Östersjöns tillstånd

I drygt tre år har Östersjöländerna som ingår i den regionala miljökonventionen Helcomarbetat med att bedöma Östersjöns miljöstatus. Ländernas gemensamma bedömning finns nu samlad i slutrapporten ”State of the Baltic Sea”.

– Rapporten beskriver statusen för arter och livsmiljöer samt nivån av mänsklig påverkan på Östersjön, säger Agnes Ytreberg, utredare på enheten för miljöövervakning på Havs- och vattenmyndigheten, HaV i ett pressmeddelande.

Många experter och myndigheter i Sverige och andra Östersjöländer har deltagit i arbetet med att ta fram data och tröskelvärden för bedömning av biologisk mångfald i, samt belastningar och påverkan på, Östersjön. Slutsatserna i rapporten bygger på vetenskapligt framtagna resultat baserat på bästa tillgängliga data under perioden 2011-2016.

Enligt Helcoms bedömning finns tecken på förbättringar men till stor del kvarstår problemen med bland annat övergödning, farliga ämnen och fysisk störning i stora delar av Östersjön. Flera arter och deras livsmiljöer mår inte bra och mer åtgärdsarbete krävs för att rädda Östersjön.

Ekonomiska konsekvenser

-I Helcoms slutrapport pekas också på de ekonomiska konsekvenserna av att Östersjön mår dåligt, bland annat orsakar övergödning miljardförluster varje år. Totalt uppskattas de till 3,8 – 4,4 miljarder euro per år, säger Agnes Ytreberg.

– Yrkesfiske, marin turism och rekreation är de ekonomiska aktiviteter som framför allt påverkas av en försämrad havsmiljö,

En annan slutsats är att en förbättrad status för makroalger, sjögräs och fiskbestånd skulle leda till betydande vinster för samhället, cirka 1,8- 2,6 miljarder euro per år. Förlusterna för rekreationsvärden i Östersjöområdet på grund av en försämrad marin miljö uppskattas till 1-2 miljarder euro per år.

Helsingforskonventionen, Helcom, är en överenskommelse mellan 9 länder (Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Sverige och Tyskland samt EU) om att gemensamt bidra till att skydda Östersjöns marina miljö. Konventionen bildades 1974 och 2007 skapades den gemensamma aktionsplanen Baltic Sea Action Plan (BSAP) där länderna förbundit sig att genomföra åtgärder för att förbättra Östersjöns miljötillstånd. På senare år har Helcom även fått en koordinerande roll i EU-ländernas arbete med havsmiljödirektivet runt Östersjön. Deltagarna i olika arbetsgrupper inom Helcom kommer från HaV och andra myndigheter.

Jämförbara metoder

Havsmiljödirektivet är miljöpelaren i EU:s integrerade havspolitik. Det är ett gemensamt ramverk för havsmiljön och omfattar marina vatten från kusten till yttersta gränsen för ekonomisk zon. I Sverige är Havs- och vattenmyndigheten ansvarig för arbetet med direktivet enligt havsmiljöförordningen.

– Havsmiljödirektivets syfte är att alla EU:s havsområden ska uppnå god miljöstatus senast 2020. Direktivet efterlyser regional samstämmighet mellan länder inom en havsregion. Vi ska ha jämförbara metoder för bedömning av såväl mänskliga aktiviteter som havsmiljöns status. De regionala havsmiljökonventionerna (Helcom och Ospar) ska hjälpa till med detta, säger Agnes Ytreberg.

Helcoms första bedömning av Östersjöns miljöstatus gjordes 2010 och resulterade i rapporten Ecosystem Health of the Baltic Sea. Hösten 2014 startade projektet Holas II (Helcom Holistic assessment) med målet att ta fram en ny statusbedömning till 2018. Den har även anpassats till havsmiljödirektivets krav på statusbedömning.

Hösten 2017 publicerades ett första utkast av bedömningen och HaV skickade ut den till 179 nationella intressenter. HaV fick in 60 svar, varav hälften innehöll kommentarer, sammanlagt drygt 500 stycken. Omkring 400 bedömdes vara relevanta för bedömningen och skickades därför vidare till Helcom-sekretariatet.

Helcoms samordnade bedömning är ett viktigt underlag till EU-ländernas nationella rapportering inom ramen för havsmiljödirektivet, däribland Sveriges inledande bedömning 2018 som ska rapporteras till EU senast i december 2018.

Några fler slutsatser i Helcoms slutrapport om Östersjön:

• Övergödning är fortfarande den mest betydande belastningen: 97 procent av Östersjön är påverkad av övergödning varav 12 procent är mycket påverkad. Men det finns tecken på förbättringar i vissa områden.
• Belastningen av näringsämnen från land – som är främsta orsaken till övergödning – har minskat. Men dagens belastning, kombinerat med redan tillförda näringsämnen, skapar fortfarande problem.
• Utmaningar i förvaltningen av Östersjön är bland annat nedskräpning, spridning av läkemedelsrester, undervattensbuller och klimateffekter
• Den biologiska mångfalden i Östersjön är inte i ett bra tillstånd, alla arter och livsmiljöer är negativt påverkade på något sätt.
• Oljeutsläppen minskar.
• Omkring 70 procent av marint skräp i Östersjön är av plast. Skräpet påverkar livsmiljöer negativt och skadar djur i näringsväven.
• Omkring 140 främmande arter har hittills identifierats i Östersjön, och av dem har 12 arter introducerats under perioden 2011-2016.