Danmarks Radio (DR) har låtit forskare på DTU Aqua beräkna hur stora utkasten av torsk i torskfisket i Östersjön är. De har kommit fram till att 10% av fångsterna kastas ut i strid med landningsskyldigheten. Det hela är en beräkning med utgångspunkt från 51 undersöka fisketurer och inte ett bevis på att det verkligen förhåller sig på det viset. Men det är sannolikt ändå en ungefärligt korrekt siffra. Att olaga utkast förekommer tror jag alla är överens om. Utkasten i det svenska torskfisket i Östersjön är sannolikt också i samma storleksordning.
Problemet som finns är att lagar och regler inte fungerar ihop med verkligheten. Torsken i östra Östersjön är mycket småväxt och det betyder att det är många små torskar i fångsten. För torskar under minimimåttet som inte får säljas som mat och därmed går till fiskmjöl och foder får yrkesfiskarna mycket dåligt betalt. De vill därför inte landa små torskar för då blir fisket olönsamt för dem.
För att undvika små torskar kan maskorna göras större i trålen och en rist som sorterar stora och små fiskar kan användas. Problemet med detta är att regelverket i Östersjön inte tillåter att yrkesfiskarna själva anpassar redskapen så att de fångar färre små torskar. I Västerhavet (Nordsjön, Skagerak och Kattegatt) är detta möjligt vilket gör att problemet sannolikt är mindre där. HM 635 Karbak, som tas upp som ett exempel i DR, fiskar främst i Nordsjön och har alltså helt andra möjligheter att anpassa sina trålar än vad en trålare i Östersjön har.
Samtidigt menar forskarna att problemet i Östersjön är att fisket tar upp för många stora torskar och att fisket på de stora måste minska. För att kunna uppnå ett sånt mål borde minimimåttet sänkas och rist för att sortera bort stora torskar användas i trålen. För garn måste en största maskstorlek bestämmas.
I västra Östersjön är problemet ett annat. Där har det fiskats för hårt. Följden är att det finns fr många båtar som fiskar på beståndet. Framförallt i Danmark och Tyskland.
I Tyskland finns inga överförbara fiskerättigheter vilket gör att fiskeflottan inte automatiskt anpassas till resursen. Följden blir olönsamt fiske och ett mycket starkt tryck mot ökat fusk. Fisk som ger dåligt betalt slängs överbord för att den inte ska räknas av från kvoten.
I Danmark finns överförbara fiskerättigheter vilket borde få till följd att antalet båtar som fiskar på torsken i det västra beståndet minskar. Men minskningen har inte varit tillräcklig och huvudorsaken till det är att Danmark sdelvis att systemet ur spel genom Kystfiskerordningen. Denna innebär att olönsamt fiske blir kvar då det tilldelas extra fiskerättigheter (Kvoter). Dessutom har de gett ekonomiska bidrag till yrkesfisket så att ekonomiskt olönsamma företag kunnat överleva. Yrkesfiskarna och fiskebåtarna som inte får extra fiskerättigheter får istället en minskning vilket leder till olönsamhet även för dem. Detta medför samma problem som i Tyskland.
Fiskeförvaltningen måste ha ett system som innebär att fisket anpassas till resursen snabbt och smidigt. Det enda kända förvaltningssystemet som faktiskt fungerar för att åstadkomma detta är överförbara fiskerättigheter.
Att problemet skulle kunna kontrolleras bort som folketingsledamöterna Simon Kollerup och Ib Poulsen tror är dock fria fantasier. Den sortens kontroll skulle vara för dyr för de enskilda småfiskarna och för samhället. Det är betydligt bättre att skapa regler som underlättar för yrkesfisket att fiska så miljövänligt, klimatvänligt och lagligt som möjligt. Idag fungerar regelverket ofta tvärsom. Yrkesfisket behöver mindre detaljrika regler och lagar samt större frihet. Inte mindre frihet och onödig dyr kontroll.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om DR, Landningsskyldighet, Utkastförbud, Danmark, Östersjön, Torsk, Torskfiske, Fiske
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.