolikt bara om åtgärderna sätts in vid en tidpunkt innan bestånden minskat alltför kraftigt. Den biologiska utvärderingen förefaller ganska klar på denna punkt och menar att alla områden utom Havstensfjorden uppvisat en sådan utveckling. Deras slutsatser som södra Kattegatt kan dock ifrågasättas, men för de andra tre undersökta områdena, Gålö i Stockholm skärgård, hummerreven vid Vinga och Storjungfrun/Kalvhararna i Bottenhavet är effekterna tydlig.
I den samhällsekonomiska gissningsleken konstateras att de samhällsekonomiska effekterna är marginella, obefintliga eller negativa förutom vad det gäller södra Kattegatt. Men dessa slutsater kan ifrågasättas då det handlar om gissningar, uppskattningar, påhitt och antaganden i flera led och som dessutom inte tar hänsyn till allt.
HaV drar bland annat slutsatsen att fiskefria områden ibland kan öka värden som kanske inte alltid är knutna till det huvudsakliga eller ursprungliga syftet. Dessutom kan det i vissa fall finnas flera andra typer av påverkan som kan spela en avgörande roll i att uppnå syftena med det fiskefria området.
– Vi ser också att lokalt engagemang och kunskap är viktigt i förvaltningen av fiskefria områden. Det bidrar till att utveckla och anpassa förvaltningen samt bygga förståelse och acceptans, säger Ulrika Gunnartz.
Fiskefria områden kan vara ett bra kompletterande verktyg när det gäller fiskeriförvaltning menar HaV och det verkar vara en rimlig slutsats. Men effekterna och betydelsen ska inte överdrivas och det är enligt myndigheten också svårt att dra generella slutsater från de 5 fiskefria områdena då utgångspunkterna och målen varit väldigt olika. Dessutom konstaterar HaV också att den samhällsekonomiska analysen är av begränsat värde då inga data samlats in på ett konsekvent och vetenskapligt sätt.
Enligt HaV är det också så att fiskefria områden främst bör inrättas i fall då annan reglering, som möjliggör visst fiske, bedöms vara otillräcklig.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Centre for Environmental and Resource Economics, CERE, SLU Aqua, Havs- och vattenmyndigheten, Umeå Universitet, Fiskefria områden, HaV, Ulrika Gunnartz, Havstensfjorden, Gålö, Vinga, Kattegatt, Skagerak, Bottenhavet, Fiske, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.