En rapport om fisket i Kosterhavets nationalpark och Väderöarnas naturreservat har tagits fram av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Den har en grundläggande begränsning som gör att den har mycket begränsad användbarhet och tyvärr säger den väldigt lite om var och hur yrkesfisket i området bedrivs. Dessutom saknar analysen det djup som borde kunna krävas. Sannolikt beror de begränsningar som finns på att de som skrivit rapporten har en alltför grund kunskap om yrkesfiske och fiske.
Det grundläggande felet är att den enbart bygger på inrapporterade fångster till havs- och vattenmyndigheten och dessa uppgifter om var fisken fångats. Dessa data borde kombinerats med AIS- och VMS-data från de aktuella fiskebåtarna som fiskat i Kosterhavet. Med hjälp av sådan data kan uppgifter från felrapporterat fiske korrigeras och en bättre bild av var det faktiskt trålas skulle kunna ges. Även dessa data har dock sin begränsningar då små båtar i allmänhet inte har AIS.
Dessutom borde de två kasten med snörpvad (exklusive småskaligt lysfiske på skarpsill) som ägde rum 2013 ha uteslutits ur analysen. Två snörpvadskast på sill betyder ingenting och snedvrider bara analysen. Det säger heller ingenting om fisketryck i området.
Vidare är uppdelningen på passiva och aktiva redskap problematiskt i sammanhanget. Snörpvad räknas som ett aktivt redskap men orsakar inga skador på bottnar eller nån annan påverkan på den fysiska havsmiljön förutom att fisk fångas. Därmed borde i ett sånt här sammanhang snörpvad räknas som ett passivt redskap.
Rapporten underlåter också att nämna att bara ett begränsat antal fiskebåtar får lov att tråla i området och att trålningen inte får ske på vatten grundare än 60 meter. Generellt är trålfiske förbjudet i området men det finns ett undantag för selektivt räkfiske på vatten djupare än 60 meter. Dessutom måste dess båtar använda en mindre trål och de måste fiska med rist. Även detta fiske är dock förbjudet i 9 områden och det är dessa områden som benämns som trålfiskeförbudsområden i rapporten. Sanningen är i verkligheten att det i större delen av nationalparken och naturreservatet råder förbud mot trålfiske. Antalet trålare som är verksamma i området är cirka 20. Trålfiskeförbudsområdena är bara en ytterst liten del av det område där trålfiske är förbjudet.
Ytterligare ett problem är bristen på uppgifter om fritidsfisket. Hur många hummertinor? Hur mycket fisk tas med spö? osv.
Det överlägset viktigaste fisket i Kosterfjorden och Väderöfjorden är räkfisket med bottentrål. Det står för omkring 85% av fisket i Kosterhavets nationalpark och cirka 55% i Väderöarnas naturreservat. Kräfta som fiskas med bur står för cirka 30% av fångsterna i Väderöarnas naturreservat.
Enligt rapporten fanns det 78 licensierade yrkesfiskare verksamma inom Kosterhavets nationalpark år 2015 medan det i Väderöarnas naturreservat fanns 37 licensierade yrkesfiskare verksamma. Sammantaget var det 102 verksamma yrkesfiskare i Koster-Väderöfjorden. Under 2015 fiskade 11 yrkesfiskare inom trålförbudsområdena och deras sammanlagda fångst uppgick till 8,5 ton. Redskapen som användes i området var kräftburar, dörj samt hummer- och krabbtinor.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Kosterhavet, Väderöarna, Kosterfjorden, Väderöfjorden, Nationalpark, Naturreservat, Landningsdata, AIS, VMS, Snörpvad, Trålare, Trålfiske, Trålfiskeförbud, Räka, Kräfta, Bohuslän, Skagerak, Kräftfiske, Räkfiske, Fiske, Länsstyrelsen Västra Götaland
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.