Utkast och bifångst i svenskt och danskt kräftfiske

Danskt och svenskt kräftfiske (jomfruhummerfiske) är i huvudsak ett bottentrålsfiske på mjuka bottnar i Kattegatt och Skagerak. I det svenska fisket förekommer också bottentrålar med rist och burfiske medan det i danskt fiske bara används trål utan rist. Bifångstproblematiken i kräftfisket, framförallt i kräftfisket utan rist är omfattande.

Många båtar i det danska fisket saknar tillräckliga fiskerättigheter för fiskarter som torsk, kolja med mera och flera båtar som landar mycket kräfta landar nästan ingen fisk alls. Det går inte att fånga kräfta utan att också fånga fisk i detta fiske så det finns troligen omfattande olagliga utkast i det danska kräftfiske.

För att få en bild av hur stort problemet med bifångster är ska jag gå igenom om hur fisket faktisk ser ut med bifångster. Uppgifterna är från MSC-certifiering av kräftfisket år 2015.

I burfisket är bifångsterna mycket små och utkast handlar om undermåliga kräftor som kastas ut lagligt då de överlever. Även om kräfta är en kvoterad art med landningsskyldighet så är det alltså tillåtet att kasta ut de kräftor som är för små. Fångsterna i burfisket bestod 2012 till mer än 90% av kräfta i Skagerak och till över 50% av kräfta i Kattegatt. Bifångsten är i huvudsak krabba. 2012 fann ännu inget utkastförbud (landningskyldighet)

I fisket med ristförsedd trål är bifångsterna i Kattegatt mindre än i burfisket men de består huvudsakligen av fisk. Bifångsterna i Kattegatt som var nästan 30% år 2012 var större än bifångsterna i Skagerak där de var cirka 10%. Utkasten i Skagerak dominerades 2012 av sandskädda (dab, ising), rödspätta (plaice), torsk (cod), skrubba (flounder), rödtunga (witch, skærising) och vitling (whiting). I Kattegatt dominerade sandskädda, vitling och skrubba bifångsterna.

I stort sett 100% av bifångsten i fisket med rist slängdes tillbaks i havet, i Kattegatt 178 ton sandskädda, 35 ton vitling och 24 ton skrubba och i Skagerak 35 ton sandskädda. När det gäller värdefulla arter som tunga (sole) och piggvar (turbot) behölls dock det mesta i Skagerak men inget i Kattegatt. Sannolikt beror det sistnämnda på att den svenska kvoten var för liten och gjorde det svårt att landa dem. Endast svenska båtar fiskade och fiskar med rist.

Sandskädda, skrubba, rödtunga, lerskädda (american plaice) och bergtunga (lemon sole) är exempel på okvoterade fiskarter och de får fortfarande slängas tillbaks i havet. Däremot får inte torsk, vitling, rödspätta, kummel (hake, kulmule), kolja (haddock, kuller), tunga, piggvar, räka (prawn), sej (saithe) och marulk (anglerfish, havtaske) för att nämna flera av de viktigaste kvoterade bifångstarterna, slängas ut.

I fisket med trål utan rist (SELTRA) är bifångsterna mycket större än i burfisket och fisket med rist. Bifångsten är nätan 80 % av fångsten i Skagerak och över 50% i Kattegatt. Andelen av bifångsten som kastas ut var dock lägre i fisket utan rist än i fisket med rist år 2012. Men nästan 100 % av sandskäddan i Kattegatt samt sillen i både Skagerak och Kattegatt och 100% av lerskäddan landades. Sill är en kvoterad art med landningsskyldighet. När det gäller sej, kummel, rödtunga, rödspätta och bergtunga landades däremot det mesta medan cirka hälften av all fångad torsk, kolja och sandskädda landades.

Viktmässigt var utkasten i fisket utan rist dock mycket större än utkasten i fisket med rist. Det då fisket är mycket större.

Största utkasten viktmässigt i Skagerak 2012 i fisket utan rist, art, vikt i ton

1. Torsk, 1 120 (cod)
2. Kräfta, 911 (nephrops, jomfruhummer)
3. Kolja, 508 (haddock, kuller)
4. Lerskädda, 179 (american plaice, håising)
5. Rödtunga, 166 (witch, skærising)
6. Rödspätta, 120 (plaice)
7. Vitling, 100 (whiting)

Största utkasten viktmässigt i Kattegatt 2012 i fisket utan rist, art, vikt i ton

1. Kräfta, 1 972 (nephrops, jomfruhummer)
2. Sandskädda, 1 435 (dab, ising)
3. Sill, 1 026 (herring)
4. Rödspätta, 313 (plaice)
5. Krabba, 129

En stor del av bifångsterna och utkasten 2012 handlar om okvoterade arter. Dessa arter får slängas ut även idag då landningsskyldigheten inte gäller dem. Även kräfta (jomfruhummer) får kastas ut då de överlever att bli fångade och utsläppta. Överlevnadsundantag gäller också torsk, kolja, sej, vitling, tunga och rödspätta som fångas i burfiske.

Vissa andra arter får i viss utsträckning också kastas ut enligt en regel som kallas ”de minimis”. Det gäller bland annat torsk, kolja, sej, vitling och tunga vid fiske med rist och i burfiske samt rödspätta vid burfiske. Vid trålfiske utan rist gäller detta enbart vitling.

Enligt beräkningar som gjort av SLU förekommer det en hel del oredovisade och/eller olagliga utkast i fisket. I tabellerna 1-3 nedan görs jämförelser mellan rapporterade landningar och utkast i förhållande till ombordprovtagningen uppskattningar för 2018. Jämförelser visar att mängden rapporterad fångst (antingen som utkast eller som landning under MRB) vida understiger den från SLU:s uppskattningar ifrån provtagning ombord. Detta tyder på att det finns en avsevärd underrapportering av fångster under MRB och därmed olagliga utkast, dvs landningsskyldigheten efterlevs inte.

I kräftfisket är situationen sådan att kräftkvoten inte utnyttjas. Bara en mindre del landas. Det finns ingen överkapacitet i kräftfisket och ett införande av individuella överförbara fiskerättigheter (TFC, ITQ) skulle därmed inte vara en del av lösningen såsom det är i räkfisket.

Men innan kameraövervakning införs, vilket både danska och svenska myndigheter vill ha, borde yrkesfiskare ges bättre möjligheter att faktiskt efterleva landningsskyldigheten bättre. Det kan uppnås genom att det ska vara obligatoriskt att använda mer selektiva redskap än idag i Kattegatt och Skagerak. Exempelvis kan ett tvång på att använda ristförsedd trål införas på samma sätt som det är obligatoriskt i räkfisket. Detta skulle också innebära att det av danska yrkesfiskare så hårt kritiserade bomtrålsfisket i Skagerak blev förbjudet. Som vi sett av siffrorna är bifångsterna mycket mindre vid fiske med ristförsedd trål så det skulle leda till kraftig minskade problem.

Så hade jag varit kräftfiskare hade jag vägrat delta i försök med kameraövervakning intill att regler om mer selektiva redskap införts.

En del diagram och tabeller hämtade från Havs- och vattenmyndighetens remiss om kameraövervakning och annat från MSC-certifieringsdokument från 2015.