MSC-certifierat fiske blir också KRAV-certifierat i vissa fall

KRAV kommer från den 1 januari 2019 att sluta gör egna bedömningar av fiskbestånd och om fisket sker på hållbara bestånd och på ett hållbart sätt. Istället kommer de att utgå från MSC:s bedömningar och certifieringar. KRAV:s fiskekommitté kommer inte längre att göra självständiga bedömningar av fisken.

MSC-certifiering blir till grund för KRAV-certifierade fiskefartyg i KRAV:s uppdaterade regler. I samband med denna förändring slopar KRAV den fiskekommitté som tidigare bedömt om fiskbestånden varit hållbara.

Till skillnad från när KRAVs regler skapades 2004 finns idag ett utbrett och etablerat system för bedömning av bestånd, fiskeförvaltning och minimal miljöpåverkan genom MSC-certifiering av yrkesfisken. Det finns alltså inte samma behov av en egen bedömning som tidigare.

– KRAV:s fiskekommitté har som beslutsunderlag bland annat använt MSC:s bedömningsunderlag och idag är alla de fiskbestånd som är KRAV-godkända inkluderade i en MSC-certifiering. Vi ser att detta kommer spara pengar och tid för de företag som önskar KRAV-certifiera sina fiskefartyg, då ingen extra utvärdering av beståndens hållbarhet kommer krävas, säger Cecilia Lenbäck, Affärsområdeschef Livsmedel på KRAV, i ett pressmeddelande från MSC.

– Vi välkomnar detta erkännande och samarbete. Ju fler vi är som arbetar för att förbättra tillstånden i våra hav gör att vi kommer ha fisk kvar i haven för kommande generationer, säger Minna Epps, Programdirektör MSC Östersjöregionen.

Utöver MSC-certifieringen så ställer KRAV upp fartygskriterier för bland annat klimatpåverkan då bränsleförbrukningen per kilo landad fångst är reglerad. Dessutom har de begräsningar för vilka redskap som får användas. Så här står det i KRAV:s regler:

Det KRAV-certifierade fisket ska ske på hållbara bestånd och får inte överskrida den biologiska produktionsförmågan i ekosystemet. Tidigare hade KRAVs fiskekommitté ansvar för beståndsbedömningarna, men från 1 januari 2019 ska istället fartyget ingå i ett MSC-certifierat fiske. MSC-standarden omfattar hållbara bestånd, minimerad miljöpåverkan och god fiskeförvaltning. KRAV-certifierat fiske innebär också att fiskefartyget är KRAV-certifierat.

Det ska finnas noggrann dokumentation som visar var fartyget fiskat. Redskapen ska vara utformade så att de begränsar bifångster av fåglar, däggdjur och sådan fisk som man inte avser att fånga. Dessutom har KRAV regler för fiskens välfärd, till exempel begränsningar av hur länge den får sitta på krokar.

För att minimera skadorna på miljön och på bottnarna har KRAV också regler för vilka bränslen och smörjoljor som fiskaren får använda och bomtrålning är inte tillåten. Bottentrålning är endast tillåten vid fiske efter nordhavsräka och då bara under vissa omständigheter. För att minska utsläppen av växthusgaser finns det också begränsningar i hur mycket bränsle det får gå åt per kilo landad fisk.

Av hälsoskäl får nivåerna av främmande ämnen i fisk eller skaldjur inte överstiga lagstadgade gränsvärden. Konsumtionen av produkten ifråga får inte heller vara begränsad för någon konsumentgrupp enligt Livsmedelsverkets kostråd. Det innebär till exempel att strömming från Östersjön eller Bottniska viken inte kan KRAV-märkas på grund av kostrådet för barn och kvinnor i barnafödande ålder om att inte äta sådan fisk oftare än 2-3 gånger per år.

Allt MSC-certifierat fiske verkar därmed inte kunna få KRAV-certifiering. Exempelvis kan trålfiske efter kräftor inte få KRAV-ceritifiering, inte heller fiskfiske med bottentrål eller siklöjefiske i Bottenviken. MSC ställer inga som helst krav på att bottentrålning inte får förekomma, men KRAV gör uppenbarligen det.