Det pelagiska systemet är en succé

En sammanfattning av det möte om det pelagiska systemet som jag idag varit på är väldigt enkel att göra. Det pelagiska systemet har varit en succé. Alla målsättningar för systemet som sattes upp innan det införds av uppnåtts. Detta utan att det kustnära fisket eller det demersala fisket drabbats av försämringar. Antalet pelagiska båtar har minskat med hälften, fisket har blivit lönsamt och såväl mer miljövänligt som mer klimatvänligt.

Det pelagiska systemet är helt enkelt en succé. Det var alla utom ett fåtal av de närvarande på ett seminarium i riksdagen om det pelagiska systemet med individuella överförbara fiskerättigheter (TFC eller ITQ). Mötet hölls med anledning av att riksdagens miljö- och jordbruksutskott utvärderat det pelagiska systemet. Deras slutsats är precis densamma som den som Havs- och vattenmyndigheten presenterade i sin egen utvärdering.

Thomas Ahlström från Swedish Pelagic Federation PO (SPF) menade att det pelagiska systemet varit mycket framgångsrikt och skapat lönsamma företag osv. Han kollega Anton Paulrud fyllde i med att det nya systemet inneburit kraftiga löneökningar, bättre arbetsmiljö, nya båtar med mera vilket lockat ungdomar och inneburit en föryngring av yrkesfiskarkåren. Bengt Gunnarsson från Fiskbranschens Riksförbund (FR) menade att förhållandena i fiskberedningsindustrin blivit mycket bättre. genom långsiktiga kontrakt med yrkesfiskare garanteras ett jämnt flöde av fisk till fabrikerna vars drift därför kan vara jämnare, effektiv och lönsammare. Peter Olsson från Sveriges Fiskares PO (SFPO) menade att systemet inte hade blivit bra om det inte hade funnits kustkvoter. Dessutom påpekade han att kustfisket fått mer än det de från början begärde.

Havs- och vattenmyndighetens Patrik Persson var mycket nöjd med det pelagiska systemet då det uppfyllde alla målsättningar som satts upp innan systemets genomförande. Han påpekade också att kustkvoterna sällan tar slut och att problemet ofta överdrivs. SFPO:s Peter Olsson påpekade att det var ett problem varje gång ett fiske på kustkvoten stoppades. Även små stopp innebär kännbara ekonomiska bekymmer för många småskaliga yrkesfiskare. Samtliga som berörde frågan om kustkvoter omtalade dock att det alltid löste sig, bland annat med hjälp av de stor pelagiska båtarna i det pelagiska systemet som ofta överlämnar kvot till kustfiskarna i krislägen.

De enda som inte var helt nöjda på seminariet var ett par av de som talade, Filippa Säwe och Johan Hultman från Lunds universitet och Inger Melander från WWF samt dessutom socialdemokraten och tidigare riksdagsmannen Jan-Olof Larsson. Säwe och Hultman hade en mer generell kritik som gick ut på att systemet sannolikt fungerar väl i sig men att det inte vid genomförandet tagits hänsyn till alla sociala och kulturella aspekter. De ifrågasatte också det vettiga i att lösa miljöproblem med ekonomiska metoder liksom svårigheterna att mäta sociala effekter av ett system. De menade också att det inte var självklart att dessa ekonomiska metoder alltid måste användas. En iofs helt riktig inställning rent generellt, men specifikt när det gäller fisket finns det ingen annan fungerande metod att minska överkapacitet inom fisket än individuella överförbara fiskerättigheter (TFC).

Därför är det nog så att den enda framkomliga vägen på sikt är att införa TFC även i det demersala fisket. Det är enda kända sättet som fungerar. Dessutom har det pelagiska systemet i Sverige visat att ett sådant system kan genomföras utan negativa konsekvenser för det småskaliga kustnära fisket. Samma gäller förstås inom det demersala fisket.

Inger Melander uppehöll sig vid vikten av att fiskeriförvaltning tar hänsyn till hela det ekologiska systemet. Så är det inte idag, där har hon förstås rätt, men det pelagiska fisket är det mest miljövänliga och klimatvänliga fisket som finns i Sverige varför förutsättningarna för detta fiske för att kunna hanteras på ett ekosystembaserat är bra mycket bättre än för annat fiske. Det pelagiska fisket påverkar inte bottnarna och bifångsterna är mycket små. Det handlar med andra ord främst om att ta hänsyn till de djur som äter och de djur, växter etc som äts av den pelagiska fisken när fiskeriförvaltningen ska anpassas till ekosystembaserad förvaltning. För annat fiske är det besvärligare, där ska hänsyn tas till många fler faktorer.

Jan-Olof Larsson till slut. Han hade två invändningar mot de beskrivningar av succén som gavs av Bengt Gunnarsson från Fiskbranschens Riksförbund (FR) och Thomas Ahlström från Swedish Pelagic Federation PO (SPF) på två punkter. Han menade att det demersala fisket påverkats hårt av det tillskott på kapital som följt av att många sålt sina båtar och fiskerättigheter i det pelagiska fisket samt att det visst fanns utländskt ägande. Thomas Ahlström höll med att det kunde funnits en sådan effekt precis i början, men att den främst berörde fiske på kustkvoterna och det småskaliga fisket. När det gälle utländskt ägande är emellertid den gode Larsson helt ute och cyklar. det finns inget sånt i det pelagiska fisket.  Det som finns är svenska fiskeriföretag/yrkesfiskarfamiljer som äger företag, fiskebåtar och fiskerättigheter i Danmark och som också äger båtar och fiskerättigheter i Sverige. Men inga utländska företag äger nån pelagisk fiskebåt elelr några fiskerättigheter i Sverige.

I jämförelse med det seminarium som ägde rum i riksdagen igår och som handlade om ekosystembaserad fiskeriförvaltning, småskaligt kustnära fiske och bottentrålning så var det betydligt fler yrkesfiskare och före detta yrkesfiskare på det möte jag var på idag. Inte minst i panelen. Branschen var i hög grad närvarande. Det var också fler politiker, denna gång från samtliga partier (men dock bara en vänsterpartist, Jens Holm, som är ordförande i miljö- och jordbruksutskottet. Han har själv i korthet kommenterat utvärderingen på sin blogg.

Johan Wagnström från Länsstyrelsen i Skåne sammanfattade det hela på ett kort och kärnfullt. Det är uppenbart att det pelagiska systemet kommer att leva kvar efter 2019. Det finns helt enkelt inget alternativ. Den som tror att det finns möjligheter att ändra på detta.

Jag har själv redan tidigare skrivit kommentarer på vissa aspekter av uppföljningen:

• Regional fördelning och ägarkoncentration i det pelagiska fisket
• Vad hände med de som lämnade det pelagiska svenska fisket?
• Myterna om nya fiskare och nyrekrytering
• Hur är det med den pelagiska kustkvoten?
• Pelagiskt och demersalt fiske – olika världar?

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Miljö- och jordbruksutskottet, Patrik Persson, HaV, Havs- och vattenmyndigheten, Filippa Säwe, Inger Melander, WWF, Jens Holm, Johan Hultman, Fiskbranschens Riksförbund, Peter Olsson, SFPO, Bengt Gunnarsson, SPF, Swedish Pelagic Federation PO, TFC, ITQ, Thomas Ahlström, Pelagiskt fiske, Fiske, Partier, Politik