Småskaligt kustnära fiske i Bohuslän

I två inlägg har jag redovisat de fakta och de intervjusvar som framkommer i intervjuundersökningen Småskaligt kustnära fiske i Bohuslän – en intervjustudie 2019. Rapporten har också fått mig att fundera på en del saker. En viktig extrainkomst för många av de yrkesfiskare som sysslar med burfiske på kräfta är turistverksamhet, främst det som kallas kräftsafari och hummersafari. 33% av alla burfiskare sysslar med detta.

Det finns utöver det också en anan viktigt turistfiskeverksamhet. Det är fisketurer med spöfiske vilket idag oftast bedrivs som ett rent fritidsfiske. Större delan av turistfisket med hummersafari, kräftfske, makrillfisketurer och andra fisketurer bedrivs dock av fritidsfiskare. En del sådant fiske bedriv av aktiva yrkesfiskare medan annat bedrivs av rena fritidsfiskare. Detta fiske är på sina håll mycket omfattande. Av de cirka 40 företag jag kan hitta i Bohuslän och Göteborg som sysslar med turistfiske och fisketurer drivs kanske cirka 10 stycken av yrkesfiskare. De flesta företag omsätter mycket lite pengar.

Genom att det handlar om yrkesmässigt bedriven verksamhet och stora mängder anser jag nog att allt turistfiske borde vara reglerat enligt samma regelverk som allt annat yrkesmässigt fiske. Med kontrollerade landningar och redovisning av fångster och landningar i loggböcker med mera. Det finns idag ingen som helst koll på hur mycket fritidsfisket som helhet eller turfisket fångar och landar. För makrill är det mycket mer än vad yrkesfisket tar upp. 2017 landades uppskattningsvis totalt 740 ton makrill i fritidsfisket och 2019 har det i yrkesfisket hittills i år landats 213 ton. Sannolikt är siffran för fritidsfisket i underkant. När det gäller hummerfisket så tar fritidsfisket upp huvuddelen av den fiskade hummern. Hur mycket turfiskeföretagen står för är inte känt.

I Skagerak fiskade 126 000 fritidsfiskare under 2017 som tillsammans stod för 716 000 fiskedagar och 744 000 redskapsdagar. Båtfisket i Skagerak är väldigt vanligt, hela 71 procent av samtliga fiskedagar sker från båt vilket är signifikant större än de flesta andra havsområdena. 65 procent av redskapsdagarna sker under sommarmånaderna följt av 27 procent under september-december och endast 8 procent under årets fyra första månader. Makrill står för 65% av fångsten rent viktmässigt, krabba för 11%, torsk för 9% , öring för 4% och hummer för 4%.

Mängdfångande redskap som burar och garn är det vanligaste redskapen följt av spinnfiske och trollingfiske (dörjfiske).

I intervjuundersökningen vill flera av de tillfrågade yrkesfiskarna ha möjlighet att låna in eller hyra in fiskerättigheter från det storskaliga fisket. Det är en rimlig uppfattning som inte borde kunna innebär något som helst problem.

Att burfiskare och andra kräftfiskare inte får fiska på torsk på kustkvoten vilket många i intervjuundersökningen är däremot rimligt då det annars skulle kunna utnyttjas av större trålare där ägaren också har en burfiskebåt. Kanske skulle det dock gå att skriva reglerna så att bara de som enbart fiskar med bur kan fiska torsk på kustkvoten. När köp- och säljbara fiskerättigheter införs i det demersala fisket är det också rimligt att införa en kustkvot för kräfta på vilken bara burfiskare får fiska.

En annan rimlig tanke är att det avsätts en viss kvot för unga fiskare som vill etablera sig i fisket. Att skilja mindre aktiva fiskare från aktiva fiskare när det gäller kvottilldelning eller fiskerättigheter är också något som kunde vara rimligt. I Intervjuundersökningen är det flera som tar upp det i samband med makrillen. Bägge sakerna finns i Danmark.

Att reservera hummerfisket för yrkesfiskare är en åtgärd som ingen tar upp, men det vore en rimlig åtgärd för att förbättra beståndsituationen.

Risken att utländska yrkesfiskare skulle etablera sig i Sverige om fiskerättigheter införs tas upp av några av de tillfrågade. Denna risk är mycket liten. De ekonomiska värdena i svenskt fiske är låga i jämförelse med grannländerna, speciellt gäller detta i det demersala fisket med undantag av räkfisket. Där är det å andra sidan så att det är billigare att köpa fiskerättigheter och båtar i Danmark än fiskemöjligheter och båtar i Sverige. I praktiken handlar det bara om Danmark och kanske Estland när utländska intressen diskuteras.

Inom det pelagiska fisket finns det kapitalstarka danska fiskeriföretag, men inget av dem har etablerat sig i Sverige trots att fiskerättigheter är billigare i Sverige (exkl. räkfiskerättigheter) där också löner och skatter är lägre. Det är inte ens någon som etablerat sig i Sverige för att på liknande sätt som de svenska fiskeriföretagen i Danmark hyra ut personal från ett svenskt företag till ett danskt. Att göra så minskar personalkostnaderna.

Läs mer:

• Intressant om kustnära yrkesfiske i Bohuslän, del 1
• Intressant om kustnära yrkesfiske i Bohuslän, del 2