Läppfiskar är bättre än gifter

De medel som används för att bekämpa laxlus i laxodlingar är giftiga och har ibland också negativa konsekvenser för lokala bestånd av små kräftdjur. För att komma bort från gifterna började därför norska laxodlingar med biologisk bekämpning. För detta används Läs mer…

Advertisements

Håkäring – Sveriges näst största haj

Håkäring är en haj som finns på den svenska Västkusten. Det är Sveriges näst största haj, störst är brugden. Håkäringen kan bli uppemot 7 meter lång, men medellängden är omkring 3,5 meter. Växer troligtvis mycket långsamt och blir förmodligen mycket gamla, kanske uppemot Läs mer…

En svensk haj – håbrand

Håbrand är en haj som finns i svenska vatten. Den är numera så ovanlig att allt yrkesfiske av håbrand är förbjudet, i Sverige såväl som på andra håll. Håbrand lever i norra och södra Atlanten, samt i södra Stilla havet. Läs mer…

Späckhuggare vid Marstrand och grindval i Kungshamn

Valar blir en allt vanligare syn i svenska vatten. Delfiner och tumlare syns regelbundet medan grindval och späckhuggare numera syns varje sommar. Späckhuggare faktisk även under andra årstider. Andra valar som knölval syns ibland. Igår sågs späckhuggare vid Marstrand och grindval i Kungshamn. Späckhuggare Läs mer…

Blåmusslor från Stenungsundstrakten bör nog ingen äta

Länsstyrelsen har under hösten 2014 undersökt innehållet av ett flertal miljögifter i vilda blåmusslor på fem stationer och i odlade musslor på tre stationer längs med Bohuskusten. Även undersökning av effekter av miljögifter har gjorts på de vilda musslorna. Det Läs mer…

Skärgårdsverk på Bokenäset och Skaftölandet

Skaftölandet och Bokenäs hade många anläggningar, såväl sillsalterier som trankokerier, på 1700-talet. Skaftö tillhör eller tillhörde i all fall på 1700-talet Morlanda socken, men tillhör idag Lysekils kommun. Rent geografiskt är ön en förlängning på Bokenäset som tillhör Uddevalla kommun. Läs mer…

Orusts skärgårdsverk

Ju längre norrut vi kommer i Bohuslän ju glesare var det mellan sillsalterierna och trankokerierna på 1700-talet. I Stala socken på södra Orust fanns ett lokalt ägt trankokeri på Råssön och väster därom i Tegneby socken fanns ett stort trankokeri Läs mer…

Skärgårdsverk i södra Inland

Det sydligaste sillsalteriet utanför södra Inland fanns utanför halvön Överön i Norde älvs mynningsvik. Detta sillsalteri byggdes år 1787 på Lilla Bastö av C.E. Högström som för ändamålet arrenderat ön av dess ägare Sven Persson på Stora Bastö. Sven Persson Läs mer…

Sillen – havets silver

Sillfisket har gjort mången svensk rik och i praktiken skapat de bohuslänska fiskelägena som vi ser dem idag. Speciellt har rikedomar skapats och samhällen byggts under sillperioderna i Bohuslän, varav man känner till fyra stycken större från 1500-talet och framåt, 1556-1589,1660-1680, 1747-1809 Läs mer…

Ökat burfiske efter kräftor

Med utökat trålfiskeförbud genom utflyttning av trålfiskegränsen har burfisket efter havskräfta ökat markant. Innan utlfyttningen av trålfiskegränsen år 2004 fångades 15% av havskräftorna med bur, idag är det närmare 25%. Nästan allt burfiske inriktat på havskräfta sker vid den bohuslänska Läs mer…

Minskade räkkvoter, minskade torskkvoter och förbud mot ålfiske

Fisket och fisken i Västerhavet har problem. Många olika bestånd av skaldjur och fisk är överfiskade eller sällsynta av andra skäl. Det sistnämnda gäller ålen som minskat katastrofalt i hela världen utan att nån riktigt vet anledningen till det. Därför Läs mer…