Stora mängder plast i Sargassohavet

En Greenpeace-expedition uppger att de har hittat extrema koncentrationer av mikroplaster under en forskningsexpedition till Sargassohavet, ett hav känt som födelseplats för Atlantens ålbestånd och en viktig födoplats för havssköldpaddor.

På grund av hur havsströmmar cirkulerar samlas skräp i Sargassohavet. Det är en av fem globala havsvirvlar där skräp som hamnar i havet samlas. En stor del av detta skräp utgörs av plastskräp, inklusive plastskräp nedbrutet till mikropartiklar. Analysen från forskarna ombord på Greenpeace fartyg Esperanza, som just nu befinner sig på en expedition genom Atlanten, indikerar att dessa mikroplaster främst härstammar från engångsplastflaskor och plastförpackningar.

– Det vackra djupblå vattnet i Sargasso ser oerhört rent ut, men vår insamling av prover på havsytan ger oss oerhört tråkiga nyheter. Hittills kan vi säga att mängden mikroplast vi har hittat är lika stor, och i vissa fall större än de prover som vi tog förra året i det så kallade Great Pacific Garbage Patch i Stilla havet. Sargassohavet är en fristad för marint djurliv, som ål och havssköldpaddor, men den fristaden hotas nu akut av ökande plastföroreningar, säger Celia Ojeda, en av marinbiologerna från Greenpeace ombord på skeppet, i ett pressmeddelande.

Mikroplastforskningen är en del av ett bredare vetenskapsprogram som genomförs i samarbete med flera forskningsinstitut och i samråd med Bermudas regering. Uppgiften är att dokumentera Sargassohavets betydelse för utsatta arter och bedöma hur detta ekosystem påverkas av plastföroreningar. Forskare från University of Florida har bland annat samlat in data som kan hjälpa till att avgöra om Sargassohavets unika flytande Sargassotång ger någon fördel havssköldpaddors ungar och deras utveckling.

Expeditionen är en del av Greenpeace expedition genom Atlanten, från Arktis till Antarktis, som syftar till att uppmärksamma de många hot våra hav hav just nu utsätts för. Greenpeace kräver tillsammans med forskare ett globalt avtal under FN som kan skapa ett nätverk av havsreservat som täcker minst en tredjedel av de globala haven fram till 2030.

– Utan ett nytt havsavtal finns det helt enkelt inget sätt att skydda unika havsområden på internationellt vatten, som Sargassohavet. Detta avtal under FN skulle göra det möjligt för oss att skapa helt skyddade havsreservat och ge dem tid att återhämta sig från hot som överfiske och effekterna av fartygstrafik så att de bättre kan hantera plastkrisen. Här har Sverige och Margot Wallström ett ansvar att aktivt arbeta för ett sådant avtal, säger Frida Bengtsson, havsmiljöansvarig på Greenpeace.