I Sverige använder kräftfiskare (jomfruhummerfiskare) i stor utsträckning rist i trålen när de fiskar kräfta. I Danmark finns det ingen som använder rist. Bifångsterna utgör cirka 75% av fångsterna i det danska kräftfisket. Huvuddelen av bifångsterna är plattfiskar som sandskädda (ising), skrubba etc. Bifångsterna av torsk i det svenska kräftfisket med rist är små eller obefintliga.
När Svend-Erik Andersen, ordförande i Danmarks Fiskeriforening PO (DFPO) säger att det inte går att fånga kräfta (jomfruhummer) utan bifångst av torsk är det därför inte helt korrekt. Det går att minimera torskbifångsten om fisket använder artselektiva redskap. Tyvärr vägrar de danska yrkesfiskarna i nuläget att göra det. Möjligheterna finns dock och Andersen snackar helt enkelt dumheter vad det gäller detta. Han har mer rätt när han menar att det är omöjligt att fiska rödspätta och tunga utan bifångst av torsk.
Det är svårare att fiska plattfisk med garn, snurrevad och trål än att fiska kräfta med trål utan att få bifångst av torsk. I Sverige finns det dock yrkesfiskare som fiskar med en rist som skiljer plattfisk från rundfisk. Den har framförallt provats vid riktat fiske efter rödtunga (skærising) men borde också vara användbar vid fiske av rödspätta. I garn och snurrevad finns det inga kända effektiva metoder för att sortera bort rundfisk som torsk även om bifångster i detta fiske kanske normalt är mindre än vid trålning.
Det är därför ändå omöjligt att ha en nollkvot på torsk i Kattegatt och förslaget från DFPO om en bifångstkvot på torsk i Kattegatt är nödvändigt för att fisket där ska kunna fortgå. Det är framförallt rödspätta som fiskas med trål och snurrevad medan tunga kanske framförallt fiskas med garn.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.