Det kommer aldrig att landas nån sill i Fiskebäck

Fisket i Sverige mår inte bra av att falska bilder målas upp. Det sker hela tiden när det gäller en fördjupning av Fiskebäcks hamn. Sannolikt till stor del beroende på att det inte finns några journalister som kan nåt om fiske som exempelvis i dagens GP där denna gång den duglige journalisten Arne Larsson skrivit Han kan dock bevisligen inte ett skit om fiske. Fiskebäcks hamn behöver fördjupas. Det är rimligt att de båtar som har hemmahamn i Fiskebäck och Önnered kan komma in i hamnen. Även de stora pelagiska båtarna som fiskar sill, skarpsill, tobis, makrill och blåvitling.

Men de stora båtarna behöver inte komma in fullastade och de kommer aldrig att landa nån fisk i Fiskebäck. De flesta av dem bedriver huvuddelen av sitt fiske i Östersjön. De landar det mesta av sin fisk i Västervik och det som inte går till fiskmjöl vid fabriken i Skagen används som djurfoder eller exporteras till Ryssland och Baltikum. När båtarna inte landar i Västervik landar de främst i Skagen, direkt till fiskmjölsfabriken (som de svenska yrkesfiskarna också äger). Det gäller även när de fiskar tobis och skarpsill i Nordsjön. Men då kan det hända att de också landar i Hanstholm och Thyborøn där det också finns fiskmjölsfabriker eller i Norge till andra fiskmjölsfabriker.

Makrillfisket sker ute vid Shetland och väster om Norge precis som en del av sillfisket. Det landas i Lerwick på Shetland eller i nån norsk hamn. Fisket av blåvitling sker ute i Atlanten väster om de brittiska öarna och omkring Färöarna även om det är sällsynt att svenskflaggde båtar går så långt. Svenskägda båtar gör det dock. Även makrill kan fiskas där. Landningar i Norge är då vanliga.

När sill fiskas i Skagerak och Nordsjön landas den till fiskfabrikerna i Rönnäng, Ellös, Mollösund och Skagen. Alla ägda av svenska yrkesfiskare. Så har det alltid varit. I Fiskebäck har det egentligen aldrig landats några större mängder sill. Skagen har de senaste 30 åren, sannolikt ännu längre, varit den viktigaste landningshamnen för svenska sillfiskare och förr i tiden var Lerwick mycket vanligare som landningshamn än idag.

Att landa fisk i Fiskebäck finns inte på kartan. Vilket faktiskt inte betyder så mycket.Där Däremot är det viktigt med en fördjupning av Fiskebäcks hamn för att båtarna ska kunna ligga i hemmahamnen. Detta för att det skulle ger arbetstillfällen i form av underhåll och reparationer på båtarna. Men betydelsen ska inte överdrivas.

Sveriges näst största fiskeläge sett till tonnage är den lilla ön Rörö. Öns tre största fiskebåtar kan inte komma in i hamnen och på Rörö har det aldrig nånsin landats nån fisk. Att landa fisk är inte en förutsättning för att ett fiskeläge ska överleva. På Rörö har det heller aldrig funnits något underhåll eller några reparationer av fiskebåtar. Ändå är det idag den enda plats i Sverige där fiske är den dominerande näringen och dessutom det näst största fiskeläget efter Fiskebäck, rent tonnagemässigt.

Fördjupa och bygg ut Fiskebäcks hamn, men konstruera inte falska argument och skäl för att göra det.

Artikeln i GP avslöjar också miljöpartisten Ulf Kamnes okunnighet om fisket. Han tycke de stor båtarna kan ligga i Varberg eller Lysekil. Men det är inget alternativ. Skagen är alternativet till Göteborg eller Fiskebäck. Det är där som underhållsvarvet finns, där som firmorna som kan reparera och underhålla båtarna utrustning främst finns. Det ligger dessutom närmare.

Han påstår också att båtarna fiskar utanför Afrika. En ren lögn som han dock tvingas ta tillbaka. Det finns en båt, Nordic, med ägare i Fiskebäck som fiskar utanför Marocko och Västsahara. Den har marockansk flagg och är extremt sällan hemma i Sverige. Den kommer in i hamnen i Fiskebäck vilket också GG 158 Sunnanland (Axelsson), GG 206 Ahlma (Ahlström & Magnusson) och L 421 Cadiz gör. De båtar som inte kommer in är GG 203 Ginneton, GG 204 Tor-ön, GG 207 Torland, GG 505 Polar och S 205 Ceton. Ingen av de övriga båtarna som nämns har nånsin fiskat utanför Västafrika. Faktum är att svenskägda båtars fiske utanför Västafrika aldrig har varit ett fiskeri- eller miljöproblem utan bara ett politiskt problem (Västsahara är ockuperat av Marocko). De båtar det här gäller och det fiske de bedriver är dessutom det mest miljövänliga fisket som existerar. Det bedrivs också på ett långsiktigt hållbart sätt.

Fiskebåtar i Frihamnen. Bild av mig (inte av Johannes Claesson som det står i GP som dessutom brutit mot upphovsrätten genom att publicera den)

Men om hamnen muddras och underhåll samt reparationer av utrustning ombord blir möjligt vid kaj i Fiskebäck för fler båtar än idag innebär det också att Donsöbåtar som GG 229 Clipperton, AS 202 Neptun, L 106 Monsun och NC 320 Kristin kan underhållas där liksom Röröbåtar som GG 764 Astrid, S 144 Themis, S 264 Astrid och S 364 Rockall. Båtarna på Fotö (GG 218 Västfjord och AS 464 Stella Nova) kommer in i sin hemmahamn och båtarna på Donsö har möjlighet att ligga vid kaj på Donsö. Men på grund av bristande kommunikationer är Donsö inte ett alternativ för underhåll av fiskebåtarnas utrustning.

Ulf Kamne begriper inte heller att det är bra med hamn där båtar kan underhållas. Även för de mindre båtarna. Men de kan själva inte utgöra underlag för en mindre underhålls- och reparationsindustri. Så de stora båtarna är en garanti för att det kustnära fisket ska kunna frodas och överleva.

Även moderaten Hampus Magnusson verkar mycket okunnig när han tror att pelagisk fisk kan komma att landas i Fiskebäck. Det kommer inte att hända. Hampus Magnusson fantiserar utan verklighetsförankring. Skagen ligger nästgårds och där har den största andelen av den pelagiska fisken landats under lång tid. Det kommer att fortsätta så. Speciellt som det är svenska yrkesfiskare som äger fiskindustrin i Skagen. Skagen är och kommer att förbli Sveriges största fiskehamn. Att tro nåt annat är önskedrömmar som aldrig kommer att uppfyllas.