Fisken i Sveriges kustområden mår sämre

Sedan 1980-talet övervakas fisksamhällena och fiskens hälsa i fyra områden längs den svenska kusten. Den integrerade övervakningen av kustfiskens beståndssituation, hälsotillstånd och miljögiftsbelastning visar att fiskens hälsa har blivit sämre, och förekomsten av abborre och tånglake minskar i några av områdena. Det är oklart vad detta beror på. Halterna av de miljögifter i fisk som ingår i undersökningarna har inte ökat under tidsperioden.

Hälsotillståndet hos fisken i alla fyra områden: Holmöarna i Bottniska viken, Kvädöfjärden i Egentliga Östersjön , Torhamn i södra Egentliga Östersjön och Fjällbacka i Västerhavet, är negativt påverkat. Resultat från laboratorieanalyser indikerar både påverkad hälsa, försämrat immunförsvar samt störningar i reproduktionen. Både abborren och tånglaken växer generellt något snabbare, men tånglakehonorna har blivit magrare. Provfiskeresultaten visar också på minskande fångster av abborre och ökande fångster av mört i flera områden.

Samtidigt är halterna av de flesta analyserade miljögifterna relativt låga, och alla förutom kvicksilver ligger under gränsvärdet. Halter av de flesta analyserade miljögifterna visar på även nedåtgående eller oförändrade trender, med enstaka undantag för kadmium. Forskare på SLU Aqua och Göteborgs Universitet menar att fisken kan var utsatt för gifter som vi ännu inte känner till.

– Resultaten talar för att fisken är exponerad för något eller några kemiska ämnen som vi idag inte övervakar eller som möjligtvis inte alls är kända. Det kan också röra sig om så kallade samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen, något som idag är mycket svårt att mäta eftersom det finns hundratusentals kemiska substanser närvarande i den akvatiska miljön, säger Professor Lars Förlin vid Göteborgs universitet.

Frågan är dock om forskarna istället borde leta efter enklare förklaringar som är generella och gäller hela den svenska kusten, nämligen att havet blivit varmare. Det skulle också förklara varför förändringarna syns så tydligt i områden utan direkt mänsklig påverkan vid sidan av provfisket.

Tack vare de långa tidsserierna som samlas in med standardiserad metodik, kan man följa utvecklingen av olika arters förekomst samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftshalterna i fisk. De fyra undersökta områdena är så kallade referensområden med begränsad direkt mänsklig påverkan.

– Våra undersökningar visar att det skett oroväckande förändringar i kustnära fisksamhällen, och det är speciellt oroande att detta har skett i referensområden. För att fånga upp anledningen till fiskens försämrade hälsa och nedgång i vissa fiskarter, borde studier utföras på effekter av flera olika miljöfaktorer som miljögifter, säger forskare Jens Olsson vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua).

Syftet med den integrerade kustfiskövervakningen är att kartlägga fiskens beståndsstatus, hälsotillstånd och miljögiftsbelastning för att upptäcka förändringar som indikerar storskalig påverkan av miljöfaktorer. Resultaten från övervakningen presenteras årligen i faktablad. Programmet bedrivs inom ramarna för den nationella miljöövervakningen och finansieras av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) och Naturvårdsverket. Studierna utförs i samarbete mellan kustlaboratoriet vid SLU Aqua, Göteborgs universitet och Naturhistoriska riksmuseet.

Advertisements