Danska fiskare tycker skarpsillskvoten är för liten

Danska yrkesfiskare som i tisdags samlades till ett möte i Ålborg med fokus på skarpsill (brisling) menade att kvoten var alldeles för låg. I detta fall handlar det främst om kvoten i Nordsjön och Skagerak men samma tongångar kan höras från svenska yrkesfiskare när det gäller skarpsillen i Östersjön.

DTU Aqua menade att det saknades tillräcklig kunskap och tillräcklig data för att korrekt kunna bedöma beståndet av skarpsill i Nordsjön. Där måst försiktighetsprincipen tillämpas. Det mesta tyder på att det leder till allt för låga kvoter på skarpsill.

De danska yrkesfiskarna och deras organisation DPPO menade dock att beräkningsmodellerna inte stämmer för skarpsill (brisling) då det är en kortlivad art och att försiktighetsansatsen inte bör användas för pelagisk fisk:

For måske er problemet i virkeligheden, at regnemodellerne ikke passer til brislingefiskeriet, og at der bliver udvist for stor forsigtighed til en meget høj pris. For langlivede arter som for eksempel torsk, så kan det være fornuftigt at udvise forsigtighed. Hvis det viser sig, at der er mange flere end forventet, så er de der også næste år.

– Men brisling er kortlivede. Hvis man gemmer brisling til næste år, så er de væk. De bliver max 2-3 år og ofte spist af andre prædatorer, sagde biolog Claus R. Sparrevohn, Danmarks Pelagiske Producentorganisation:

– Det gælder også andre industrifisk. Det er en opgave, som skal løftes til et internationalt fora.

Metoderna av hur skarpsillsbeståndens storlek beräknas och hur kvoterna sätts bör utan tvekan ses över och förändras. Så fort som möjligt. I Östersjön har de felaktiga (för små) kvoterna sannolikt fått negativa konsekvenser för torskbeståndet och för fisket i stort. I Nordsjön vet ingen vad det fått och får för konsekvenser med för stora skarpsillsbestånd men kanske det även där varit negativt för torskbeståndet.

Fisket av skarpsill är totalt sett mycket viktigt för svenska fiskare. I princip lika viktigt som sillfisket. Kvoten på skarpsill (brisling) har därför en stor betydelse för svenskt fiske.

Skarpsillsfiske är dessutom i mångt och mycket en specialitet för svenska yrkesfiskare då svenskägda och i huvudsak svenskbemannade båtar i Danmark under 2019 hittills stått för ungefär 50% (cirka 54 000 ton) av det danska skarpsillsfisket i Nordsjön och cirka 75% (cirka 22 000 ton) av det danska skarpsillfisket i Östersjön. Svenskägda båtar i Sverige har hittills fiskat ungefär 50 000 ton i Östersjön, nästan 8 000 ton i Nordsjön och en bit under 2 000 ton i Skagerak.

Skarpsillen som fiskas av svenska båtar i Skagerak används konsumtion medan i stort sett allt av det som fiskas i Nordsjön och Östersjön används för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja.

Advertisements